Undervisning som begrepp har fått en allt mer betydande roll på förskolan. Studiens syfte är att belysa och diskutera hur verksamma inom förskolan talar om undervisningsbegreppet på förskolan. Som metod användes semi-strukturerade intervjuer med förskollärare, förskolechef och en rådgivare inom pedagogisk utveckling. Resultatet visar att de deltagande respondenterna definierar och talar om undervisning på delvis olika sätt. Framförallt tycks respondenterna osäkra på vad undervisning på förskolan kan innebära. Gällande vilka förutsättningar som krävs för att bedriva undervisning är dock respondenterna mer samstämmiga. Framträdande är exempelvis barngruppen och arbetslagets betydelse. Respondenterna är relativt eniga i sina svar att det är förskolläraren som är ansvarig för att undervisningen, men 1 de betonar även här arbetslagets betydelse. En slutsats är att undervisning som begrepp bör förtydligas för förskollärare om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras på avsett sätt i förskolans verksamhet

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka extra anpassningar komvuxlärare säger att de gör i sin undervisning, samt hur de resonerar kring sina förutsättningar för arbete med extra anpassningar. Studiedeltagare är sex komvuxlärare från tre olika skolor. Resultaten baseras på empiri som samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska underlaget har analyserats enligt Braun och Clarkes (2006) tematisk analysmodell. Resultaten diskuteras utifrån relationellt, kategoriskt, och systemteoretiskt perspektiv på arbete med extra anpassningar. Resultaten visar att lärarna gör olika typer av extra anpassningar på grupp- och på individnivå, samt att de uppfattar sina förutsättningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Resultaten visar att förutsättningar kan variera mellan skolorna, men att de oftast upplevs som stjälpande i arbetet med extra anpassningar. Lärarna upplever att det saknas ekonomiska resurser, professionell vokabulär och samsyn i organisationen. Lärarna önskar möjligheter för egen specialpedagogisk kompetensutveckling och även utökad kurslängd, eftersom de upplever det nuvarande fem-tio veckors upplägget som ett hinder för arbete med extra anpassningar. Vidare pekar resultaten på att arbetet med kartläggningen av elevernas förkunskaper och förutsättningar för lärande är bristfälligt och har således en negativ påverkan på lärarnas arbete med extra anpassningar. Resultaten visar även att arbetsbelastningen upplevs som för hög för att kunna hinna med att anpassa undervisningen.

Enligt Socialstyrelsen har alla individer rätt till en adekvat, till individen och dennes tillstånd anpassad näringstillförsel. Ändå är undernäring hos patienter som vårdas på sjukhus ett vanligt förekommande problem och kan förekomma vid inskrivningstillfälletmen kan även utvecklas under vårdtiden. ett tillstånd av undernäring har allvarliga konsekvenser för sjukdomsförloppen genom stor negativ påverkan på varje organ i kroppen och för samhällsekonomin genom en signifikant påverkan på mortalitet, morbiditet, sjukhusvistelse och livskvalitet. Trots detta förblir undernäring hos patienter många gånger ouppmärksammat och obehandlat. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för omvårdnaden av patienten. Att uppmärksamma och identifiera undernäring samt initiera behandling är central i det dagliga arbetet för sjuksköterskan. På en intermediärvårdsavdelning vårdas patienter med akuta sjukdomstillstånd med hög risk för snabb försämring. Ofta krävs en hög övervakning av patienterna och vårdtiden kan variera allt ifrån ett par timmar till flera dygn. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevda förusättningar och hinder för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling på en intermediärvårdsavdelning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter från ett universitetssjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två olika kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa två  kategorier var förutsättningar för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling och hinder för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling. Resultatet visade att upplevda förutsättningar var att de hade tillräckligt med kunskaper om såväl grunderna i nutrition men även kunskaper om en mer diagnosanpassad nutrtionsbehandling. Sjuksköterskerna lyfte även fram att det var viktigt med att nutrtion var en egen punkt på den rondmall som fanns på intermediärvårdsavdelning samt att det från början fanns en förutsbestämd plan och struktur för hur nutritionsbehandlingen skulle gå till. ett samarbete mellan olika professioner var även en viktig förutsättning samt att det fanns ett väl anpassat risk- och bedömningsinstrument. Den kliniska blicken ansågs vara viktig när det gällde att bedöma om en patient var undernärd. Upplevda hinder var korta vårdtider, att det på  intermediärvårdsavedlninen var ett helt annat fokus kring patienten som var medicinskt samt att det redan fanns mycket dokumentation kring patienten. Ytterligare en sak till att dokumentera skulle bara göra att det prioriterades ned. Ett annat hinder som framkom var att det många gånger rådde oklarheter kring vad patienten själv ville med den fortsatta behandlingen. Slutsatsen i denna studie är att det förekommer upplevda brister inom näringsvård på den intermediärvårdsavdelning där studein genomfördes. Flera av sjuksköterskorna beskrev att upplevda förutsättninga för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling inte fanns på avdelningen. De visade på att de upplevde olika  hinder för att upprätthålla en fullgod nutrtionsbehandling. Nutritionsbehandling är en fråga om och är en effektiv metod för att förhindra vårdskador. den sjuka individens nutrtion måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behanslingsplanering och uppföljning samt dokumentation.

Vår kvalitativa enkätstudie behandlar frågan kring hur vikarier upplever bemötandet iförskolan samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att trivas och kunna utföra sittarbete. Förskoleverksamheten är beroende av de vikarier som finns i organisationen,och enligt forskning är vikariers arbetsmiljö sämre än övriga anställdas. Utifrånovanstående och egna erfarenheter, där vikarier uttrycker olika erfarenheter kring sintrivsel runt om på olika förskolor, valde vi att ta reda på hur de verkligen upplever.Syftet med vår studie är att skapa en insikt om hur vikarien upplever och erfarbemötandet i förskolan samt skapa en förståelse för vikariens förutsättningar i detrörliga arbetet. Vår förhoppning är att vår studie ska kunna bidra till en förståelse förvikarien, vilket i sin tur kan ge vikarien goda förutsättningar. Med hjälp avfenomenologi som teoretisk bakgrund, försöker vi skapa förståelse för och analyserainkommen empiri. Utifrån vald analysmetod (EPP-metoden), bad vi informanterna att besvara vår enkät så detaljerat och öppet som möjligt. Studiensresultat visar att vikarier överlag upplever att de bemöts på ett välkomnande sätt iförskolan, men även en motsats visar sig. Det framkommer i studien att bemötandetskiljer sig åt beroende på var vikarien arbetar, vilket grundar sig i olika faktorer. Istudien framkommer det att bemötande, inkludering och vägledning (i form avinformation), är tre faktorer som avgör huruvida vikarien kommer att trivas på den tillfälliga arbetsplatsen eller ej.

Introduktion/bakgrund: I Sverige drabbas 50 000 personer årligen av sepsis. Mortaliteten var hög och tillståndet är möjligt att häva i tidigt skede. Sjuksköterskans kompetens och patientnära arbete gör yrkesrollen central för tidig upptäckt av sepsis. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans kliniska verktyg och förutsättningar i relation till tidig identifikation av sepsis. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Artiklar söktes fram genom databaserna Cinahl och PubMed, abstrakt och titlar granskades och kvarvarande artiklar fulltextgranskades. Åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilka kvalitetsgranskades. Databearbetning och analys skedde enligt SBU:s metodbok. Resultat: Kunskap inom området är varierande och påvisades vara centralt för identifikation. Den senaste definitionen skapade ytterligare osäkerhet i relation till komplexitet och patofysiologi. Kunskap och erfarenheter visade sig vara betydelsefulla vid bedömning av sepsis. Diffusa symtom medför svårigheter att upptäcka tillståndet. Kliniska verktyg uppgavs vara den främsta faktorn för tidig identifiering av sepsis. Inget specifikt kliniskt verktyg utvecklat för sepsisidentifikation fanns, det mest effektiva var NEWS2. Slutsats: Litteraturstudien påvisar kunskapsluckor vid sepsisidentifiering, ospecifika kliniska verktyg och låg kännedom om det patofysiologiska förloppet samt problem vid definitionstolkning. Klinisk betydelse: Då sjuksköterskan utgör en central roll vid identifiering behövs bättre kännedom om diffusa symtom samt specifika kliniska verktyg anpassade till yrkesrollen.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål?Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 – talet fram till idag. I kapitlet tidigare forskning presenterar vi teorier som är relevanta för vår undersökning om andraspråksinlärning, modersmål och interkulturell undervisning.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer i samtalsform med fyra klasslärare på tre olika skolor. Intervjuerna spelades in med en diktafon för att uppnå större realabilitet.Resultat och slutsats: Vikten av att kunna sitt modersmål är en grund för att lära sig ett nytt språk. Språket är det viktigaste redskapet vi har, utan en god språklig förmåga är det svårare att klara skolgången. Det är lärarens uppgift att ge eleverna de verktyg som behövs för en lyckad språkutveckling. En viktig faktor i språkutvecklingen är att som lärare variera arbetssätten och låta eleverna få använda språket mycket och i olika moment.

Likvärdighet är ett ord som används frekvent i förskolekontext samt i våra styrdokument som all verksam förskolepersonal är skyldiga att följa. Trots detta viktiga ord och tydliga definition är det svårt att se innanför ramen av likvärdighet och vad det faktiskt är och hur man ska arbeta för en likvärdig undervisning på förskolan. Likvärdighet i förskolan är ett ämne med lite forskning kring och komplext ämne att diskutera eftersom likvärdighet är tolkningsbart inom en stor ram. Därför är likvärdighet något som intresserar oss att forska kring, ett komplext ämne men ack så viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur likvärdighetsbegreppet ter sig ute på förskolor samt tolkas av förskollärare som bär ett ansvar för utbildningen ute i verksamheter. Studien resulterar i en rad olika faktorer som har en stor påverkan på lika väl processen som resultatet i ett arbete för likvärdig förskola.Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken intervjuer genomfördes med sex stycken utbildade förskollärare som alla arbetar på olika förskolor i olika geografiska område i Skåne. Intervjuerna hölls på valfri plats där informanterna kände sig bekväma att samtala och intervjun hölls utefter en intervjuguide. Det teoretiska perspektivet som vi valt till studien är Dahlöf och Lundgrens ramfaktorteorin samt analyseras studien med hjälp utav förskolan styr- och policydokument.

Bakgrund: Trycksår är en skada på huden orsakat av långvarigt tryck. Långvarigt tryck försämrar blodcirkulationen i vävnaden och leder till celldöd. Trycksår har 4 kategorier/stadier och två subkategorier. Trycksår utvecklade på sjukhus är vårdskador. En överbelastad akutmottagning minskar sjuksköterskors utförande av bedömningar och behandlingar. Anpassningar behövs på akutmottagningar för att hantera patientflödet. Sjuksköterskor förväntas utöva evidensbaserad vård och kontinuerligt söka kunskap för att erbjuda aktuell evidensbaserad omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för patientsäker vård genom att följa omvårdnadsprocessen och rapportera eventuella brister vilket bidrar till kvalitetsutveckling. Syfte: Belysa sjuksköterskors förutsättningar för trycksårsprevention på akutmottagningen Metod: Litteraturstudien genomfördes med inspiration av Roséns (2017) granskningsprocess. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2015) granskningsmall. Artiklar databearbetades induktivt. Resultatet baserades på 7 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av 3 teman: “att det finns riskbedömningsinstrument anpassade för akutmottagningar”, “att det finns utbildning” samt “att det finns riktlinjer och material”   Slutsats:  Sjuksköterskor förväntas utöva bästa möjliga evidensbaserad vård och söka kunskap för att hålla sig uppdaterad med kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Genom att skapa förutsättningar för sjuksköterskor att följa riktlinjer, använda evidensbaserade bedömningsinstrument och utbilda sjuksköterskor för att säkerställa tillräcklig kunskap om trycksårsprevention kan sjuksköterskor ansvara för trycksårsprevention på akutmottagningen.

Dagens stora materialanvändning är påfrestande för jordens naturresurser. En möjlig källa för framtida resurser är deponier; i avfallet som tidigare deponerats finns ofta såväl återvinningsbara metaller som avfall passande för energiåtervinning. Konceptet landfill mining (LFM) är ett sätt att utnyttja de resurser som finns i deponier och innebär att deponierna grävs ut med efterföljande material- och energiåtervinning.En deponi där landfill mining skulle kunna vara aktuellt är Filbornadeponin i Helsingborg. Tre avsnitt av Filbornadeponin anses vara extra intressanta för en eventuell utgrävning; Lagringsytan, BCR1 och Rökille. Detta examensarbete är en förstudie inför framtida LFM-projekt på Filbornadeponin och syftet är att identifiera kritiska faktorer för projektens genomförande. I arbetet ingår att ta fram materialsammansättningen för aktuella deponier samt en utredning av de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för respektive projekt.Arbetet är fallstudieinspirerat med målet att kartlägga förutsättningarna för respektive deponi. Detta uppnås via en bakgrundsstudie för respektive deponi, där faktorer som deponivolym, avfallets ålder, materialsammansättning och metangasproduktion undersöks. Bakgrundsstudien kompletteras av en fältstudie där provgrävningar/provborrning, plockanalys och kemisk analys bidrar med mer information. För att genomföra de ekonomiska och miljömässiga beräkningarna ställs två scenarier upp för respektive deponi, ett referensfall där verksamheten fortgår som idag och ett landfill mining-scenario med utgrävning och efterföljande behandling enligt deponiernas specifika förutsättningar.De ekonomiska resultaten visar att två av tre deponier får en större kostnad för LFM-scenariot än för en fortsatt verksamhet liknande den idag. Samtidigt visar de miljömässiga resultaten att stora miljövinster finns kopplade till en utgrävning av de två deponierna Lagringsytan och BCR1. Vid en utgrävning av dessa kan utsläpp av stora mängder metanekvivalenter förhindras. Miljöresultaten för en utgrävning av Rökille uppvisar istället en försämrad miljöprestanda jämfört med referensfallet.Baserat på resultatet har främst sex stycken kritiska faktorer för lönsamhet och miljöprestanda påvisats: (1) Det är svårt att hitta tillgänglig data om en deponis materialsammansättning på förhand och den information som finns är ofta osäker. (2) Ett LFM-projekt kan förhindra framtida metanutsläpp. Dock finns risken att inbunden metangas förekommer i massorna, vilken kan frigöras vid utgrävningen. (3) Det krävs specifik utformning av separationsprocessen och lämplig teknik framtagen särskilt för landfill mining finns inte på marknaden i dagsläget. (4) Lagstiftningen inom området är oklar och ett flertal bestämmelser motverkar resursåtervinningen av gamla deponier. Exempelvis kan riktvärden för metallinnehåll och deponiskatt påverka utfallet för en utgrävning. (5) Metaller är i dagsläget de enda inkomstbringande materialfraktionerna i ett LFM-projekt. Dessutom ger återvinningen av metaller utsläppsbesparingar i form av undvikna utsläpp från jungfruliga metaller. (6) Kostnaden för att skicka bränslefraktionen till förbränning är den enskilt största kostnadsposten i LFM-scenarierna för de två deponierna med en brännbar fraktion. Samtidigt leder förbränningen till utsläpp av fossil koldioxid eftersom en stor del av det brännbara materialet utgörs av plast. / The extensive material use in today's society is demanding for the Earth's natural resources. A possible source for future resources is landfills; the landfills often contain both recyclable metals and other waste fractions suitable for energy recovery. The concept landfill mining (LFM) is a way to exploit the resources found in landfills. In a LFM-project the landfill is excavated with subsequent material and energy recycling.A location where landfill mining could be suitable is the Filborna landfill in Helsingborg. Three sections of the landfill are considered to be especially interesting for a possible excavation; Lagringsytan, BCR1, and Rökille. This thesis is a pilot study for future LFM-projects on Filborna with the aim to identify critical factors for the projects’ implementation. It includes retrieving the material composition of the landfills and an evaluation of the economic and environmental performance of each project.The method is a case study-approach with the goal to identify the specific conditions for each landfill. This is achieved by a background study for each landfill, where factors such as landfill volume, age, material composition, and methane production are examined. The background study complements through a field study where excavation/exploration drilling, picking analysis, and chemical analysis provide extended information. In order to perform the economic and environmental calculations, two scenarios are set up for each landfill; a reference case with business as usual and a LFM-scenario with excavation and subsequent treatment according to the specific landfill conditions.The financial calculations show that two out of three projects have a greater cost connected to the LFM-scenario than for the business as usual scenario. Regarding the environmental performance, the LFM-processes at the landfills Lagringsytan and BCR1 result in a reduction of greenhouse gas emissions compared to the reference case. On the contrary, the results show that the gypsym landfill Rökille yields more greenhouse gas emissions in the LFM-scenario.Based on the results, six critical factors for profitability and environmental performance are identified: (1) It is difficult to find data on a landfill’s material composition in advance and the information available is often uncertain. (2) A landfill mining project can prevent future methane emissions. However, it is possible that methane hidden in the landfill is released during excavation. (3) LFM requires a specific design of the separation process and suitable technology developed specifically for landfill mining is not available on the market today. (4) The law on this area is unclear and several regulations discourage resource recycling of old landfills. For example the limits for metal content and landfill taxation affect the outcome of an excavation. (5) Metals are the only material fractions generating an income in today’s LFM-projects. In addition, the recycling of metals leads to avoided emissions from virgin metals. (6) The cost of sending the fuel fraction to combustion is the largest single cost item in the LFM-scenarios for the two landfills with combustible waste. Also, the combustion causes emissions of fossil carbon dioxide due to the waste’s high plastic content.

Organdonation är en förutsättning för en fungerande transplantationsverksamhet. Vården av organdonatorer är komplex och tidigare forskning har visat att intensivvårdssjuksköterskor upplever att det finns brister i organisationen i form av avsaknad av rutiner och tydligt ledarskap. Sjuksköterskor efterlyser mer utbildning och vårdmiljön är en faktor som spelar stor roll i samband med organdonation. Det finns en strävan i samhället att öka antalet donationer och därmed ett behov av mer kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor idag upplever att organisationen inom intensivvården fungerar. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten för att bedriva en god vård i samband med organdonation. Studien utgår från en kvalitativ ansats, semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju intensivvårdssjuksköterskor på två intensivvårdsavdelningar på ett universitetssjukhus. En innehållsanalys gjordes och resulterade i fem kategorier: En donationsfrämjande utveckling, Förutsättningar och hinder i det praktiska vårdarbetet, Förutsättningar och hinder i mötet med närstående, Tillgång till stöd, Att göra gott. Sjuksköterskorna upplever att det har skett en positiv förändring gällande organisationen och personalens attityder. Väl utarbetade rutiner och kunniga och engagerade personer har bidragit till detta. Miljön och då framförallt bristen på enkelrum är ett problem som är svårlöst med de förutsättningar som finns idag. Arbetet med de närstående ses som en viktig och ibland krävande del av arbetet. Sjuksköterskan är den som i stor utsträckning är närvarande på rummet och behöver därför få goda förutsättningar i form av tillräckligt med tid och kunskap för att kunna informera och stötta de närstående på ett bra sätt.