När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlustvid avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus. Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar. Analysen ger att avdragsförbudet troligen utgör ett hinder för etableringsfriheten då den nationella bestämmelsen gör det mindre attraktivt för en huvudetablering att etablera att dotterbolag eller fast driftsställe i ett annat medlemsland vilket inte har samma valuta som det medlemsland i vilket huvudetableringen finns. När det gäller rättfärdigandegrunder som eventuellt kan ursäkta hindrandet av etableringsfriheten konstateras det att de prövades rättfärdiganden inte kan accepteras främst grundat på vad EU-domstolen uttalade i det för analysen vägledande målet C-293/06 Deutsche Shell. I skrivande stund är det förhandsbesked SRN lämnat i frågan om situationen med valutakursförlust pga. avyttring av näringsbetingade andelar vidarebefordrat till EU-domstolen för förhandsavgörande för att få svar på om avdragsförbudet strider mot EU-rätten eller inte.

En valutakursförlust som uppstår till följd av att ett bolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag är enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det råder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster på näringsbetingade andelar i utländska dotterbolag strider mot EU-rättens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstår på grund av att det inte är tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt särbehandlar en gränsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda än vad motsvarande inhemska situation utsätts för. Högsta förvaltningsdomstolen har på grund av ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i just denna fråga. Domstolen har att avgöra om den svenska regeln anses hindrande och om så är fallet, bedöma om regelns tillämpning trots detta kan motiveras genom en rättfärdigandeprövning. I skrivande stund har förhandsavgörandet inte meddelats än varför uppsatsen ämnar till att utreda hur utfallet torde bli. Analysen i uppsatsen leder fram till att målet torde pröva den svenska regelns stridighet mot etableringsfriheten och att det, på grund av dess negativa särbehandling av utländska situationer i relation till behandlingen av motsvarande inhemska situationer, strider mot friheten. En rättfärdigandeprövning med hänvisning till upprätthållandet av skattesystemets inre sammanhang leder dock fram till att regelns tillämpning torde kunna motiveras då den avser att undanröja kedjebeskattning och upprätthålla beskattningssymmetri.

In this study I research and reflect on the way I have been practicing with my saxophone, how I have been collaborating with others and how I’ve worked with performance during my two master years, with a focus on improvisation. The study is a presentation of my Professional Integration Project on NAIP-European Master of Music-program. I have had many different projects that will be presented. By playing, listening, and analyzing free improvisation I wanted to learn more about myself as a musician and about improvisation in general. I am also going to present individual exercises for improvisation I’ve been using, as well as exercises for group improvisation. I am going to present time-lines of events to see how one thing leads to another. I will present the product of a piece with improvised aspects, that led me and my collaborators to find our own ways of rehearsing. By summarizing the many aspects, I present my findings by describing what I want to learn, and how I want to learn it, and how I’ve been working with free improvisation groups and music collaboration, and what is important for me while performing improvisations. The findings of my studies suggest that I have developed my improvisational skills by playing free improvisation and doing exercises. My projects has also shown that you can combine written music with improvisational aspects in a classical setting by using different ways of rehearsing. Lastly, I found that it is important that, while improvising, musicians have a total mental presence to avoid energy loss in the music. / <p>Självständiga arbete, Master, 40 hp.</p><p>Program examenskonsert:</p><p>ImprovisationKvintett</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Linnea Andreassen röst, Maiju Kopra röst, Viktor Rydén röst, Amanda Larsson röst.</p><p>Jesper ErikssonKvartett (2014), uruppförande</p><p>Alexander Rydberg violin, Jesper Eriksson saxofon, Emma Augustsson cello, Anton Svanberg tuba.</p><p>ImprovisationTrio</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Jaan Krivel röst och klarinett, Kristoffer Linder slagverk</p><p>Extranummer: Friimprovisationsorkester</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Alexander Rydberg violin, Emma Augustsson cello, Anton Svanberg tuba, Linnea Andreassen röst, Maiju Kopra röst, Viktor Rydén röst, Amanda Larsson röst, Jaan Krivel röst och klarinett, Kristoffer Linder slagverk, Bernhard Greter piano.</p>

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem fritidspedagoger har intervjuats. Resultaten visar i korta drag att det finns en enighet mellan förskollärare och fritidspedagoger när det gäller den fria lekens betydelse. En viss skillnad mellan förskollärare och fritidspedagoger kunde ses genom att de senare lyfter fram social kompetens som en av de viktigaste aspekterna av vad barnen lär sig genom leken, medan förskollärarna till större del ser leken som ett redskap för att på ett lustfyllt sätt möjliggöra all form av inlärning. Både förskollärare och fritidspedagoger ser sin roll som observerande och avvaktande i leken, och att om de går in i leken är det i första hand för att avstyra bråk eller för att förhindra att någon gör sig illa.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel. Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan. Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd. Den fria leken kan även utgöra ett hinder i verksamheten på olika sätt. Det har dessutom framkommit att några pedagoger anser att verksamheten kan vara ett hinder för den fria leken på förskolan.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.

Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta. Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta. Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar. Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken. Det resultat som framkommit är att pedagogerna anser den fria leken vara viktig för barns utveckling och lärande. Pedagogerna finner också att det är i den fria leken som barnen befäster många kunskaper och skapar nya erfarenheter. Forskning visar att den fria leken inte alltid är vad den ser ut att vara. Den kan även innebära att barnen upplever en känsla av att inte duga och att de känner sig utanför.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att lyfta fram förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de stöttar barn som exkluderas i den fria leken. Åtta förskollärare har intervjuats för att ta del av deras uppfattningar och arbetssätt. Det insamlade materialet har i resultatet kategoriserats utifrån återkommande teman och mönster. Resultatet visar att förskollärares agerande har stor betydelse för barns lek och kamratrelationer samt för att förebygga att exkludering inte sker i barngruppen. Förskollärare behöver vara närvarande i den fria leken för att kunna hjälpa barn att lära sig de lekkoder som behövs för att kunna leka och samspela med andra. Barn som utesluts i den fria leken bör uppmärksammas och bekräftas av förskollärare för att höja barnets självkänsla. Förskollärare bör även reflektera över sitt förhållningssätt för att förebygga att exkludering inte sker samt främja barns kamratrelationer. Det anses även vara betydelsefullt för barns lek och relationer att förskollärare arbetar för att uppnå acceptans för känslor i barngruppen.

Studiens syfte var att synliggöra och analysera sex förskollärares uppfattningar om sin roll i relation till den fria leken i förskolan. Den empiriska undersökningen ämnade att besvara studiens syfte utifrån frågeställningar rörande förskollärarnas uppfattningar kring fri lek samt uppfattningar om deras egen roll i relation till den fria leken. Undersökningen har bedrivits utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i valet av metod. Samtliga informanter i studien är kvinnliga förskollärare och anställda på olika förskolor i samma kommun med 5 - 35 års erfarenhet inom yrket. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om den fria leken och sin egen roll i den varierar, även om också gemensamma hållpunkter återfanns vilket i viss mån, påverkade förskollärarens val av roll. I intervjuerna framkom något skilda uppfattningar kring synen på den fria leken vilket rörde sig mellan att leken bör vara fri från styrning till att innefatta relativt styrda aktiviteter. I studien framkom även en dualistisk och helhetssyn på lek och lärande vilket möjligen påverkade hur förskollärarna valde att förhålla sig till och agera vid barns fria lek. Relativt samstämmigt betonade deltagarna i studien vikten av att finnas nära och initialt observera barns lek, innan de interagerade, samt att bemöta pågående lek med respekt och försiktighet. Vid en interagerande roll valde förskollärarna att antingen interagera för att få leken att fungera och sedan dra sig tillbaka, eller att finnas med för att berika den genom inspiration och lärande. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>