I dagens Sverige är det beslutat att offentliga myndigheter ska arbeta med jämställdhetsintegrering i samtliga led inom organisationen. En sådan statlig myndighet är Försvarsmakten som tidigare utgjorde Sveriges sista manliga yrkesmonopol. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor inom Försvarsmakten upplever organisationens arbete med jämställdhet. Studien har genomförts genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor som är aktiva inom Försvarsmakten. Ur intervjuerna har små berättelser lyfts ut vilka handlar om kvinnors upplevelser av insatser genomförda av organisationen i syfte att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Berättelserna har analyserats genom narrativ teori och positioneringsanalys. I analysen har det tagits hänsyn till vilka karaktärer som uppkommit i kvinnornas berättelser, samt de karaktärsdrag som kvinnorna tillskrivit dessa. Det har även undersökts hur berättelsen skapats och i vilket syfte den berättas samt vem berättaren anser att de är, jämfört med vad gällande diskurs anser att de ska vara. Resultatet visar att de insatser som gjorts snarare bidragit med en känsla av exkludering hos kvinnorna. Insatserna har upplevts som särbehandlande och som att de grundats ur skillnader på män och kvinnor. Resultatet visar även att kvinnorna i Försvarsmakten skapat en väldigt stark yrkesidentitet som de upplever blivit hotad genom de olika insatserna. Kvinnorna ansåg att jämställdhet för dem var när de fick vara en del av gruppen, vilket stämmer överrens med den identitet som de skapat. Studien kom till slutsatsen att eftersom identiteten var mest framträdande i kvinnornas framställningar om vad ett jämställt försvar ska vara, uppstår det en diskrepans när Försvarsmaktens arbete med jämställdhet inte utgår ifrån kvinnorna de anställer och deras identitetsskapande på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis bidrar studien med en ökad förståelse för hur kvinnor i Försvarsmakten upplever deras arbete med jämställdhet och ett förslag på vidare studier inom området är att se till hur andra marginaliserade grupper inom försvaret upplever sin arbetsvardag.

Title: "Uniformity Equals Uniformity": A Sociological Study on Impression Management in the Swedish Armed Forces. Level: Bachelor's Thesis in Sociology, 15 hp Authors: Matilda Wennström & Moa JanssonThe purpose of this qualitative study is to examine how the culture and norms of the Swedish Armed Forces impact individuals' role adaptation in the workplace and lifeworld, with a focuson hegemonic masculinity and homosociality. The study also aims to investigate how thesefactors influence employees' social relationships both within and outside the organization. The study aims to investigate the significance of the culture and norms of the Swedish Armed Forces, including hegemonic masculinity and homosociality, in relation to employees' roleadaptation in work and everyday life, as well as their behaviours and social relationships bothwithin and outside the organization. The study is inspired by a phenomenological approach and adopts a qualitative research design.Eight semi-structured interviews were conducted, involving employees exclusively from the Armed Forces. In conclusion, the study demonstrates that the shared culture and norms of the Swedish Armed Forces play a significant role in employees' role adaptation and social relationships. Despite astrong masculine culture and a homogeneous organization, there exists a sense of strongcommunity and security that fosters relationships within the organization. The homosocialculture within the organization promotes strong bonds but can also limit diversity andinclusivity, as individuals who do not fit within the boundaries of these norms may choose toleave the organization.Keywords: Impression management, relationships, The Swedish Armed Forces, masculineculture, community

A growing military organisation have the need to expand on all fronts. One of the prominent sections in the military that is expanding is communications. Communications is something that all modern armies need and thus it needs to be presented as an interesting and exciting place to work. Communications is however a complex area of work, demanding knowledge of how the very space around you works. The complexity of communications is often metaphorically referred to as ”Black magic” in the sense that noone actually knows why and what is happening. This study aims to show how the metaphor ”Black magic” in the context of communication can affect future officers view of the abstractness that is communications. This is to emphasize the effects of metaphors in the military and how they can shape the future of the growing military. The results from this study show that the metaphor ”Black magic” mainly affect the cadets in two different ways. ”Black magic” can build a mystery around the subject of communications which in turn can intrigue the cadets to learn more about it. ”Black magic” can also create the perception of not needing to learn more of the subject, as it is often seen as something we cannot control or unnatural, something we would rather avoid. The study shows a small example of how military discourse can affect the organizations future and how important it is for officers to be aware of the words they are using for example during education.

På svensk arbetsmarknad förekommer diskriminering i olika form. Studiens problemformulering grundar sig i den strukturella diskriminering av individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som uppmärksammats i media vid antagning till värnplikten. Diskrimineringsombudsmannen har i en tillsyn undersökt och kommit fram till att Plikt- och prövningsverket samt Försvarsmakten diskriminerat personer med ADHD och/eller autismdiagnos. Syftet med studien är att undersöka hur attityder och rutiner gentemot individer med dessa diagnoser ter sig inom Försvarsmakten, samt att åskådliggöra hur normer och värderingar som anses viktiga för organisationen ser ut. Studien utgår ifrån ett teoretiskt ramverk baserat på institutionell och nyinstitutionell teori, för att sätta studiens resultat i perspektiv och söka svar på frågeställningarna. Detta görs genom att genom tematisk textanalys studera dokument från Försvarsmakten samt de tillsynsbeslut som Diskrimineringsombudsmannen utkommit med. Resultatet visar på att det finns en idealbild av hur en soldat ska vara och att denna används vid urvalet till värnplikten. Det är dock oklart vilken vetenskaplig grund detta vilar på och de risker med att anställa individer med ADHD/autism som Försvarsmakten säger finns kan inte motiveras. I stället skymtar en ovilja till att ta ett eventuellt ökat arbetsgivaransvar som skulle kunna komma med en funktionsnedsatt anställd.

<p>Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten.</p><p> En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket.</p><p> Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan. Kärnfråga: Hur påverkar likformig klädsel den enskilda soldatens förmåga att stå emot konformitet?</p><p>Delfrågor:</p><p>-                  Har kläder någon betydelse i sociala sammanhang?</p><p>-                  Varför följer vissa gruppen och andra inte?</p><p>-                  Påverkas soldaten av likformig klädsel?</p><p>För att mäta hur den uniforma klädseln påverkar soldater, och därmed besvara frågorna, använder jag mig av Solomon Aschs konformitets experiment i en ny tappning. Baserat på resultatet från experimentet samt med stöd ur litteratur dras slutsatser om hur stor eller om det finns en påverkan på soldaters individualitet av den likformiga klädseln.</p><p>Jag kom i mitt arbete fram till att den likformiga klädseln ökar soldatens konformitet i en grupp. Den enskilda soldaten har lättare att falla för konformiteten när denne bär uniform klädsel i sitt tjänsteutövande. </p> / <p>Officers and soldiers are in their daily duty an object of both physical and psychological pressure. There are many factors that influence both the decision and group processes. To be able to understand and identify risks in these processes there has to be knowledge in this area. One phenomenon which influences groups and individuals is conformity.</p><p>One factor that divides the soldiers and officers from other categories of work is the uniform clothing which many think is intimately connected with that type of work.</p><p>That is why this study intends to examine how the uniform clothing influences the individuals’ ability to think for themselves and also act in that thought. On the basis of this, a core question and three part questions crystallized. The three questions are a help to answer the core problem. The core question: How does the uniform clothing influence the individual soldiers’ ability to resist conformity?</p><p>Part questions:</p><p>-        Does clothing have an importance in social contexts?</p><p>-        Why do some individuals follow the group and others not?</p><p>-        Is the soldier influenced by uniform clothing?</p><p>To measure how the uniform clothing influences soldiers, and thereby answer the questions, the writer used the conformity experiment by Solomon Asch slightly modified for his purposes. Based on the result from the experiment, as well as with support from literature, conclusions where drawn about how or if the soldiers’ individuality where influenced by the uniform clothing.</p><p>The conclusion was that the uniform clothing increases the soldiers’ conformity in a group. The individual soldier found it easier to adapt to the conformity when he/she wear uniform clothing during the exercise of his or her duties.</p>

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten.  En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket.  Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan. Kärnfråga: Hur påverkar likformig klädsel den enskilda soldatens förmåga att stå emot konformitet? Delfrågor: -                  Har kläder någon betydelse i sociala sammanhang? -                  Varför följer vissa gruppen och andra inte? -                  Påverkas soldaten av likformig klädsel? För att mäta hur den uniforma klädseln påverkar soldater, och därmed besvara frågorna, använder jag mig av Solomon Aschs konformitets experiment i en ny tappning. Baserat på resultatet från experimentet samt med stöd ur litteratur dras slutsatser om hur stor eller om det finns en påverkan på soldaters individualitet av den likformiga klädseln. Jag kom i mitt arbete fram till att den likformiga klädseln ökar soldatens konformitet i en grupp. Den enskilda soldaten har lättare att falla för konformiteten när denne bär uniform klädsel i sitt tjänsteutövande. / Officers and soldiers are in their daily duty an object of both physical and psychological pressure. There are many factors that influence both the decision and group processes. To be able to understand and identify risks in these processes there has to be knowledge in this area. One phenomenon which influences groups and individuals is conformity. One factor that divides the soldiers and officers from other categories of work is the uniform clothing which many think is intimately connected with that type of work. That is why this study intends to examine how the uniform clothing influences the individuals’ ability to think for themselves and also act in that thought. On the basis of this, a core question and three part questions crystallized. The three questions are a help to answer the core problem. The core question: How does the uniform clothing influence the individual soldiers’ ability to resist conformity? Part questions: -        Does clothing have an importance in social contexts? -        Why do some individuals follow the group and others not? -        Is the soldier influenced by uniform clothing? To measure how the uniform clothing influences soldiers, and thereby answer the questions, the writer used the conformity experiment by Solomon Asch slightly modified for his purposes. Based on the result from the experiment, as well as with support from literature, conclusions where drawn about how or if the soldiers’ individuality where influenced by the uniform clothing. The conclusion was that the uniform clothing increases the soldiers’ conformity in a group. The individual soldier found it easier to adapt to the conformity when he/she wear uniform clothing during the exercise of his or her duties.

<p>Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: <em>Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation</em>. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för individen och flexibelt inför morgondagens förändringar.</p>

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.

Linjechefers HR-roll har under de senaste åren blivit tydligare. Empiriskt material saknas som beskriver hur chefer hanterar HR-rollen och hur de resonerar kring de HR-praktiker de är ansvariga för att hantera. Utan tillräcklig empiri inom området är det också svårt för HR-medarbetare att anpassa det stöd linjecheferna behöver. Denna studie syftar därför till att undersöka hur linjechefer hanterar den HR-roll som deras arbete innebär samt att bidra med förståelse för grunden till olika sätt att hantera rollen. Genom tio kvalitativa intervjuer med linjechefer inom ett förband vid Försvarsmakten har tillvägagångssätt och resonemang om HR-praktiken karriärutveckling studerats. Resonemang skiljde sig åt medan det praktiska arbetet hanterades likartat. Olika arbetssätt kunde utläsas. HR-funktionens relation till linjecheferna betonades för att möjliggöra

De internationella insatserna har sedan 50-talet bidragit till Försvarsmaktens utveckling i allmänhet och soldatens i synnerhet. De internationella ambitionerna ökade under 2000-talet men genom den senaste tidens förändrade säkerhetsläge återgår nu Försvarsmakten till att fokusera på det nationella försvaret. Kan Försvarsmakten under dessa omständigheter iscensätta de faktorer som bidrar till soldatens utveckling i en nationell kontext? Genom att studera hur de internationella insatserna bidrar till soldatens lärande söker denna studie förstå de bakomliggande faktorer som påverkar lärandet. Genom en explorativ design och en kvalitativ ansats intervjuas soldater och officerare med egen erfarenhet för att besvara frågan. Den teoretiska referensramen vilar på två perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Det konstruktivistiska perspektivet företräds av Kolbs lärocykel och det kontextuella av Ellströms organisationspedagogiska faktorer för lärande på arbetsplatsen. Ur empirin framträder tre teman, individuella faktorer, verktyg respektive kontextuella faktorer. Verktygen beskriver hur soldaten lär och har likheter med Kolbs lärocykel. De kontextuella faktorerna beskriver den kontext som omger soldaten, och de individuella faktorerna beskriver soldatens förutsättningar att lära. Studiens slutsats är att lärandet under internationella insatser är intensivt vilket beror på två samverkande faktorer, kontexten erbjuder många tillfällen till lärande och soldaten har förutsättningar genom de individuella faktorerna att omvandla upplevelserna till kunskap. Studien pekar på ett antal områden där Försvarsmakten kan utveckla lärandemiljön under övning och träning för att intensifiera soldatens lärande, däribland att använda en självständigt tänkande motståndare samt verka för undantag från de regelverk som idag hämmar soldatens autonomi.