<p>The purpose of this study is to generate a greater understanding of the different ways in which music can be used to build an identity and create image within movies, and also to explain the different impacts this can have on the parties involved. Through the history of movies music has been used as a tool for enhancement and for expression of emotions. Through music the audience relates to personal memories or emotional states and the experience is given a deeper impact, helping to create memorable movie scenes. Certain directors have created a unique identity through the use of music in their movies, and also artists have been brought forward by starring in a soundtrack. What we find interesting, and what is also the discussion in this study, is in what ways this collaboration/artistic expression can be done and what impact it has on the parties involved. This study is made from a qualitative approach based on nine interviews with respondents working in the business of movies and film music, carefully chosen to answer and fulfill our purpose from various perspectives. All the interviews are presented in full length in the appendix, and serves as the base of our analysis. Since our study is made with a qualitative approach, is it not of our intention to generalize the results. Although, we do in the analysis recognize patterns which guide us to our conclusions about film music: the characters, functions and impacts of music in film, and how it generates identity and image. These conclusions are later brought together in our figure, presented in chapter six, through which we intend to clarify and further explain our conclusion.</p>

<p>Loke Carlsson: Spelmusik – Musikens funktioner i tre datorspelsserier</p><p>Denna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner denna</p><p>musik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessa</p><p>teorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. I</p><p>metodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellan</p><p>datorspel och filmer när det gäller musik. Tre olika spelserier analyseras i denna uppsats. I</p><p>analyserna presenteras och beskrivs musiken, varefter den ställs mot de teorier som</p><p>presenterats i teorikapitlet. Resultatet blir att jag kan sluta mig till att datorspelsmusiken i de</p><p>analyserade spelen har fyra viktiga funktioner som stämmer bra överens med flera av</p><p>filmmusikens funktioner.</p>

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results.

The purpose of this study is to generate a greater understanding of the different ways in which music can be used to build an identity and create image within movies, and also to explain the different impacts this can have on the parties involved. Through the history of movies music has been used as a tool for enhancement and for expression of emotions. Through music the audience relates to personal memories or emotional states and the experience is given a deeper impact, helping to create memorable movie scenes. Certain directors have created a unique identity through the use of music in their movies, and also artists have been brought forward by starring in a soundtrack. What we find interesting, and what is also the discussion in this study, is in what ways this collaboration/artistic expression can be done and what impact it has on the parties involved. This study is made from a qualitative approach based on nine interviews with respondents working in the business of movies and film music, carefully chosen to answer and fulfill our purpose from various perspectives. All the interviews are presented in full length in the appendix, and serves as the base of our analysis. Since our study is made with a qualitative approach, is it not of our intention to generalize the results. Although, we do in the analysis recognize patterns which guide us to our conclusions about film music: the characters, functions and impacts of music in film, and how it generates identity and image. These conclusions are later brought together in our figure, presented in chapter six, through which we intend to clarify and further explain our conclusion.

Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. / This thesis focuses on how music can affect the experience you get from motion picture, and the process of writing music to it. A scene from the movie Jurassic Park from 1993, was used to write new movie music to, with the purpose of investigating whether the new music could induce other feelings than the original music. After preparations, studying and composing the new written orchestra piece The Dinosaur emerged, which was recorded with both digital sounds and real string instruments. A survey was made where test persons got to see both scenes with the two different music components and describe their feelings by answering a questionnaire. Questionnaire showed that the test persons felt more different feelings to the scene with the new music, and showed more the same emotions when the scene with the original music was shown. This work has resulted in the author gaining a deeper understanding of the composing of film music, as well as how movie music can affect an audience’s feelings.

Syftet med detta examensarbete var att få en förståelse för musikens betydelse i den narrativa berättelsen samt ge läsarna en uppfattning om hur det i kombination med ljuddesign och specifika röstaspekter kan användas för att skapa en känsla av närvaro. Uppsatsen inleds med en redogörelse för tidigare forskning och därefter har en audio-visuell analys genomförts på två nyckelscener i Lejonkungen som representerar vändpunkter. Metoden baserades på Wingstedts kategorisering av musikaliska berättarfunktioner och kompletteras med andra musikaliska attribut beskrivna av Gabrielsson och Lindströms samt van Leuweens komponenter för att identifiera olika rösttyper. Sekvenserna analyserades seriellt där respektive scen innehåller en sammanfattande bakgrund, ljudbeskrivning och funktionsanalys följt av ett resultat. Resultatet visade att de två scenerna bygger på emotiva-, informativa-, deskriptiva-, vägledande- och temporala berättarfunktioner samt att det fanns en tydlig distinktion när det kommer till gestaltning av protagonist och antagonist både musikaliskt och gällande deras röstkaraktäristik. I den avslutande diskussionen fastslogs spekulativt att det känslomässiga engagemang publiken upplever spelar en betydande roll för filmens popularitet och dessa funktioner framförs väldigt subtilt. Förhoppningsvis kan resultatet leda till en större medvetenhet om hur musik och röstkaraktäristik kan brukas för att fånga publikens intresse. Detta kan vara till nytta både bland kompositörer och regissörer samt en inspirationskälla för framtida studenter inom audio-visuella medier.

Populärmusik från film är något var person känner till och ibland lyssnar på dagligen. Men anledningarna till varför den sagda musiken blir vald står ofta obesvarat. Vilka funktioner har musiken, kallad licensierad musik, i film? För att analysera och förstå musikens funktioner bör en tackla frågorna runt ämnet ur en music supervisors perspektiv. Denna uppsats är en fallstudie som med en innehållsanalys analyserar den licensierade musiken i thrillern The Guest. Resultaten visar att musiken fyllde narrativa funktioner både som enskild låt för enskilda scener men även övergripande funktioner som etablerar plats, epok och karaktärers drag och utveckling.

Instrumenteringens klangfärg inom rörliga bilder erhåller en viktig funktionalitet då musikaliskt berättande oftast vilja återskapa känslor som speglar berättelsen främst. Det är därför som kandidatuppsatsen avser gå in närmare på området och detta för att bidra med mer kunskap. Gällande urvalet har denna gjorts på filmmusik komponerad av James Horner där en selektion varit på sammanlagt sex filmer med totalt tre regissörer. För att kunna utföra undersökningen därav besvara frågeställningarna har metoden varit innehållsanalys där resultat visar på likheter inom den instrumentation som används. Förutom detta finnas undantag, men att instrumenteringen då möjligtvis vara där för ett hastigt beslut. Bortsett från vad som benämnts behandlar uppsatsens teori samt tidigare forskning musikvetenskap, men även kompositionslära samt musikpsykologi.

Loke Carlsson: Spelmusik – Musikens funktioner i tre datorspelsserier Denna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner denna musik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessa teorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. I metodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellan datorspel och filmer när det gäller musik. Tre olika spelserier analyseras i denna uppsats. I analyserna presenteras och beskrivs musiken, varefter den ställs mot de teorier som presenterats i teorikapitlet. Resultatet blir att jag kan sluta mig till att datorspelsmusiken i de analyserade spelen har fyra viktiga funktioner som stämmer bra överens med flera av filmmusikens funktioner.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det att undervisningen bör utgå ifrån elevernas tidigare erfarenheter och intressen. Film och media har idag blivit ett av ungdomars största intressen vilket gör att de får sina flesta musikaliska upplevelser från media. Narrativ mediemusik påverkar åskådaren på ett omedvetet plan och behöver därav analyseras aktivt. Musik i samspel med rörlig bild kan få publiken att tolka rollfigurers karaktärsdrag i film på olika sätt. Syftet med den här studien är att få djupare kunskap om hur musik och andra uttrycksmedel används för att beskriva en karaktär i en animerad film. Tidigare forskning visar att liksom i samhället har synen på kvinnans roll ändrats i Disneys animerade filmer. Arbetet fokuserar på tre scener från Disneys animerade filmer där en prinsessa är en huvudkaraktär. De analyserade karaktärer är Snövit från filmen Snow White and the Seven Dwarfs (1937), Mulan från filmen Mulan (1998) och Merida från filmen Brave (2012). Analysen görs med hjälp av Chions (1994) analysmetod som består av masking, narrativanalys och jämförelseanalys. Resultatet visar på att det är ett samspel mellan olika faktorer som skapar en uppfattning om karaktären. Studien resulterar i åtta faktorer som påverkar åskådarens upplevelse av prinsessorna: kroppsspråk/utseende, sång/tal, Mickey-Mousing, musik i relation till sången, puls och tempo, dynamik, andra ljud samt kamerans perspektiv. Slutligen diskuteras hur filmmusik praktiskt kan appliceras i musikundervisning i förhållande till gymnasiets läroplaner för musikämnen.