<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.</p><p>Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse. Det är en egen tolkning som gjorts under granskning av resultat.</p><p>Vad som kommer fram ur denna undersökning är att det finns olika sätt att uppfatta lek och hur man som pedagog kan agera och delta i lek. Lek är viktig för dessa pedagoger och den ska till stor del finnas i verksamheten eftersom den främjar barns utveckling ur flera perspektiv. Lek och fri lek skiljer sig åt på så sätt att i den fria leken får barnen själva bestämma över leken enligt en av de intervjuade. På dessa förskolor som ingår i undersökningen valde dessa pedagoger att inte delta i barnens lek, då de vill att barnen ska lära sig leka utan vuxna, såvida inte konflikter uppstår och barnen behöver en vuxens vägledning. Även då ville personalen att barnen till stor del skulle kunna reda ut situationen till stor del själv eftersom det främjar den personliga identitetsutvecklingen hos barnen. Barn ska kunna leka själva utan en vuxen närvarande i leken; en av pedagogerna ansåg att barnen skulle vara varandras kamrater och inte de vuxna. Miljön har enligt de intervjuade stor effekt på barnens lek och hur leken kan påverkas genom den. Barnen ska kunna tillgodose sin egen lek på så sätt att materialen ska vara tillängliga för barnen, såsom leksaker, skapandematerial osv.</p><p>På dessa två förskolor överensstämde resultatet från undersökningen på flera områden, intervjupersonerna hade ungefär liknande värderingar om hur viktig leken var och även vad de hade för uppfattningar om den. Av intervju samt observation upplevdes det att de intervjuade i huvudsak ”lever som de lär”. De agerade till största delen i praktiken som de uppgav i intervjun.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Genom åren har ett flertal forskare påpekat lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i den fria leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i den fria leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås.</p><p>Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema. Resultaten i undersökningen redovisas i stapel- och cirkeldiagram, dessa har analyserats ur ett genusperspektiv.</p><p>Resultatet av studien visade att barnen i undersökningsgruppen ofta valde könstypiska aktiviteter i den fria leken. Det framgick också att flickorna och pojkarna i stor utsträckning lekte i enkönade grupper men att det heller inte var ovanligt med lek över könsgränserna. Undersökningen visade också att flickorna var mer benägna att söka sig över könsgränserna i leken än pojkarna.</p>

<p>Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod.</p><p>Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning.</p>

<p>Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.</p><p>Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta.</p><p>Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.</p><p>Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken. Det resultat som framkommit är att pedagogerna anser den fria leken vara viktig för barns utveckling och lärande. Pedagogerna finner också att det är i den fria leken som barnen befäster många kunskaper och skapar nya erfarenheter. Forskning visar att den fria leken inte alltid är vad den ser ut att vara. Den kan även innebära att barnen upplever en känsla av att inte duga och att de känner sig utanför.</p>

No description available.

<p>Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.</p><p>Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.</p><p>Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd. Den fria leken kan även utgöra ett hinder i verksamheten på olika sätt. Det har dessutom framkommit att några pedagoger anser att verksamheten kan vara ett hinder för den fria leken på förskolan.</p>

<p>Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.</p>

Genom åren har ett flertal forskare påpekat lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i den fria leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i den fria leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås. Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema. Resultaten i undersökningen redovisas i stapel- och cirkeldiagram, dessa har analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien visade att barnen i undersökningsgruppen ofta valde könstypiska aktiviteter i den fria leken. Det framgick också att flickorna och pojkarna i stor utsträckning lekte i enkönade grupper men att det heller inte var ovanligt med lek över könsgränserna. Undersökningen visade också att flickorna var mer benägna att söka sig över könsgränserna i leken än pojkarna.

Förskolan är i dag den plats där många barn möts och där många barn leker tillsammans. Den omgivande miljön talar om för barnen vilka möjligheter till lek som erbjuds. Inomhusmiljön återspeglar vilken typ av lek som förväntas förekomma och vilken som inte är möjlig. Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka valmöjligheter som finns, i fråga om förskolebarns tillgång till rum, lekmaterial och en närvarande vuxen, under den tid som är avsatt för fri lek inomhus. De frågor som ställs i arbetet är: Hur beskriver förskollärare barnens tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Hur menar förskollärare att tiden, rummen och lekmaterialet används? Och: Hur kan det se ut i en förskola under tiden för fri lek, i fråga om barns tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Den valda metoden för undersökningen är intervju av förskollärare och observation av var barn och vuxna befinner sig i den fysiska inomhusmiljön i en förskola. I undersökningen framkom bland annat att förskolebarnens möjligheter att välja rum och lekmaterial under tiden för fri lek, är begränsad. Tillgängligheten till lekmaterial styrs av förskollärarnas farhågor om att de yngre barnen ska stöka till och kvar blir ett traditionellt lekmaterial som barnen redan är bekanta med. Möjligheten att välja rum för sin lek påverkas av om barnen är beroende av närhet till en vuxen, eller söker sig bort från vuxnas övervakning för att leka ifred.