Försvarsmakten är enligt lag skyldig att kommunicera på ett sätt som medborgaren kan förstå, att ta fram årliga rapporter som beskriver myndighetens verksamhet, att sprida försvarsinformation och att försvara landet mot yttre fiender och påverkan. Begreppsindelningen inom Försvarsmaktens kommunikations-struktur tillsammans med myndighetens användning av olika begrepp som "verktyg", "funktion" och "koncept" för att beskriva militärstrategisk kommunikation, skapar en brist på klarhet i vad begreppet omfattar och hur det ska an-vändas. Denna studie avser att genom Försvarsmaktens egen dokumentation utforska begreppet "militärstrategisk kommunikation" och dess innebörd i relation till det betydligt mer utforskade begreppet "strategisk kommunikation". Utifrån de insamlade uppgifterna är den tydligaste gränsdragningen att militärstrategisk kommunikation är allt som är kopplat till pågående militära operationer. Det saknas en konceptuell beskrivning av hur ”militärstrategisk kommunikation” som verktyg är tänkt att användas för att uppnå syftet. Det behövs en revidering så att begreppet ”militär strategisk kommunikation” kan uppnå det som Försvarsmakten säger sig vilja uppnå. Med utgångspunkt i denna studies begränsningar och det identifierade forskningsunderskottet avseende För-svarsmaktens militärstrategiska kommunikation föreslår den här uppsatsen att framtida studier undersöker hur de militärstrategiska målen förverkligas inom militärstrategisk kommunikation och hur detta kan mätas.

The Swedish Armed Forces is an organisation that is constantly undergoing changes. The period after the dissolution of the Warsaw Pact means that several defense decisions during the 1990s and early 2000s are enforced with extensive cuts and changed tasks for the organization. The invasion defense is transformed into an operational defense, many units are disbanded or relocated, the conscription defense is put on hold in favor of a professional defense. Work processes are centralized, managers' mandates are pushed upwards in the organization with the aim of streamlining. The changed external situation and a different security policy reality mean that the Armed Forces have begun overall changes to meet this new reality and it follow the direction that exists in politics. The return to a military based on a national perspective has begun and conscription has been reintroduced with increasing volumes. New military units, regiments and flotillas are under construction. The leadership of the Swedish Armed Forces with Headquarters and branch leaders is being developed and changed, with mandates being pushed out at a lower level and decentralisation being implemented. The introduction of a new structure for officers has a major impact on personnel. At the same time, we are most likely on the way to becoming a member of NATO. All in all, this means that the demands for efficiency and growth increase. This change affects everyone and not least the managers at different levels who will make sure to implement it. This exploratory study is based on creating an understanding of how lower-level managers should benefit from the decentralization that has begun. The study will also create an understanding of how the increasing efficiency is to be achieved and addresses roles, mandates and on the line organization in relation to the support processes that have a major impact on daily operations. The study derives its empirical data from interviews with chiefs of staff at the Armed Forces servicebranches land, maritime, air, logistics and selected units, and these have been coded through a Grunded theory approach and then included in analysis with the chosen frame of reference.   The results of the study has come to four conclusions: Middle management and support functions are not sufficiently prepared for the transformation that is currently ongoing. Conditions for establishing the solidbase for upcoming growth by 2025 are limited. Managers of the line organisation must be restored to an increased degree of mandate. Current transformation work will not affect the prevailing culture within FM. / Försvarsmakten är en organisation som ständigt genomgår förändringar. Tiden efter Warszawapaktens upplösning med ett avslut på perioden av det kalla kriget medför att flera Försvarsbeslut under 1990-talet och början av 2000-talet genomdrivs med omfattande nedskärningar och förändrade uppgifter för Försvarsmakten. Invasionsförsvaret skrotas och ett nytt insatsförsvar med fokus på internationella insatser ska byggas upp, många förband läggs ned eller omlokaliseras, värnpliktsförsvaret läggs vilande till förmån för ett yrkesförsvar. Detta medför att en omfattande centralisering genomförs där centrala processer blir styrande och chefernas mandat trycks uppåt i organisationen syftande till att effektivisera. Det på nytt förändrade omvärldsläget och en annan säkerhetspolitisk verklighet innebär att Försvarsmakten har påbörjat övergripande förändringar för att möta denna nya verklighet och för att följa den inriktning som politiken beslutat. Återgången till ett försvar som utgår från ett nationellt perspektiv är påbörjad och värnplikten är återinförd med ökande volymer. Nya krigsförband, regementen och flottiljer är under uppbyggnad. Ledningen av Försvarsmakten med Högkvarteret och försvarsgrensledningarna utvecklas och förändras där mandat ska tryckas ut på lägre nivå och en decentralisering ska genomföras. Införandet av ett flerbefälssystem påverkar personalen i stor omfattning. Samtidigt är Sverige med största sannolikhet på väg att bli medlem i NATO. Detta gör sammantaget att kraven på effektivitet och tillväxt ökar. Dessa förändringar påverkar alla och inte minst de chefer på olika nivåer som ska se till att genomföra dem. Denna explorativa studie har som grund att skapa förståelse för hur chefer på lägre nivå ska gagnas av den påbörjade decentraliseringen. Studien ska också skapa förståelse för hur den ökade effektiviteten ska uppnås och behandlar roller, mandat och linjeorganisationen i förhållande till de stödprocesser vilka har en stor inverkan på den dagliga verksamheten. Studien hämtar sin empiri från intervjuer med stabschefer vid Försvarsgrenar och utvalda förband och dessa har kodats genom en Grounded theory-ansats för att sedan ingå i analysen med vald referensram. Studien har sammantaget kommit fram till fyra slutsatser: Det finns ett synsätt och en kultur i såväl mellanchefsledet som stödfunktioner som inte fullt är inställd på den förändring som Försvarsmakten eftersträvar. Förutsättningarna för att skapa en så kallad bottenplatta till år 2025 är begränsade. Linjeorganisationen måste ta tillbaka mandaten. Förändringsarbetet förändrar inte den rådande kulturen, det riskerar att pågå under alltför lång tid och inte ge det förväntade resultatet.

This essay is written to give more understanding to the use of influencer marketing within government organizations. The focus is primarily on the differences of using traditional marketing and influencer marketing, and what effect using influencer marketing has on the organization at hand.  To study this, the author’s have chosen to compare traditional marketing with influencer marketing within the Swedish military, “Försvarsmakten.” Being one of many government organizations to use influencer marketing to build and promote their brand, Försvarsmakten creates an interest in how and why influencer marketing has become a popular tool to build awareness. By doing this, they have created an interest to study the usage of these different types of marketing methods, as well as how Försvarsmakten chooses to be perceived in both materials.  To answer these questions, and to compare the usage of traditional marketing to influencer marketing, following questions has been studied and analyzed: -       What is the difference between how Försvarsmakten showcases themselves in a traditional commercial versus in a livestream? -       What are the similarities and differences between Försvarsmaktens use of traditional marketing versus influencer marketing? To answer these questions the MCDA method has been used. Creating a step by step comparison of the use of semiotics in one commercial and one livestream, done by Försvarsmakten roughly in the same time period.  With support from theories like ideology and ideology criticism, discourse analysis and strategic communication, the analysis concluded that there are both similarities and differences when comparing the commercial with the livestream. The usage of semiotics is deemed the same, with the ultimate end goal of being perceived in a positive light. The biggest differences being the choice of platform; TV and YouTube, as well as the intended target audience.  The end conclusion being that the goal is the same in both traditional marketing and influencer marketing, and that the choice of which one to use, depends on the target audience and where to find them.

A developing leadership is believed to influence the enthusiasm and performance in a positive way. The Swedish Armed Forces has since 2003 been using Gerry Larsson’s theory of the developing leadership as a base for leadership within the organization. This study deals with the subject of leadership, especially the developing leadership, which is a leadership theory according to which future officers are trained. The purpose of this study is to examine whether the leadership training that the cadets receive is purposefully linked to their future role as an officer. This is done by examining the cadets' feeling towards the education through a questionnaire survey and relating to the leadership theory. The results show that cadets experienced lack of practical experience with recruits and this affect their own leadership in a negative direction.  A circumstance like this can be a problem when these future officers meet their own recruits, and the lack of practical experience can show bad leadership. Furthermore, this study has proved that the Military Academy School Karlberg should provide cadets with less leadership experience more time to practice their own leadership with theoretical implements.

Ledningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten är omfattande då materiel med olika förutsättningar ska omhändertas. Den utgår från högkvarteret med styrdokument och policyer som reglerar hänvisningar, metoder och mandat. Men Försvarsmakten är en stor organisation med organisationsenheter från Revingehed i söder till Boden i norr där de lokala förutsättningarna avseende materielunderhåll kan skifta. Materielen som ska underhållas är också av skiftande karaktär där styrningarna för materielunderhållet ges av flera olika aktörer i organisationen. Styrningarna ges på olika sätt med olika tidsintervall utan en upplevd samordning där styrningar även kan vara motsägelsefulla. Denna studie syftar till att utifrån organisationsteori undersöka vilka problemområden som finns i styrningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten. Detta för att i framtiden kunna utveckla denna ledning att bli tydligare och mer förutsägbar. Studien har identifierat både styrkor och svagheter i ledningen av teknisk tjänst. Exempel på styrkor är att central planering möjliggör ett bättre helhetsgrepp inom funktionen och Försvarsmaktens organisation har utvecklats med nya enheter för att skapa en tydligare och bättre ledning. De svagheter som har identifierats kan exemplifieras med att skiftande målsättningar i olika delar av organisationen skapar svårigheter att prioritera och kontrollera verksamheten, trots att central planering är en styrka så är det även en svaghet då den begränsar den lokala handlingsfriheten och initiativförmågan.

Denna kvalitativa studie undersöker relationen mellan svensk media och Försvarsmakten. Syftet med studien är att undersöka hur yrkespersoner i svensk media och i Försvarsmakten upplever samarbetet mellan parterna samt huruvida relationen är välfungerande. Studien baseras på intervjuer med personal i Försvarsmakten samt journalister i media. Ämnet är ständigt aktuellt, en välfungerande relation mellan parterna är av fundamental betydelse för demokratin. Relationen har påverkats av yttre faktorer, ett förändrat omvärldsläge, krigsutbrottet i Ukraina 2022, upprustning av Försvarsmakten och en förhöjd säkerhetsnivå i Sverige samt Sveriges ansökan om NATO-medlemskap.  Studien tar avstamp i teorier om relationer mellan en officiell källa och journalister. Official dominance-modellen är en teori som analyserar relationen. Journalister är i en beroendeställning gentemot en officiell källa med en högt uppsatt position bland samhällets institutioner (Ekman, 2019). I denna studie analyseras journalister i svensk media och huruvida de är i en beroendeställning gentemot Försvarsmakten som en officiell källa. Teorin Power Relations analyserar journalistens yrkesroll och presenterar begreppen ”Watchdog” och ”Loyal-facilitator”. Begreppet ”Watchdog” syftar till en journalist som är en del av fri media i en demokrati, fri att rapportera om en officiell källa. Begreppet ”Loyal-facilitator” syftar till en journalist som inte är fri att rapportera om en officiell källa, på grund av strukturella maktförhållanden (Mellado, 2015). I denna studie appliceras begreppen för att analysera svensk medias journalistkårs relation till källan, Försvarsmakten. Resultatet visar att intervjupersoner upplever att relationen haft god progression de senaste åren men samtidigt är tvetydig. Det saknas tydliga riktlinjer i Försvarsmaktens kommunikationsavdelningar för vilken information som får delas med media. Journalister i svensk media är i en beroendeställning gentemot Försvarsmakten som statlig officiell källa, vilket påverkar svensk medias arbetsprocess, rapportering om försvarsfrågor och mediabilden av Försvarsmakten som myndighet. Representanter för Försvarsmakten anser att svensk media är en viktig samhällsfunktion men ser brister i svenska journalistkårens kunskap om försvaret. Detta försvårar kommunikationen med Försvarsmakten och leder till faktafel i nyhetsrapporteringen.

Studiens utgångspunkt börjar i bakgrunden som presenterar fenomenet kris och dess innebörd, myndighetskommunikation, kriskommunikation och förtroendekriser. Studiens material består av tre uttalanden från Försvarsmaktens regementschef Ola Bavér och arméchef Karl Engelbrektson. Därefter grundas studiens syfte på den forskningslucka som återfinns om Försvarsmaktens kriskommunikation och strategier då fenomenet är ett outforskat område. För att kunna analysera myndighetens kriskommunikation behövs en förståelse för diverse strategier. Därför utgår studien från teorierna Image Repair Theory där tillämpade strategier analyseras och om eventuella skillnader inom materialen återfinns. Vidare tillämpas teorin Excellence Theory för att undersöka vilka kommunikationstyper myndighetens kriskommunikation består av och om den tillämpade kommunikationstypen speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Metodologiskt utgår studien från den kvalitativa textanalysen för att dela in texten i mindre delar, detta för att därefter strukturera upp innehållet genom kodning och kategorisering. Dessa kodningar och kategoriseringar ligger sedan till grund för studiens analys av kriskommunikationens strategier.   Slutsatsen som vi kommit fram till är att strategier som minska händelsen, tillrättaläggande och förnekelse har tillämpats i Försvarsmaktens kriskommunikation. Vidare menar vi att deras kriskommunikation ger ett sken av strävan efter en tvåvägskommunikation men i själva verket är den i enlighet med en envägskommunikation. Dessutom resulterade studiens analys och diskussion i att myndighetens kriskommunikation inte speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Genom att vi genomför denna studie kommer vi bringa klarhet och bidra med kunskap i hur Försvarsmaktens företrädare hanterar en kris, som påverkar samhällets förtroende för myndigheten, genom kommunikation. / The study begins with the background of the research area which presents the phenomenon of crisis and its meaning, authority communication, crisis communication and crises of confidence. The study´s material consists of three statements from the Swedish Armed Forces' regimental Commander Ola Bavér and army Commander Karl Engelbrektson. The purpose of the study is then based on the research gap that can be found on the Armed Forces' crisis communication and strategies, as the phenomenon is an unexplored area. In order to be able to analyze the authority´s crisis communication, an understanding of various strategies is necessary. Therefore, the study is based on the theories Image Repair Theory where applied strategies are analyzed and if any differences within the materials are found. Furthermore, the Excellence Theory is applied to investigate which types of communication the authority´s crisis communication consists of and whether the applied type of communication reflects their values and demands for openness. Methodologically, the study is based on qualitative text analysis to divide the text into smaller parts, in order to then structure the content through coding and categorization. These codings and categorizations then form the basis of the study´s analysis of crisis communication strategies.  The conclusion we have reached is that strategies such as reducing the incident, correction and denial have been applied in the Armed Forces' crisis communication. Furthermore, we suggest that their crisis communication gives the appearance of striving for a two-way communication, but in fact it is in accordance with a one-way communication. In addition, the study´s analysis and discussion resulted in the authority´s crisis communication not reflecting their values and demands for openness.                 By carrying out this study, we will bring clarity to and contribute knowledge about how representatives of the Armed Forces' handle a crisis, which affects society´s trust in the authority, through communication.

With the starting point in UN peacekeeping operations, this essay investigates the participation of the Swedish armed forces and how the Swedish soldiers perceive their role in those operations. The aim of the study was to explore different perceptions about the Swedish soldiers in international operations. Partly from the Swedish soldiers perspective and how they perceived their own role as soldiers. Partly from the perspective of civilians, like Swedish aid workers, and how they perceive the Swedish soldiers. The third perspective was from a person with mixed experiences from both the military and the civilian work. The aim was also to investigate the discrepancy between the perceptions and its consequences. The method used was interviews with six informants, both soldiers and civilians. The interviews were based on three subjects: soldiers and civilians, men and women as soldiers, and soldiers from Sweden compared to soldiers from other countries. The result showed that there is a discrepancy between different perceptions and that a broader understanding was given from the informant who had the experience from both military and civilian work in international operations. This can lead to the assumption that it is preferable to have more experience from different roles. The abolishment of the compulsory military service may inhibit this broader perspective in the Swedish military.

The Swedish Armed Forces have experienced a series of fundamental reorganizations during the 20th and 21st centuries. This study investigates the inquiry into the Leadership and Authority Organization for Defence (LEMO) introduced in 1991, one of the pivotal restructuring efforts undertaken by the Swedish Armed Forces, which resulted in the transformation of the Armed Forces into an agency within the government. An exploratory qualitative textual analysis was undertaken to address the research question, guided by the structural and symbolic perspectives outlined by Bolman and Deal (2019).  The study reveals that the decision to allow branch commanders to retain both responsibility and rank, coupled with the absence of a higher staff function, led to reduced efficiency in the workflow. Consequently, the Chief of Defence was burdened with assessments that should have been conducted by the Chief of staff of the Headquarters. This reduction in leadership adversely affected joint operations within the Swedish Armed Forces.

Killing another human being is something most people are taught is wrong growing up. Within themilitary profession, killing is not only an acceptable action, but also part of many soldiers' duty andit is expected that they carry out the act. A consequence of killing another human is that soldiers canfind it difficult to adapt their minds to perform such an action or processing it after the fact. Earlierstudies examine soldiers that previously have carried out the act, with a focus on the effect of theaction itself. This study therefore seeks to find out how Swedish military personnel view the actionof taking another life in the military context, and how it can be explained through Albert Bandurastheory Moral Disengagement. This study achieves this through interviewing four Swedish veteransthat have previously served in peacekeeping operations within the armed forces. The result of thisstudy shows that soldiers do not experience any difficulty in justifying the act of killing before ithas taken place, but they struggle to justify the act during and after committing it.