När visuell media, såsom film, TV, reklam och liknande produceras så är det många olika konstformer som måste samarbeta för att uppnå det gemensamma resultatet. Det är bland annat författare, konstnärer, designers, dekoratörer, skräddare, fotografer, klippare och ljudläggare. En del i processen för att berätta historien är också att musik ska komponeras. Därför är syftet med detta arbete att utifrån ett subjektivt perspektiv beskriva och diskutera kompositörens uppgift i samband med en större tv-produktion. Kompositörens uppgift är att hjälpa historien att ta reda på rätt känslor och förstärka dem. Om man tittar på en filmsekvens kan musiken vara den avgörande faktorn om betraktaren skrattar eller gråter - beroende på hur man väljer att musiklägga den. Tillsammans med regissör och producent är det viktigt att gå genom serien scen för scen så att alla jobbar med att förvalta samma känslor. Det konstnärliga materialet i detta arbete är originalmusiken till SVT:s Julkalender 2017 Jakten på tidskristallen som jag komponerade och i texten beskrivs arbetsprocessen från första idé till att arbetet var avslutat och utvärderat.

Detta är en multimetodologisk studie kring filmljudets funktion i miniserien Chernobyl(2019). Genom en kvalitativ metod genomförs en intervju med två av ljudmakarna frånproduktionsteamet och undersöker varför man väljer att använda sig av autentiskaljudkällor framför digitala, samt hur man ljudlägger fenomen som vi inte vet hur delåter, så som radioaktivitet. Med hjälp av kvantitativa metoder, så som lyssningstesteroch egen ljudläggning av sekvenser från serien, undersöks filmmusikens funktion samtom avsaknaden av musik påverkar betraktarens upplevelse. Teorin kretsar kringfilmljudets funktion, dess traditionella ljudberättande och samverkan mellanljudläggning och musik. Studiens resultat ger en djupare förståelse för filmljudetspåverkan hos åskådaren, balansgången mellan fiktion och verklighet samt densubjektiva upplevelsen kring vad som kännetecknas som autentiskt.

Syftet med denna uppsats har varit att ge en djupare kunskap om hur musik kanframhäva karaktärers personlighet samt hjälpa som berättarmedel för den narrativavärlden. Detta utfördes genom analysmetoder från teoretiker såsom Johnny Wingstedt,Michel Chion och Valerio Sbravatti. Analysmetoderna genomfördes en efter en över enutvald sekvens från Disney-Pixar filmen Wall-E. Resultatet av analyserna blev attmusik fungerar som ett medel för att förmedla känslor till publiken och förstärkahuvudkaraktärens handlingar och känslor. Det framkom också att musiken i sig berättaren historia där varje instrument, tempoändringar och skillnader i dynamik påverkadebilden. I diskussionen redogörs forskningsfrågorna och fortsätter med hur viktigt det ärmed en bra ljudbild för en bra filmupplevelse

One thing that has inspired me about film music is that it has always managed to easily pull me into a different reality. In this essay I have gone deeper into different methods of convey- ing storytelling through music. I have composed nine songs to four different filmmakers materials. This was performed at KMH the 6th of April. I did some thorough research before composing, which affected my way of approaching the music. The methods I used was proven helpful for me, not only in a compositional stage, but useful also in my vocal interpretation, when conveying the material to a band and when thinking about how the concert was going to be executed. I will use these methods further in my work as a singer and composer.

Musikaliska associationer – vad händer i vårt inre när vi lyssnar på musik? Syftet med denna konstnärliga uppsats är att fördjupa mig i ämnet musikaliska associationer och dess koppling till musikteori. Ämnet är relativt outforskat och jag har därför valt att utgå ifrån mina egna erfarenheter och använda mina egna musikaliska associationer som grund. Studien tar avstamp i musikstycket Sonata for trumpet and piano av Eric Ewazen och genom litteraturstudier på tidigare forskning. Genom musikteoretisk analys och analys av mina musikaliska associationer av musikstycket diskuterar jag hur dessa hänger ihop och om det går att dra några teoretiska slutsatser utfrån mitt resultat. Två grundliga analyser gav mig slutsatsen att orsaken till musikaliska associationer kan bero på musikteoretiska faktorer i det specifika musikstycket, kombinerat med psykologiska faktorer så som musikalisk bakgrund, erfarenheter och privata kopplingar. Resultatet av min studie innebär en hjälp för kommande analyser och studier av mitt valda stycke eller andra musikstycken, förståelse för hur musikaliska assocationer uppstår och hur det hänger samman med musikteori och psykologi. / <p>Sonata for trumpet and piano - Eric Ewazen</p><p>Medverkande: Trumpet - Tuva Trygged Iko</p><p>Piano: Georg Öqvist</p>

This study examines the relationship between music and image in two of Hayao Miyazaki's films. Based on literature studies on film music and narrativity, together with an analysis of how the music is used in the films Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service, the study shows how the music affects the narrative. The questions discussed in this reflective essay are: What is the narrative function of Hisaishi's compositions for Miyazaki's Studio Ghibli films? What is the function of the leitmotifs and are any musical codes used? Does diegetic music appear in the films? How are the leitmotifs associated with the characters in different situations? Do the motifs convey objects, characters, emotions, places or something else? The conclusion of the paper shows that by using leitmotifs, musical themes and codes, Hisaishi has managed to strengthen and enhance the narrative of both films. Hisaishi's compositions for both Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service have been shown to play a significant role in the viewer's experience of the film and its plot. Hisaishi's use of leitmotifs varies depending on the character, event or emotion it represents. Some of the leitmotifs convey the characters' emotions and expressions to the audience, which we would otherwise not see through dialogue alone. The composer also uses a lot of musical codes and even diegetic music. Several cultural musical codes can be heard that make the audience associate with a Western culture.

Den här studien undersöker hur filmmusik har använts som ett berättande verktyg i Peter Jacksons filmer Hobbit: En oväntad resa (2012) och Sagan om ringen: Härskarringen (2001). Till totalt sex filmer har Howard Shore skapat musik för att beskriva miljöer, karaktärer och folkslag i en värld som baseras på J.R.R Tolkiens fantasyroman från mitten av 50-talet.  Då filmerna inom varje trilogi har släppts med relativt korta mellanrum så jämförs ett antal scener i den första filmen ur vardera trilogi där tidsspannet mellan utgivningsåren är betydligt längre. Urvalet av scener representerar liknande aspekter ur vardera trilogi och analyseras därefter utifrån ett audiovisuellt perspektiv där Johnny Wingstedts teorier om berättarfunktioner ligger som grund. Eventuella likheter och skillnader diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel.  Resultaten visar på hur musiken används för att komplettera och förstärka scenerna i filmerna, men också hur musiken vägleder narrativet genom upprepade användningar av ledmotiv i olika versioner. Ledmotiven används på så vis som ett berättande verktyg utöver filmens dialog och visuella aspekter.

Syfte Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie förstå hur artister och dess representanter inom den svenska musikbranschen kan stärka en artist varumärke genom synkronisering av musik, samt vilka aspekter som borde beaktas vid synkroniseringen. Metod Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod med deduktiv ansats, med vissa inslag av induktiv ansats. Detta metodval blev en självklarthet då samtliga hade ett intresse och ambition att titta närmare på ämnet och gå in på djupet. Genom teorin och litteraturen har vi skapat oss en stabil grund med hjälp av marknadsföringsmässiga begrepp såsom varumärke och samarbeten. Vi har även använt oss av teorier som är hämtade direkt från musikbranschen gällande synkronisering.Uppsatsens empiri utgjordes utav åtta personer med inblick och stor erfarenhet i musikbranschen. Samtliga intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Genom vår analys och slutsats har vi kommit fram till att artister måste förhålla sig till många aspekter vid placering av deras musik i rörlig bild. Det vi kommit fram till och det vi kommer att beröra i slutsatsen är image, kongruens, estetik och att kapitalisera möjligheten. Om dessa aspekter genomförs på rätt sätt, så kan artistens varumärke bli starkare tack vare synkronisering. / The purpose of this study is through a qualitative study understand how artists and their representatives in the Swedish music industry can strengthen an artist brand by synchronizing music, and what aspects should be taken into account in the synchronization.This study is based on a qualitative research approach with a primary deductive approach, with some elements of inductive approach. These approaches of methods became obvious for us because we had an interest and desire to look more closely at the subject and going into depth. The empirical data consisted of eight people with insight and extensive experience of the swedish music industry. All the interviews were semi-structured interviews.Through our theory and literature, we have created a stability based on marketing theories, such as branding and relations. We have even used theories, which are directly collected from the music business about synchronization.Throughout our analysis and final discussion we concluded that artist must take into account many aspects of the placement of their music when synchronizing. We have referred to and discussed these aspects in the conclusions wich are; Image, congruence aesthetics and capitalize the possibility. The artists brand can become stronger, if these aspects are done right.

<p>Filmmusic is often composed specially for a film. When analyzing film-music it seems very common to study the function of the music in a narrative context in order to see how it cooperates or relates to this narration. In the present thesis I am investigating the interaction between film and music as two ingredients on an equal level. In short: what happens when a filmmaker chooses music that has already been composed for another occasion, even in another time and a different cultural context? My aim is twofold: first to examine current film analytic strategies, secondly to find new ways of comprehend pre-composed music in relation to its new setting in a film. My interest, thus, is to seek meaning of music in film rather than function.</p><p>The study calls for an inter-disciplinary approach using theories and discussions from a wide range of subjects: psychology, music therapy, anthropology, musicology in general and semantics.</p><p>I am examining two films that are similar in their respect to use music that has been composed and used elsewhere. However, in “2001-a Space Odyssey” Stanley Kubrick uses music from the European art music tradition whereas Woody Allen in “Manhattan” uses music from the popular American music repertoire of the 20s and 30s (The American Songbook). The music, by various composers and in various idioms, in Kubrick´s films, works on a fairly abstract level in a sort of counterpoint to the mythological and visionary contents of the film plot. The meaning of the music on the one hand, and film music on the other operates on a deeper level as a result of this confrontation.</p><p>In Woody Allen´s film the pieces of music represent a culturally and tecknically much more homogenous group. The implicit texts of the songs ( they are never sung) can be comprehended as a commentary on a deeper level by those familiar with this repertoire. Allen´s choice of subject and enacted dramaturgy for his film is very different from Kubrick´s. The chosen music contributes in an independent way to a reciprocal understanding of film and music as two separate but still independent art entities.</p>

<p>This study deals with a research on what the opening sounds in movies tell us about the story that we are about to follow. The purpose is to examine if and how the sound in the first five minutes of the movie contribute in giving information about the film’s genre. The theoretical base includes both genre theory and Michel Chion’s theory on film sound. Six different movies representing different genres, countries and year of production are analyzed in an audiovisual way.</p><p>The result shows that the sound in the opening sequence could describe the genre which the movie belongs to, but it doesn’t always work like this. The analysis also shows examples on movies where the sound in the beginning of the movie focus on other things, like describing place or ethnicity. In some of the movies, especially the ones that represent adventure and action, you can hear the genre very clearly. In others, for example the comedy, there is a bit harder to decide if the sound alone could tell us about which genre the movie belongs to, and if the sound is typical for that specific genre or if it could be about almost everything. Furthermore, in some movies it was quite clear that the sound concentrates on describing something else instead, for example the place where the story is set.</p>