Under de så kallade rekordåren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lägenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade våningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvärgående bärande innerväggar och gavlar. Syftet med arbetet är att kontrollera om en våningspåbyggnad på ett referenshus från miljonprogrammet med bokhyllestomme är möjlig för att skapa nya lägenheter som medför ökade hyresintäkter för fastighetsägaren, och kan medverka till ökad variation i området arkitektonisk och öka lägenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett påbyggnadsprojekt. Arbetet jämför och beskriver tre olika stomförslag på en våningspåbyggnad. Alternativen som tas upp är massivträstomme med bärande flerskiktskiva, prefabricerad betong – och stålstomme bestående av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestående av volymelement. Inventering av konstruktionen och bärförmågan hos den befintliga stommen visar att det finns bärförmåga kvar att utnyttja. Utförda kontroller undersöker bl.a. bärförmågan hos väggar, grundsulor, samt det befintliga vindsbjälklaget. Kontroller utförs även med hänsyn till stabilitet då byggnaden betraktas som en stel enhet med en fiktiv påbyggnad. Slutsatsen av detta arbete är att en våningspåbyggnad är fullt möjlig på referenshuset. Alternativet med massivträ klarar en fiktiv påbyggnad om tre våningar som valts som exempel i arbetet. Alternativet med en prefabricerad betong och-stålstomme kan maximalt byggas på med två extra våningar, sedan blir grundtrycket dimensionerande och begränsar antalet våningar för påbyggnaden till två. / During the so called ‘record years’ between 1961-1975 a total of 920,000 apartments were built in apartment buildings in Sweden. Today about 850.000 of these are still in use. The most common method of building during this period was by using prefabricated one-storey high façade units together with load-bearing interior cross walls and gable walls which were built on site. The purpose of this degree project is to find out if a storey extension on a reference-building from the so called ‘Million Programme’ with load-bearing interior cross walls is possible in order to create new apartments. If this is possible it would give an increase of income of rents to the owner of the apartment building and it could also contribute to an increase of variation in the area as regards both architecture and supply of apartments. This degree project gives information about what has to be checked and investigated before a storey extension project begins. This degree project compares and describes three different suggestions of structural construction systems for storey extensions. The alternatives dealt with are solid timber structural construction consisting of cross-laminated boards, a prefabricated concrete – and steel structural construction consisting of HD/F-elements and tube steel framing, and finally an alternative consisting of prefabricated building modules. The study of the structural construction and the load-bearing capacity of the existing building show that there is enough load-bearing capacity left to make use of. Performed checks investigate for example the load-bearing capacity of load-bearing walls, strip foundations as well as the existing loft floor. Checks are also performed with regard to the stability as the building is considered a stiff unit with a fictitious storey extension. The conclusion from this degree project is that a storey extension is fully possible on the reference-building. The alternative with a solid timber structural construction allows a fictitious storey extension with three additional storeys, which has been chosen as an example in this degree project. The alternative with the prefabricated concrete – and steel structural construction allows a fictitious storey extension of maximum two additional storeys, and then the ground pressure was dimensioning and limited the amount of additional storeys for the storey extension.

Stationsnäraprincipen innebär att stadsutveckling koncentreras kring knutpunkter i kollektivtrafiken för att öka tillgängligheten och kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilburna transporter för att stärka en hållbar regionförstoring. Visionen att planera stationsnära i Östergötland kommer från regional nivå och för att implementera visionen i den kommunala planeringen blir det viktigt att visa hur både regionen och varje enskild kommun kan gynnas. Ett tillvägagångssätt är att hitta en arbetsmodell som kan lyfta regionala perspektiv i den lokala planeringsprocessen. Syftet med det här arbetet är att ta fram en förtätningsmodell för stationsnära planering i mindre tätorter. En förtätningsmodell för stockholmsregionen har tidigare tagits fram i samband med den regionala utvecklingsplanen och i det här arbetet undersöks om den modellen kan anpassas för stationsnära planering i mindre tätorter. Förtätningsmodellen har metodiskt anpassats med hjälp från två planerare i Östergötland samt en litteraturstudie om regional utveckling och stationsnära planering. Den anpassade modellen har prövats i två separata fallstudier och resultatet omfattar en kartläggning av förtätningspotentialen som beskrivs utifrån tre olika förtätningsscenarion; kommunala fokusområden för stationsnära planering, marknadsintressanta exploateringsområden och konsensusutveckling. Modellen möjliggör att den regionala visionen för stationsnära planering förs in i den kommunala planeringsprocessen och visar inte enbart hur både kommun och region kan gynnas av ett samarbete, utan även vilka knäckfrågor den enskilda kommunen måste övervinna för att fortsätta utvecklas i framtiden. / Stationsnäraprincipen imply that urban development is concentrated around public transport nodes to increase the accessibility and competitiveness of public transport against motoring transport to ensure that regional enlargement is achieved in a sustainable way. The vision for transit-oriented development (TOD) in Östergötland derives from a regional planning level and in order to implement the vision in municipal planning, it is important to specify how both the municipality and the region can benefit. An approach is to find a model that can raise the regional perspective in the local planning process. The purpose of this study is to develop a densification model that focuses on TOD in smaller urban areas. A densification model for the Stockholm region has previously been developed in conjunction with the regional development plan, and this study examines whether the model can be adapted to TOD planning in smaller urban areas. The densification model has been modified methodically with the help of two planners in Östergötland as well as a literature review on regional development and TOD. The custom model has been tested in two separate case studies and the results comprise a mapping of the potential for densification described in three different densification scenarios; municipal focus areas for densification, market interesting development areas and consensus development. This model enables the regional vision for TOD to be implemented into the municipal planning process and shows not only how both municipality and the region can benefit from a partnership, but also the critical problems that each individual municipality must overcome in order to continue to develop in the future.

Södra station area is a central neigbourhood at Södermalm, that was planned and built during the 1980s. During that time it was one of the largest postmodern urban planning projects in Stockholm. The intent was to imitate the urban pattern of the central parts of Stockholm with its mixed-use diversity, hence to “promote a rich social life” (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). This project investigates the urban form of the Södrastation area, focusing on the interface between public and private space, and proposing new urban features and land-use programs to further support and encourage public life in a central part of Södermalm. Observation of the area and refernance research show that the urban form of the Södra station area deviates form its surroundings and has low support towards its public spaces. How may the streets and the public spaces of the area be enliven? / Södra stationsområdet är en centralt belägen stadsdel på Södermalm. Området planerades och byggdes under 90-talet. Under den tiden var det den största postmoderna stadsbyggnadsinsatsen i Stockholm. Avsikten vid planarbetet var att forsätta på innerstadens blandstadsstruktur för att "befrämja ett rikt social liv" (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). Det här examensarbetet undersöker den urbana formen av Södra stationsområdet med fokus på gränssnittet mellan privat och offentlig mark. Därtill föreslås en strategi med nya urbana inslag och markanvändningsprogram med syftet att både stödja och uppmuntra det offentliga livets kontinuitet i en central del av Södermalm.  Observation av stadsdelen och forskningsreferenser visar att områdets stadsstruktur avviker från de omkringliggande stadsdelarna och ger i dess utformning svagt stöd mot offentliga utrymmen. På vilka sätt kan man uppmuntra till livfulla offentliga miljöer?

Parking planning for new residential constructions is intensively discussed between develops, architects, and municipalities. In a big city, the land value is higher and it is more profitable to build apartments instead of parking places, but parking space can increase the value of the apartment. The purpose of this work was to analyse how the planning of a parking space in a big city compared to a smaller town differs today versus 10 years ago. Results of interviews were that the parameters such as municipal parking regulations and access to public transport govern the parking planning. All the municipalities, contractors and architects agreed that in the future more municipalities will work with flexible parking standards. The conclusion is that it is the municipality’s parking norm and access to public transport that affects parking planning. The largest change and development in the last 10 years is an increased investment into mobility solutions in form of charging stations and carpools.

Städer fortsätter växa och omfattas av ökad urbanisering. En planeringsstrategi för att hantera ökad urbanisering på ett hållbart sätt kan vara den kompakta staden. Studien syftar till att studera hur den kompakta staden kan appliceras på Linköpings stadsmiljö, samt studera vilka konsekvenser det innebär när grönområden tas i anspråk. Vidare undersöker studien den kompakta stadens komponenter samt deras konsekvenser. Komponenterna är förtätning, täthet, social blandning, hållbar transport, transportsystem, gågator, tillgänglighet, blandad bebyggelse och stadsstruktur. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Vidare visar studien att kommunens planering och utförande är i linje med den kompakta stadens komponenter. Däremot framgår det att den kompakta stadens utfall kan innebära att grönområden påverkas negativt. / Cities continue to grow and are subject to increased urbanization. One form of planning strategy that can possibly achieve increased urbanization in a sustainable way is the compact city. This thesis aims to study how the compact city’s concept can be applied to Linköping’s urban environment. In addition, it studies the consequences of when green spaces are being sacrificed for increased urbanization. A further aim of the study is to examine the components of the compact city and its consequences. The components are densification, density, social mix, sustainable transport, transportation systems, pedestrian access, accessibility, mixed land use and urban structure. The study is based on a qualitative content analysis and qualitative interviews. Our research shows that the municipality of Linköping’s planning and execution are in line with the compact city’s components. On the other hand, the compact city’s outcomes could mean that greenspaces are affected negatively.

Urbaniseringen medför att allt fler människor flyttar in i städerna. Stockholm har under de senaste åren beskrivits som en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa och på grund av det ställs det större krav på bostäder och annan utveckling vilket leder till planer på förtätning. Nordvästra Kungsholmen som är beläget i ytterkanten av Stockholms innerstad pekades ut som ett utvecklingsområde i Stockholms översiktsplan från år 1999. Sedan dess har området planerats i avsikt att förtäta och binda samman bebyggelsen på västra Kungsholmen. Syftet är att förstå och analysera vilka utmaningar och möjligheter som Stockholms stad identifierat i samband med förtätningsprojekt i Nordvästra Kungsholmen. I studien har fyra tjänstepersoner från kommunen intervjuats samt har en kompletterande dokumentanalys genomförts. Resultaten visar att med funktionsblandning skapas närhet mellan bostäder, arbete, affärer och aktiviteter samtidigt som hållbara transporter främjas. Kvaliteten av grönytor i området prioriteras framför kvantiteten och olika intressen styr graden exploatering. Det råder inget större fokus på hållbarhet för utvecklingen av Nordvästra Kungsholmen, men i samband med förtätning genomsyras projektet av möjligheter för en hållbar stadsutveckling. / Due to urbanization, more people are moving into the cities. In recent years, Stockholm has been described as one of the fastest growing metropolitan regions in Europe. Because of this, there is a larger demand for housing and urban development, which leads to densification in cities. The northwestern part of Kungsholmen is located in the outskirts of Stockholm city and was designated as a development area in Stockholm’s general plan from 1999. Since then, the area has been planned with the intention of densifying and tie together the buildings on the western side of Kungsholmen. This study aims to understand and analyze the challenges and opportunities that Stockholm city have identified with densification projects in the northwestern part of Kungsholmen. In the study, four officials from the municipality were interviewed and a documental analysis was conducted as a complementary method. The results shows that a mixed land use creates proximity between homes, work, stores, and activities while promoting sustainable transport. The quality of green space is prioritized over quantity, and different conflicts of interests regulate the extent of exploitation. There is no major focus on sustainability for the development of the northwestern part of Kungsholmen, however, densifying projects are permeated by opportunities for sustainable urban development.

Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.

På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.

Det pågår ett förtätningsarbete i Malmö stad, och i övriga delar av Sverige. Samtidigt har det i media uppmärksammats att det finns en generell oro kring att barn och barns platser i staden glöms bort i stadsplaneringen. I ett samarbete mellan Malmö Universitet och Malmö stad via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) undersöker vi i denna studie barns utemiljöer i den pågående förtätningen av Malmö utifrån tre olika teman; svensk lagstiftning & riktlinjer, socioekonomiska skillnader & levnadsvillkor och barns behov av lek & rörelse. Resultatet visar på att kommunala aktörer i Malmö stad arbetar aktivt med barn och deras utemiljöer utifrån ett barnperspektiv. Trots att man inom förvaltningarna prioriterar olika intressen i den pågående förtätningen så anser vi att man inom stadens förvaltningar strävar efter ambitionen och visionen om att barns bästa ska vara i fokus. / The big cities in Sweden are growing, due to the phenomenon of densification. This also includes the city of Malmö. At the same time, it has been noted in the media that there is a general concern that children and children’s places in the city are forgotten in city-planning. In a collaboration between Malmö University and Malmö city via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling), we therefor chose to study children's outdoor environments in the ongoing densification of Malmö based on three different themes; Swedish legislation & guidelines, socioeconomic differences & living conditions, and children's needs for play & exercise. The result shows that the municipal of Malmö works actively with children and their outdoor environments from a child-perspective. Although the different informants in our study prioritizes different interests in the ongoing densification, we consider that the city have the ambition that the best interests of children should be in focus at all time.