Spelling suggestions: "subject:"filmmusik"" "subject:"filmmusiek""
61 |
Emotionsquelle, Bedeutungsträger, Taktgeber? Zur Wirksamkeit von Hintergrundmusik in audiovisuellen Medienformaten / Source of emotion, meaning, and structure? On the effectiveness of background music in audio-visual media formatsHerget, Ann-Kristin January 2021 (has links) (PDF)
Hintergrundmusik wird in verschiedenen audiovisuellen Medienformaten häufig und meist mit einer ganz bestimmten Intention eingesetzt. Ziel dieser Dissertation war es, durch eine umfangreiche Aufarbeitung bisheriger Forschung Faktoren zu ermitteln und empirisch zu testen, die beeinflussen, dass Hintergrundmusik in audiovisuellen Medienformaten prognostizierbar die ihr zugesprochenen Funktionen erfüllt. Als interdisziplinärer Forschungsgegenstand bedarf Hintergrundmusik eines möglichst ausgewogenen Blickwinkels, der Musik- und Medienkontext-Spezifika (und deren potentielle Interaktionen) gleichermaßen berücksichtigt. Um Hintergrundmusik als komplexem audiovisuellen Stimulus in empirischer Forschung gerecht zu werden, spielen zudem auch praktische Implikationen eine große Rolle. Diese Herausforderungen berücksichtigend wurde die Wirksamkeit von Hintergrundmusik in fünf Studien im Kontext von drei verschiedenen Medienformaten untersucht. Da Werbung, Film und informationsvermittelnde Medienformate (wie Dokumentationen und TV-Magazine) die drei Kernfunktionen von Medien – Persuasion, Unterhaltung und Information – repräsentieren, sollte auf Grundlage dieses Dreiklangs die Bandbreite potenzieller Wirkungen von effektiv eingesetzter Musik und von Faktoren, die ihre Wirkung beeinflussen, möglichst umfassend (wenn auch sicher nicht vollständig) abgebildet werden. Über alle Medienformate hinweg kann als wichtiger, die Wirksamkeit von Hintergrundmusik verstärkender Einflussfaktor eine Kongruenz, d.h. eine intuitiv wahrgenommene Passung von Musik und Medienkontext ausgemacht werden, die durch eine sorgfältige Abstimmung der Spezifika von Musik und Medienformat auf emotionaler, auf assoziativer und auf struktureller Ebene erreicht werden kann. Findet diese Anwendung, kann Musik systematisch die Wirksamkeit von Werbespots steigern (Studie 1 und 2), gezielt Bedeutung vermitteln und dadurch die Wahrnehmung und Interpretation von (deutungsoffenen) Filmszenen prägen (Studie 3 und 4) oder unter bestimmten Bedingungen das persuasive Potenzial eines informationsvermittelnden Medienformats steigern und so die Meinungsbildung der Rezipierenden (zumindest kurzfristig) beeinflussen (Studie 5). Die Arbeit verdeutlicht, wie mittels interdisziplinärer Perspektivierung und der Beachtung praktischer Implikationen bereits etabliertes Wissen verstetigt und neue Erkenntnisse zur Verwendung und Wirkung von Hintergrundmusik für Wissenschaft und Medienpraxis abgeleitet werden können – inklusive eines Ausblicks auf daraus resultierende Potenziale für zukünftige Forschung. / Although it is frequently used and is highly valued in practice, background music in different audio-visual media formats has shown a broad spectrum of ambiguous results in previous empirical research. This research project aimed to identify and empirically test factors that are relevant for predicting music’s effects in audio-visual media formats. Background music used in different media formats should be handled as an interdisciplinary and complex research object. Accordingly, specifics of music and media context (and their potential interactions) should be equally considered. Moreover, when dealing with a complex audio-visual stimulus in empirical research, external validity and practical implications are crucial. Considering these challenges, the effectiveness of background music was investigated in five studies in the context of three different media formats. Advertising, film, and non-fictional media formats (such as documentaries and TV magazines) represent the three core functions of media—persuasion, entertainment, and information. Therefore, a broad range of background music’s potential effects and factors influencing its impact should be displayed in these diverse media formats. The most important influencing factor enhancing background music’s effectiveness is the intuitively perceived congruence of music and media context. It can be achieved by carefully matching the specifics of music and media format on an emotional, semantic, and structural level. Music that can be considered congruent on these levels can systematically increase TV commercials’ effectiveness (Studies 1 and 2). It can convey specific meaning and shape the perception and interpretation of an ambiguous film scene (Studies 3 and 4). Under certain conditions, congruent background music also increases the persuasive potential of a non-fictional media format and can influence the recipients’ opinions (study 5). This research project illustrates how already established knowledge can be strengthened, and new insights into the use and effects of background music can be derived for science as well as media practice when background music—an interdisciplinary and complex research object—is handled competently.
|
62 |
Arbetsprocesser för filmmusikkomposition : En personlig analys av metodik i fem filmprojektJohansson, Edvin January 2024 (has links)
Mitt examensprojekt i utbildningen Musikproduktion på Kungliga Musikhögskolan var att komponera musik till fem filmer och presentera detta genom processbeskrivningar. Jag undersökte sedan dessa med syftet att bidra med en förståelse för filmkompositörers arbetsprocesser och hur mycket dessa kan skilja sig åt mellan olika projekt. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Går det att identifiera olika aspekter i arbetsprocessen för filmmusik och vilka är dessa i sådana fall? Jag har i arbetet lyckats identifiera fem olika aspekter som jag ser som avgörande för utformningen av filmkompositörens arbetsprocess. Jag kan även utifrån uppsatsens resultat påvisa att en filmkompositörs arbete innebär stor variation och att den variationen till stor del härrör från dessa fem aspekter. Jag kan även urskilja en mängd likheter mellan projekt, samt vissa samband mellan de olika aspekterna. Ett bakomliggande syfte med uppsatsen var att vidareutveckla min förmåga att komponera musik till film, samt hitta sätt att arbeta med filmmusik som passar mig. Jag har i arbetet med uppsatsen kommit fram till vilka typer av arbetsprocesser som passar mig, samt vilka jag inte trivs med.
|
63 |
Anpassa musik till film : Att väga sitt konstnärliga uttryck mot anpassningPetrén, August January 2024 (has links)
I denna studie beskrivs den konflikt som uppstår mellan kompositörers konstnärliga uttryck och de anpassningar som kan komma att bli aktuella när man jobbar med att sätta musik till film. Detta undersökt via fyra forskningsfrågor som kretsar kring anpassning till stil och estetik, musikalisk identitet, och den konflikt som uppstår mellan det personliga konstnärliga uttrycket och anpassning. I texten analyseras tre kreativa arbeten, två kortfilmer och en trailer, där huvudfokus har legat på skapandeprocessen men också på dialogen mellan mig som kompositör och uppdragsgivare. Dessa projekt skiljer sig åt både i stil, genre och format, för att göra processen så unik som möjligt och för att utforska allt vad anpassning kan betyda. Utöver detta innehåller uppsatsen fyra intervjuer med etablerade kompositörer och branschexperter som uttalar sig om ämnet. Detta för att få en djupare inblick i branschen men också för att kunna ta lärdom och eventuellt applicera idéer och arbetssätt på det kreativa arbetet. Syftet med projektet har varit att få en djupare förståelse för filmmusik, filmbranschen och att anpassa sin musik efter visuella medier. Det har även funnits ett sekundärt syfte i att ta reda på vad kompositörer och filmbranschen har för inställning till att ha en musikalisk identitet och ett unikt konstnärligt uttryck. Arbetet resulterade i just detta och att anpassning tycks vara en stor del av arbetet som kompositör för film. Vad det gäller att ha en starkt musikaliskt identitet går det till viss del tyda som att både kompositörer och branschexperter har en positiv inställning till detta. / <p>Sånger Till Dig 1 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 2 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 3 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 4 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 5 - Musik till film (konstnärligt arbete) </p><p>EXIT - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>A Figure Skating Project - Musik till film (konstnärligt arbete)</p>
|
64 |
Filmmusikens påverkan. : EN studie om hur man skapar känslor och stämningar med musik.Hülpers, Morris January 2023 (has links)
I denna uppsats har jag fördjupat mig inom filmmusik och dess påverkan på handlingen och stämningen till det visuella. Frågeställningarna har främst syftat till att förstå vilka musikaliska parametrar som kan användas för att skapa olika känslor hos lyssnaren/tittaren. Jag ville också veta hur andra kompositörer arbetar för att nå de reslutaten. Med hjälp av intervjuer av filmproducenter och via litteratur har jag fått kunskaper i ämnet. Utifrån dem genomförde jag sedan ett experiment där jag till fyra korta filmklipp skrev två varianter av musik till vartdera klippet. Jag hade i förväg bestämt vilken känsla eller stämning de skulle ha och jag jobbade medvetet med det i åtanke. Med dessa exempel visas tydligt skillnaden med de musikaliska parametrarna och vilka effekter de ger. Vidare så går jag in i en diskussionsdel igenom intervjusvaren, litteraturen och artiklar och jämför, kommenterar och sammanfattar. / In this essay, I have delved into film music and its influence on the narrative and mood of the visuals. The questions have mainly aimed to understand which musical parameters can be usedto create different emotions in the listener/viewer. I also wanted t o know how other composers work to achieve those results. With the help of interviews with film music producers and via literature, I have gained knowledge on the subject. Based on them, I then carried out an experiment where I wrote variations of music to four short film clips, two for each clip. I had decided in advance what feeling or mood they would have, and I consciously worked with that in mind. With these examples, the differences with the musical parameters and the effects they produce are clearly shown. Furthermore, in a discussion part, I go through the interview responses, the literature and articles and compare, comment and summarize.
|
65 |
Musik sätter ton i film : En studie om filmmusiks betydelse för film och dess upplevelseMalmgren, Johanna, Johansson, Louise, Nilsson, Caroline January 2017 (has links)
Syfte Vårt syfte är att utreda och analysera vad som karaktäriserar filmmusik samt klarlägga musikens betydelse för film. Forskningsfrågor På vilket sätt kan film och musik influera varandra och hur kan samspelet mellan dem se ut? Hur kan musik användas som ett verktyg för att påverka helhetsupplevelsen av film? Metod Vår studie är av en kvalitativ karaktär grundad i ett växelspel mellan en induktiv och en deduktiv ansats. Empirisk data baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats I studien har vi kommit fram till att filmmusik har stor betydelse för kundens slutgiltiga upplevelse av en film. Filmmusik kan fungera i ett sätt att guida konsumenten genom filmen och ta till sig det uttryck som vill förmedlas. För att musiken ska få sin ultimata kraft bör det finnas en fin balansgång i samspelet mellan komponenterna. Det finns ingen mall att följa när det kommer till musiksättande i samband med film, sammanhanget är det som spelar roll. De båda medieformerna kan vid rätt balans sinsemellan höja och även dra fokus till varandra. / Purpose Our purpose of this study is to investigate and analyse what characterises film music and what makes the music significant for film. Research questions In what way can film and music influence each other and how can the interaction between the two take form? How can music be used as a tool to influence the general experience of the film? Method Our method in this study is based on a qualitative approach with an interplay between an inductive and deductive hypothesis. Empirical data is based on seven semi structured interviews. Conclusion Our study has shown that film music has great impact on the customer's experience of a film. Film music can work as a way to guide the consumer through the movie and absorb the expression that is transmitted. For the music to reach its full potential there should be a balance in the interaction between the components. There is no specific right or wrong when it comes to putting music into films, it is the context that matters. With the right balance both forms of media can accentuate and market each other.
|
66 |
Film in concert23 May 2017 (has links) (PDF)
From the very beginning of cinema, music always played an important role in the history of filmmaking. Nonetheless, film music is judged by critics as a kind of low-grade art form. However, the majority of film score composers enjoyed a classical education and composed as well for the silver screen as for the concert hall. Film music also has its roots in the musical era of romanticism. Therefore, symphonic film scores can be regarded as program music in a broader sense. These scores were influenced by a motion picture instead of a poem, a landscape, or a painting. It is neither necessary nor supposed that film music must be subordinate to its belonging film. In fact, a well-written film score may enhance the impact of a film by using its own language—the language of music.
Film music is still not truly recognized as an own style of music which is to be performed regularly in a concert hall. There are still strong prejudices about film music—too nice, too industrial, full of clichés, and unworthy to be performed live by an orchestra. This book wants to explore the nature of film music and its relation to classical music in this volume. How is film music perceived today? Does film music have its place on its own—uncoupled from its original film—in the concert hall? And how does film music relate to other musical genres in the 19th and 20th century?
With contributions by Emilio Audissino, Marco Cosci, Kristjan Järvi, Irena Paulus, Gene Pritsker, Jaume Radigales, Lorenzo Sorbo, Sebastian Stoppe, and Pascal Vandelanoitte.
|
67 |
Ställ dig i ledet! : En konstnärlig forskning om konsten att komponera ledmotiv till bokkaraktärerJansson, Katrin January 2017 (has links)
Det här är ett konstnärligt arbete om att skriva ledmotiv baserade på bokkaraktärer ur boken Uprooted av Naomi Novik. Jag analyserar soundtracken från filmerna Guldkompassen och Sagan om Ringen: Härskarringen som är baserade på böcker och använder den informationen till mitt egna skapande av sammanlagt 13 ledmotivsdelar till fyra karaktärer. Analyserna av varje films soundtrack går in på instrumentering, melodi, harmonik och tempo. Dessa analyser tillämpades sedan på de fyra karaktärerna och jag kunde då skapa mina egna ledmotiv baserade på deras personligheter i boken.
|
68 |
Att hitta sin röst i en synthesizer : En läroprocess i programmering av syntljudAhlm, Andreas January 2018 (has links)
Arbetet fokuserar på hur min musikaliska röst förändras efter ny kunskap inom programmering av synthljud. Syftet är inte att lära mig allt om synthesizers, utan snarare identifiera vad jag behöver kunna för att på bästa sätt utnyttja kunskapen i mitt filmmusik-arbete och skapa mina egna ljud. I texten beskrivs denna process och mina tankar kring det hela. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudexempel på de syntljud som jag har programmerat för detta arbete.</p>
|
69 |
Från ljud till musik : Ett experimenterande med ljud i filmberättandeBolin, Minna January 2018 (has links)
Vad berättar ljud för oss? Olika ljud ger olika konnotationer beroende på vem som lyssnar, vad den har för förkunskaper och erfarenheter. Lyssnandet är i allra högsta grad subjektivt. Vad har en filmmusikkompositör för ansvar? Är det viktigt att vara tydlig i vilka val av ljud kompositören gjort och varför just de ljuden valts ut? Spelar det egentligen någon roll när det subjektiva lyssnandet träder in? Behöver de ljud vi hör vara det vi tror att de är? Det här är några av de frågor som intresserar mig och ligger till grund för det ämne som jag har valt: experimenterande med ljud i filmberättande. I mitt examensarbete har jag både konstnärligt och i denna text reflekterat kring ämnet. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudfiler och en dokumentär kortfilm, <em>Vi Andra</em>, regi: Sharmarke Binyusuf och Manolo Diaz Rämö, klipp: Jakob Åsell, ljud: Gustaf Forsberg, produktion: Beatrice Pourbagher Garcia.</p><p>Länk till filmen går att få vid meljkontakt.</p>
|
70 |
Bildliga Toner : En studie av filmmusikJansson, Josef January 2016 (has links)
Detta arbete berör filmmusik, och hur den i olika former kan uppfattas samspela med en filmscen. Mitt syfte var att undersöka på vilka sätt olika typer av filmmusik fungerar i samspel med en filmscen, och hur de kompletterar bilden. Detta genomfördes genom att jag komponerade tre olika musikstycken till en och samma filmscen och lät sedan en fokusgrupp om 6 personer diskutera kring dem. Jag fick en djupare insikt i klassisk orkestrering, arrangering och hur man på olika sätt kan förmedla känslor genom musik för att förhöja en filmupplevelse. En insikt jag fått av detta arbetet är att endast en typ av filmmusik kan te sig enformig och otillräcklig i vissa fall och att instrumentering spelar en större roll i känsloförmedlingen, än jag tidigare anat. Jag har fördjupat mina kunskaper inom filmmusik och arrangering avsevärt och har fått en större förståelse för hur man med musik kan berätta, utan att använda ord.
|
Page generated in 0.0416 seconds