Uppsatsen bygger på en undersökning av vad elever och lärare upplever är viktigt inom bildämnet. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad några olika lärare och elever i årskurs 4-6 tycker är viktigt att fokusera på i bildämnet och orsakerna kring elevernas samt lärarnas svar. Genom intervjuerna av lärarna och eleverna kan man utläsa att lärarna ansåg att framställning av bilder är viktigt och fokus ligger inte kring digital bild. Eleverna framställer gärna bilder men de skulle vilja arbeta mer med digitala verktyg. Undersökningen kom fram till, genom intervjuerna, att grunden till lärarnas och elevernas uppfattningar var inställningar, förväntningar, klassrumsklimat, arbetsro och läroplanen.

Syftet med studien är att få svar på vilken möjlig roll speciallärare i matematik har för att stödja lärares utveckling av bedömningsarbete i matematik samt hur speciallärare i matematik i denna bedömningsprocess kan medverka till att skapa goda lärmiljöer i matematik. Teorier som jag använder mig av i studien är Vygotskijs sociokulturella teori, där kommunikation och identifikationen av elevernas närmaste utvecklingsnivå anses avgörande för utveckling och lärande, samt Wiliams teoretiska grund kring formativ bedömning som beskriver fem nyckelstrategier för att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna. I arbetet studerar jag hur lärarna ser på bedömningsmaterial, vilket syfte de har med användandet och hur de använder resultatet av bedömningsmaterialen. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer där sju lärare, i årskurserna 1-6, med ansvar för matematikundervisning i grundskolan ingick. Studiens resultat visar bland annat på att lärarna ser positivt på användandet av bedömningsmaterial som de menar är en viktig del i arbetet av att undervisa i matematik. Användandet av bedömningsmaterial sker främst med syftet att värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärarna anser att bedömningsmaterialet underlättar deras arbete och fungerar som en avstämning där lärarna kan få syn på de elever som är i behov av stöd. Resultatet av bedömningarna används främst för att göra anpassningar på gruppnivå. Det framgår även enligt intervjusvaren att samtliga lärare anser att de är i behov av vidareutbildning inom matematikundervisning och bedömning. Detta för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov enligt det resultat som framkommer vid användningen av bedömningsmaterial. Specialläraren ses bland annat som ett stöd vid genomförandet av uppföljningar av bedömningar samt vid diskussioner kring anpassningar i undervisningen till de elever som är i behov av stöd.

I enlighet med den svenska läroplanen för grundskolan ska eleverna erbjudas en likvärdig undervisning av hög kvalite där samtliga elever ges bästa möjliga förutsättingar att uppnå de mål och kunskapskrav som anges i kursplanen. Under min tid som lärarstudent har jag haft möjlighet att delta i flera olika skolors musikundervisning. Jag har således lagt märke till hur villkoren för att bedriva musikundervisning kan se väldigt olika ut mellan olika skolor. Jag har mött musiklärare som upplever att de inte kan erbjuda eleverna en musikundervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven. Därav väcktes mitt intresse av att undersöka hur musiklärare upplever sin arbetssituation och vilka förutsättningar de anser vara av betydelse för att kunna bedriva en läroplansenlig musikundervisning. I studien intervjuas fyra musiklärare i en svensk småkommun. Studien utgår från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där musiklärares egna åsikter om förutsättningar blir grunden för studiens resultat. Det framkommer i tidigare granskningar av musikämnet att många musiklärare upplever att det inte är möjligt att bedriva en läroplansenlig musikundervisning eftersom att det saknas resurser som tid, ändamålsenliga lokaler och utrustning. Undervisningen anses också bedrivas i för stora elevgrupper. Samtidigt finns det forskning som trycker på att lärares kompetens att ta sig an den givna situationen är den mest väsentliga förutsättningen för att undervisningen ska gå att bedriva. Den här studien kastar ljus på det spänningsfält som utgörs av både möjligheter och begränsningar i musiklärares arbete och resultatet visar att lärarna kan göra mycket genom att vända ut och in på sig själva men de anser samtidigt att kvalitén på undervisningen kunde vara bättre om förutsättningar som lokaler, tid, storlek på elevgrupper och möjligheten till samarbete hade sett annorlunda ut.NyckelordMusikpedagogik, villkor, musikundervisning, ramfaktorteori, ramar, elevgrupp, lokaler, musikutrustning, förutsättningar, utvärderingEngelsk titel:

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningar för lärande för mikroföretagare(ägare/chefer i företag med färre än 10 anställda). En webbenkät används för att samla in svarfrån 52 mikroföretagare i Sverige. Datamaterialet analyseras med hjälp av ett teoretisktramverk bestående av fem punkter för förutsättningar för lärande. De fem punkterna ärhandlingsutrymme, interaktionsutrymme, utbildningsmöjligheter, organisationskultur samtindividens lust och engagemang att lära. Alla statistiska beräkningar och analyser görs medhjälp med av SPSS. Ur studiens resultat går det att utläsa att handlingsutrymmet är stort dåarbetstyper med stor lärpotential förekommer mest i mikroföretagarnas arbete.Interaktionsutrymmet är även stort då mikroföretagarna anser att de kan fråga om råd ochdiskutera problem med både medarbetare och andra professionella. Majoriteten avmikroföretagarna nätverkar i ganska stor till stor utsträckning. Utbildningsmöjligheterna ärtvetydiga då svaren är väldigt spridda och inte förmedlar en enhetlig bild.Organisationskulturen hos mikroföretagarna präglas av normer som uppmuntrar till att görakarriär horisontellt, ta initiativ, utrymme för risktagande och misstag samt kritisktifrågasättande av arbetsuppgifter. Individens lust och engagemang att lära är också stor dåmikroföretagarna känner trygghet inför förväntningar på utveckling samt har en positiv attitydtill utbildningsaktiviteter och teknik som verktyg för lärande. Mikroföretagarna tycker attlärande främst sker i det dagliga arbetet. Resultatet visar vidare att mikroföretagarna ärsplittrade när det gäller både om företagsklimatet i Sverige är gynnsamt för deras företag samtom de använder lärande och kompetensutveckling som en strategi. Slutsatserna som dras äratt förutsättningarna för lärande för mikroföretagare är goda när det gäller handlingsutrymme,interaktionsutrymme, organisationskultur samt individens lust och engagemang att lära.Utbildningsmöjligheter är däremot svårtolkad. Studien bör replikeras men med användandetav ett OSU samt ett större urval för att möjliggöra generalisering samt jämförelser mellangrupper.

Syfte: Vår uppsats syftar till att förstå och beskriva hur tidsbegränsat anställda kan uppleva sin anställningsform. Vi vill även förstå vilka konsekvenser deras upplevelse kan innebära   Metodik och teoretisk referensram: En kvalitativ enfallsstudie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via semi-strukturerade intervjuer med tidbegränsat anställda på en livsmedelsbutik. Vår teoretiska referensram innefattar flexibilitet, människans livscykel. anställningens syfte, gemenskap, anställningsotrygghet samt prekariatet.   Slutsats: Studien visar att tidsbegränsade anställningar är komplexa anställningsformer som kan upplevas både positiva och negativa beroende på kontextuella förutsättningar. Upplevelsen av anställningsformen i vårt fall påverkades av följande kontextuella förutsättningar; livsfasen respondenterna befinner sig i, upplevelsen av jämlika arbetsförutsättningar, upplevelsen av en god gemenskap samt att respondenterna befinner sig i början av sin arbetskarriär.   Utifrån de kontextuella förutsättningarna visade sig respondenternas upplevelse främst innebära positiva konsekvenser för individ, organisation och samhälle. Vi fann dock en risk för att anställningsformen ur ett långsiktigt perspektiv kan innebära mer negativa konsekvenser, samt bidra till framväxten av en missgynnad samhällsklass.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur pedagoger och rektorer på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats för att beskriva och analysera hur pedagoger och skolledare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet.     Datainsamlingen genomfördes på gymnasieskolor som inrymmer gymnasiesärskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och skolledare. Vi har arbetat aktivt med insamlad data, organiserat, kodat, gjort synteser och sökt efter mönster och ur materialet skapade vi en mening. Vi hittade avgörande beröringspunkter på hur både skolledare och pedagoger betonar vikten av att eleverna känner sig delaktiga i helheten och dessa menar man ger eleverna redskap att påverka sin livssituation.  Våra informanter redogjorde för de svårigheter som de hävdar komplicerar samverkan mellan de olika nivåer vi undersökte. Informanterna arbetar på stora enheter där lokalerna för gymnasiesärskolan är utspridda i flera byggnader. Andra beröringspunkter är otillräckliga gemensamma definitioner på vad delaktighet innebär och otillräckliga resurser av olika slag, fysiska hinder för samverkan inom och mellan nivåerna och medvetet förhållningsätt i ansvarstagande för de värderingar som ska genomsyra begreppet delaktighet.

<p>This dissertation is about new service development. In the past, little attention has been paid to the front-line-employees' involvement in the service development. The aim of this dissertation is therefore to describe and analyze the front-line-employees' envolvement and contribution to the service development process and to identify what, specifically, the front-line-employees contribute to the new service. Three research questions are formulated. The first deals with when and how the front-line-employees participate in the service development process. The second investigates the contributions of front-line-employees to the new service and the third research question builds on the results from the previous two and focuses on how to manage effective new service development.</p><p>This study is a qualitative case study. It is retrospective and has been conducted through an empirical and theory driven formation of factors. The case company is a Swedish bank where four service development projects were the subject of the study.</p><p>This study shows that from a management perspective, implementation and the launch of the service can be performed in a more efficient way when the employees are involved. The result has also suggest that the internal efficiency can be increased further if the front-line-employees' resistance to change is considered. This dissertation's first theoretical contribution is a new model of the service development process. The new model is divided into five phases including a neew integration phase. The integration phase should be introduced during the project design phase and in two parallel ways: partially within the project and partially outside the project. Second, this dissertation provides a new quality factor, namely <i>relationship building</i>. Third, a detailed, description and analysis is supplied of how employees participate in and contribute to the service development process. Somewhat surprisingly, the study shows that the employees are often involved too late in the development project and are not given enough time to contribute. The front-line-employees would probably contribute more, both to the development projects and to the new service, if their involvement was organized differently form what is shown in this study.</p>

Sammanfattning Studiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är:   Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger? Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken? Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera? Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan?   Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun. Av dessa sex informanter är två från socialtjänsten, två från polisen och två från skolan. Studiens teoretiska ansats bygger på Danermark och Kullbergs forskning kring samverkan samt Josefssons Strategi för samverkan.   Av resultatet framgår att samtliga informanter upplever att samverkan mellan dem fungerar ganska väl men att det finns förbättringsmöjligheter. Upplevelserna var inte enbart positiva utan det nämndes även negativa upplevelser. Dessa negativa upplevelser nämndes som faktorer som på olika sätt kunde hämma samverkan. Vissa av dessa hämmande faktorer nämndes av samtliga informanter. Sekretessen var en av dem. Alla var överens om att sekretessen mer eller mindre försvårar samverkan. Då det gäller främjande faktorer nämnde samtliga informanter ledningen deltagande och stöd som en av de mest främjande faktorerna. I studiens sista kapitel förs en diskussion kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ansats.

Samlad kunskap inom hälsofrämjande arbete tyder på att medarbetare inom omsorgsförvaltningar utgör en grupp som bör uppmärksammas extra, samtidigt som förutsättningarna för hälsofrämjande ledarskap inom kvinnligt dominerade sektorer beskrivs som sämre än för mansdominerade sådana. Forskning har lyft fram relevansen av studier kring implementeringar av projekt för hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur enhetschefer inom kommunal omsorg, ett år efter deltagandet i det omfattande projektet Hälsofrämjande ledarskap Gävleborg, beskriver sina erfarenheter av hälsofrämjande ledarskap i praktiken. Ansatsen var att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka enhetschefernas uppfattningar om hur de praktiserar hälsofrämjande ledarskap, försöka klargöra hur de upplever förutsättningarna för detta inom sin förvaltning samt ta reda på vilken form av stöd de eventuellt önskar för att vidmakthålla och vidareutveckla sitt hälsofrämjande ledarskap. Det fenomenologiska perspektivet utgjorde inspirationskälla för planering och genomförande av studien, liksom för utskrift och analys av intervjuerna. Resultatet indikerade att informanterna tagit till sig innehållet i projektet, då de definierade hälsofrämjande ledarskap i enlighet med litteratur inom området. De metoder och förhållningssätt som informanterna praktiserade var i linje med vad tidigare forskning funnit framgångsrikt. Förutsättningar i form av stödjande och försvårande faktorer fanns både på organisations- och förvaltningsnivå. Chefskollegors och närmsta chefens stöd upplevdes som viktigt, liksom möjligheterna att vara närvarande för medarbetarna. De försvårande faktorerna var framförallt brist på tid och brist på direktiv och stöd för de hälsofrämjande frågorna, både från kommun- och förvaltningsnivå. Informanterna efterfrågade tydligare direktiv och rutiner kring hälsofrämjande ledarskap, möjligheter till avlastning och därmed mer tid att ägna sig åt ledarskapsfrågor. Övrigt önskat stöd var påfyllning av det hälsofrämjande ledarskapet genom exempelvis träningstillfällen för coachande ledarskap. Slutsatsen som drogs var sammanfattningsvis att informanternas hälsofrämjande ledarskap i praktiken kan ha goda förutsättningar att inverka positivt på medarbetarnas hälsa och att vissa insatser från kommun- och förvaltningsnivå är av vikt för att förvaltningen som helhet ska kunna genomsyras av det hälsofrämjande ledarskapet. Att resultatet av intervjuerna i flera avseenden överensstämde med tidigare forskning inom området bedömdes stärka studiens tillförlitlighet. Generaliserbarheten avseende kommunala omsorgsförvaltningar bedömdes också som relativt god.

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar tio intervjuer med invandrarkvinnor från två olika verksamheter. Resultatet visar att studiens informanter befinner sig i en svår situation på den svenska arbetsmarknaden, dels på grund av diskriminering och dels på grund av att de saknar en del av de förutsättningar som krävs för att få ett arbete. Informanterna uttryckte bland annat att goda kunskaper i det svenska språket samt utbildning är viktiga förutsättningar för att få ett arbete. Studien visar även att de insatser invandrarkvinnorna fått för att komma på den svenska arbetsmarknaden inte har varit tillräckliga.