Antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökar för varje år. I samband med detta ställs allt högre krav på hur de ensamkommande flyktingbarnen bemöts och behandlas i enlighet med barnkonventionen, som Sverige skrivit under. Många ensamkommande flyktingbarn hamnar däribland på HVB-hem (hem för vård eller boende). På HVB-hemmen arbetar vårdpersonal som tar hand om flyktingbarnen. Syftet med studien är att försöka förstå, om- och hur personal som tar hand om ensamkommande flyktingbarn lever upp till barnkonventionen på kommunal nivå inom ett HVB hem och hur de förstår sitt arbete samt vilka dilemman som kan uppstå. Data baserade på semistrukturerade intervjuer med personalen analyseras med den interprativa fenomenologiska metoden. I studien undersöks personalens arbets- och förhållningssätt till barnkonventionen i relation till de ensamkommande flyktingbarnen på HVB-hemmet. Lipskys professionsteori om gräsrotsbyråkrater används för att förstå hur och på vilka sätt personalen på boendet påverkas i arbetet av politiska beslut som ska verkställas i praktiken. Resultatet av studien visar på att det finns vissa barriärer för vårdpersonalen. Dessa barriärer återfinns i form av resurser och bristfälliga handlingsutrymmen som gör att personalen på HVB-hemmet påverkas i arbets- och förhållningssättet gentemot barnkonventionen och de ensamkommande flyktingbarnen. Vidare kan makt och kontroll av högtuppsatta personer påverka arbetssättet eftersom det kan skapa begränsningar för vårdpersonalen. Detta överensstämmer med Lipskys professionsteori som förklarar hur socialarbetare styrs av politiska beslut och riktlinjer. Resultatet sammanför antagandet om att vårdpersonalen brottas med att förhålla sig till olika krav och samtidigt göra ett så bra jobb som möjligt. Att beakta barnkonventionen kan därför bli lidande och hamna i bakgrunden under arbetets gång.

<p>"</p>

I denna uppsats undersöks hur FN:s konvention om barnets rättigheter och implementeringen av den kan relateras till svensk folkbiblioteksverksamhet. Syftet är att undersöka hur implementeringsprocessen ser ut på folkbibliotek i landet och vilka förutsättningar som finns för ett arbete med konventionen. Huruvida inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag innebär någon skillnad för folkbibliotekens arbete undersöks också. Studien är baserad på fem semistrukturerade intervjuer med bibliotekskonsulenter och enhets-och avdelningschefer från olika kommuner och regioneri Sverige. Studien visar att man tidigare arbetat med barnkonventionen på ett omedvetet och ostrukturerat sätt och att det funnits kunskapsluckor kring ämnet. Implementeringen av konventionen innebär ett mer organiserat och målinriktat arbete där barnkonventionen genomsyrar alla delar i verksamheten. Inkorporeringen av konventionen i svensk lag har lett till att medarbetare som tidigare varit ovilliga till ett implementeringsarbete har kunnat motiveras och i vissa fall har lagen varit ett direkt incitament för bibliotekschefer att påbörja implementeringsarbetet. Studien visar även att ett lyckat implementeringsarbete på folkbibliotek innebär en lång process och att olika bibliotek har olika förutsättningar för detta arbete.

Syftet med denna studie är att söka svar på i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt inom socialtjänstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte användes utvalda variabler för att ta reda på om det finns eventuella omständigheter som kan ha påverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Barnets ställning inom socialtjänsten är stärkt på ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjänstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rättigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjänsten fastställer om barnets möjlighet till att uttrycka sin åsikt i ärenden som rör dess person.  Studien är en kvantitativ aktstudie och empirin består av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna är genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013. Genom att se till dessa dokument gav det oss möjlighet att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats i förhandsbedömningarna och på så vis getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Den huvudsakliga teoretiska utgångspunkt vi valt att använda är synen på barn som såväl subjekt som aktör i ärenden som rör dess person. Då studien avser att mäta en företeelse som sker utifrån en socialsekreterares aktiva val i om barnet tillåts att närvara under en förhandsbedömning tolkas resultatet även utifrån ett maktperspektiv.  Studiens resultat visar att barns möjlighet till att uttrycka sin åsikt är begränsad inom förhandsbedömningarna som inte lett till utredning. Då barnets närvaro endast dokumenterats i 20 procent av det undersökta materialet. I resterande förhandsbedömningar har socialtjänsten valt att inte låta barnet närvara och beslut har fattats utan att höra barnets åsikt.

The purpose of this thesis is to analyze which factors that enables the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child to differ in different places in Sweden. The aim of this study is achieved by analyzing two study objects that both have been implementing the Convention on the Rights of the Child with the help of the implementation theory. The study objects that are analyzed in this case are the municipality of Kalmar and municipality of Örebro. This study uses a deductive- and to some extent also an abductive research method and analyzes the results of the study with the help of implementation analysis. Using the theory of implementation, the author makes assumptions related to the study's empirical study. In order to later serve as explanations for why the implementation has differences in different municipalities around Sweden. The result of this study is based on the municipalities own strategy plans for implementing the Convention on the Rights of the Child, together with the Swedish law about UN’s Convention on the Rights of the Child. The result of this thesis shows that the new legislation requires a joint power collection among all decision-makers. This means that municipalities must actively work to implement the legislation in their operations. The result of this study also shows that there are differences between how the investigated municipalities implemented law about UN’s Convention on the Rights of the Child in their operations. This thesis shows that what separates the study objects in this case it is whether or not there is a political council decision, to which the knowledge-enhancing efforts are directed, number of employees who will work with the Convention on Rights of the child and the intensity of the work with follow-up and evaluation work. In this case, the differences in the implementation can be explained by, among other things, unclear and difficult legislation, a lack of state financial and material instruments, that the implementation has taken place in several stages and a lack of understanding of the policy to implemented. The study highlights that the deciding factor for differences in the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child has to do with the unclear and incomprehensible legislation.

The UN Committee on the Rights of the Child has repeatedly criticized Sweden for the differences regarding the implementation of the Convention on the Rights of the Child (CRC) at the municipal level. Even so, studies show that there is a political will in the municipalities when it comes to realize the CRC. It indicates that there are challenges in terms of implementation. This thesis examines the implementation process in two Swedish municipalities where the local government has decided to implement the CRC. The purpose is to identify and describe the challenges that exist in the municipalities regarding the implementation and to determine to what extent the challenges can be influenced from the political level. The theoretical framework is grounded on theories of policy implementation and the findings have been compiled through interviews and qualitative text analyses. The study identifies challenges that are related, inter alia, to the ability to evaluate and control the implementation and the findings implies that the majority of the identified challenges can be influenced from the political level.

The aim of this essay was to try to understand young people's experiences of participation and influence. The purpose has been to define participation and influence with young people's own words, and with the definition as a basis explore young people's experiences of participation and influence. The purpose has also been to seek understanding for young people's experiences of participation and influence by discuss young people's descriptions at different levels. There have been three research questions: How do young people define participation and influence?; Which experiences in life about participation and influence do young people narrate?; How do young people experience participation and influence and how do that come to expression? The first research question was answered by asking (n=13) secondary youth with methodological support of vignettes. The second and the third research question has been answered by collecting young people's narratives on the Internet. The (n=37) narratives were analyzed by support of content analysis and narrative analysis. The result was a definition of participation and influence put together from young people's own defining words. The result also shows that young people's experiences of participated and influence is about both having and not having participation and influence. Young people narrate more often about experiences of not participated and influence. Finally, the result show us that young people's experiences of participation and influence come to expression in three different ways were the young actor's agency has a central role. / Den här uppsatsen har handlat om att försöka förstå ungas erfarenheter och upplevelser av delaktighet och inflytande. Syftet har varit att definiera delaktighet och inflytande med utgångspunkt i ungas egna utsagor, samt att med utgångspunkt i definitionen undersöka ungas erfarenheter och upplevelser av delaktighet och inflytande. Syftet har också varit att söka förståelse för ungas upplevelser och erfarenheter av delaktighet och inflytande genom att diskutera ungas beskrivningar på olika nivåer. Tre frågeställningar har undersökts inom uppsatsen: Hur definierar unga delaktighet och inflytande?; Vilka erfarenheter i livet berättar unga om, som handlar om delaktighet och inflytande?; Hur upplever unga att delaktighet och inflytande tar sig uttryck för dem i deras liv? För att besvara den första frågeställningen har (n=13) gymnasieungdomar tillfrågats med stöd av vinjetter. För att besvara den andra och den tredje frågeställningen har ungas (n=37) berättelser på nätet samlats in och analyserats med stöd av innehållsanalys samt narrativanalys. Resultatet har visat på en definition av delaktighet och inflytande som sammanställts utifrån ungas egna definierande ord. Resultatet har också visat att ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande handlar om både avsaknad av och upplevd delaktighet och inflytande, det var vanligare att unga beskrev avsaknad i berättelserna. Resultatet har slutligen visat att ungas upplevelser av delaktighet och inflytande tar sig uttryck på tre olika sätt där den unges aktörskap innehar en central roll.

Syftet med denna uppsats är att få en kvalitativ uppfattning av lärares erfarenheter av barnkonventionens implementering i skolan. Genom kvalitativa intervjuer med 11 lågstadielärare i årskurs 1-3 undersöks skolans implementering av barnets rättigheter. Studiens resultat analyseras utifrån implementeringsteorin och tyder på att det finns brister i undervisning både gällande barnets rättigheter inom skolan men även i lärarutbildningen. Det råder en otydlighet i de rådande riklinjerna kring vad som skall behandlas i undervisning om barnets rättigheter. För att lärare skall ha förutsättningar för en god implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter behöver läraren först och främst förstå barnkonventionen, vilket kräver att den direkta styrningen är entydig. För att läraren skall kunna implementera barnkonventionen i skolan behövs mera resurser. Om läraren förstår barnkonventionen och har tillräckliga resurser så har läraren goda förutsättningar för att barnkonventionen genomsyrar dennes handlingsätt förutsatt att läraren i fråga vill det.

<p>Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ och med hjälp av en relativt ny och kreativ teknik som kallas ”höringar” försökte vi kartlägga och fördjupa kunskaperna om hörselskadade och döva ungdomars skollinje och erfarenheter från olika skolformer. Utifrån ett barnperspektiv försökte vi besvara dessa frågeställningar; Hur upplever RGD/RGH-elever sin nuvarande skolsituation? Hur gestaltar sig deras erfarenheter av tidigare skolformer? Är ”höringar” en användbar teknik för att få fram de döva och hörselskadades röster? Målgruppen för den aktuella studien består av nio döva och hörselskadade ungdomar som går på riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Avsikten med studien har inte varit att utröna vilken skolform som kan anses mest lämplig för döva och hörselskadade elever. Studiens litteraturgenomgång berörde centrala begrepp och definitioner på funktionshinder, från de döva och hörselskadades perspektiv. Det svenska teckenspråkets ställning, förhållandet mellan barnperspektiv och barns perspektiv samt internationella politiska styrdokument låg till grund för denna studie. Resultaten från höringarna presenterades i enlighet med modellen i text och bild, så tolkningsfritt som möjligt. Av resultaten framkom det att ungdomarnas upplevelser och erfarenheter låg i linje med den litteratur som granskats i denna studie. Studien visade att ungdomarna upplevelser av RGD/RGH i stort är positiv när det gäller boende-skola-fritid i Örebro. Slutsatsen blev att, för att kartlägga funktionshindrades upplevelser och erfarenheter med ett barnperspektiv utifrån barnkonventionen, så är tekniken ”höring” en passande metod.</p> / <p>Earlier research concerning disabled children’s school attendance or needs often did focus from the parent’s or other adult’s point of view. Disabled youths and children has been seen through the eyes of the adults. Views and experiences of disabled youth and children has clearly been missing in inquiries and reports. Even though that Sweden has undertaken to live up to UN:s Convention about the Rights of Children and involve young people in the decision-making. Setting out from the UNCRC, article 12, about children’s rights to be heard and the recently proposed inquiry of the need of a special upper secondary school for students with disabilities, and the ability of the municipalities to organize education for students with certain disabilities, the purpose of this study was to shed light upon disabled youths and children’s experiences of their school situation. The method used in this study is qualitative, and with this new and creative technique called ”hearings” we tried to map out and engross the knowledge about the line of school for deaf and heaing impaired youth and their views on these different types of schools. Attempts were made to answer these questions from a child’s perspective; how do RGD/RGH-students find their present schoolsituation? What shapes have their experiences from earlier schools they attended? Was ”hearings” a useful technique to express the views of the young deaf and the hearing impareds? The target group in this study consisted of nine deaf and hearing impared youths attending the national upper secondary school for the deaf and hearing impared in Örebro. The purpose of this study was not to find out what would be the best kind of school for the deaf and hearing impared students. The litterature review in the study touched upon central concepts and definitions on disabilities, from the perspective of deaf and hearing impared. Status of the Swedish sign language, relationship between childperspective/ children’s perspective and international political treaties and document was the basis of this study. The results from the ”hearings” was presented accordingly to this techique in texts and pictures, as free from interpretations as possible. The study concluded that the experiences of these youths were in line with the literature review being used in this study. The study shows that their experiences are of the positive kind concerning housing-school-leisure in Örebro. The study also concluded that, in order to map out the experiences of disabled people from a children’s point of view according to the UNCRC, ”hearing” as a technique is suitable.</p>

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ och med hjälp av en relativt ny och kreativ teknik som kallas ”höringar” försökte vi kartlägga och fördjupa kunskaperna om hörselskadade och döva ungdomars skollinje och erfarenheter från olika skolformer. Utifrån ett barnperspektiv försökte vi besvara dessa frågeställningar; Hur upplever RGD/RGH-elever sin nuvarande skolsituation? Hur gestaltar sig deras erfarenheter av tidigare skolformer? Är ”höringar” en användbar teknik för att få fram de döva och hörselskadades röster? Målgruppen för den aktuella studien består av nio döva och hörselskadade ungdomar som går på riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Avsikten med studien har inte varit att utröna vilken skolform som kan anses mest lämplig för döva och hörselskadade elever. Studiens litteraturgenomgång berörde centrala begrepp och definitioner på funktionshinder, från de döva och hörselskadades perspektiv. Det svenska teckenspråkets ställning, förhållandet mellan barnperspektiv och barns perspektiv samt internationella politiska styrdokument låg till grund för denna studie. Resultaten från höringarna presenterades i enlighet med modellen i text och bild, så tolkningsfritt som möjligt. Av resultaten framkom det att ungdomarnas upplevelser och erfarenheter låg i linje med den litteratur som granskats i denna studie. Studien visade att ungdomarna upplevelser av RGD/RGH i stort är positiv när det gäller boende-skola-fritid i Örebro. Slutsatsen blev att, för att kartlägga funktionshindrades upplevelser och erfarenheter med ett barnperspektiv utifrån barnkonventionen, så är tekniken ”höring” en passande metod. / Earlier research concerning disabled children’s school attendance or needs often did focus from the parent’s or other adult’s point of view. Disabled youths and children has been seen through the eyes of the adults. Views and experiences of disabled youth and children has clearly been missing in inquiries and reports. Even though that Sweden has undertaken to live up to UN:s Convention about the Rights of Children and involve young people in the decision-making. Setting out from the UNCRC, article 12, about children’s rights to be heard and the recently proposed inquiry of the need of a special upper secondary school for students with disabilities, and the ability of the municipalities to organize education for students with certain disabilities, the purpose of this study was to shed light upon disabled youths and children’s experiences of their school situation. The method used in this study is qualitative, and with this new and creative technique called ”hearings” we tried to map out and engross the knowledge about the line of school for deaf and heaing impaired youth and their views on these different types of schools. Attempts were made to answer these questions from a child’s perspective; how do RGD/RGH-students find their present schoolsituation? What shapes have their experiences from earlier schools they attended? Was ”hearings” a useful technique to express the views of the young deaf and the hearing impareds? The target group in this study consisted of nine deaf and hearing impared youths attending the national upper secondary school for the deaf and hearing impared in Örebro. The purpose of this study was not to find out what would be the best kind of school for the deaf and hearing impared students. The litterature review in the study touched upon central concepts and definitions on disabilities, from the perspective of deaf and hearing impared. Status of the Swedish sign language, relationship between childperspective/ children’s perspective and international political treaties and document was the basis of this study. The results from the ”hearings” was presented accordingly to this techique in texts and pictures, as free from interpretations as possible. The study concluded that the experiences of these youths were in line with the literature review being used in this study. The study shows that their experiences are of the positive kind concerning housing-school-leisure in Örebro. The study also concluded that, in order to map out the experiences of disabled people from a children’s point of view according to the UNCRC, ”hearing” as a technique is suitable.