Syftet med studien har varit att synliggöra pedagogers uppfattningar om fri lek samt sitt engagemang i den. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Under resultatet har vi utgått från både Sutton-Smiths lekteori, innehållande sju olika sätt att se på leken för att lyfta fram den mångfald som finns inom lek. Ivrendis lärarroller har också använts för att ringa in i vilken utsträckning de olika rollerna förekommer. Pedagogernas uppfattningar har hjälpt oss att förstå hur viktig den fria leken är och vilka utmaningar de som är verksam inom förskolan ställs inför, då de måste hävda den fria lekens rätt till att ta plats. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie ser den fria leken som barnens arena, där de får möjligheter till att utveckla viktiga färdigheter som exempelvis självständighet och konflikthantering. Det framkom även att pedagogernas engagemang var varierande, barnens ålder samt vilken inställning pedagogerna har till lek kan vara orsaker till detta. Det visade sig även att pedagogerna främst valde att ta sig an avvaktande roller som innebär att de inte är aktivt deltagande i leken, men ändå finns i närheten om barnen är i behov av stöttning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie är undersöka pedagogers syn på den fria leken. Studiens frågeställningar är:●Vad är fri lek enligt pedagogerna på förskolan?●Vilken roll anser pedagogerna att de ska ha i den fria leken? ●Vilken utveckling och lärande sker i den fria leken enligt pedagogerna?I studien utgår vi från pedagogernas roll och undersöker vad fri lek är samt vilken utveckling och lärande som sker enligt pedagogerna. Metoden för materialinsamlingen var kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i Malmö. Under rubriken bakgrund redogörs för lekens historia. Vidare definieras och beskrivs begreppet lek, och leken och dess betydelse diskuteras. Under rubriken ”Tidigare forskning” redovisas tidigare internationella studier om leken och dess betydelse. För att besvara frågeställningar och syfte har vi huvudsakligen utgått från ett sociokulturellt perspektiv och kommunikationsteori. Resultatet av denna studie visar att samtliga pedagoger som vi intervjuade hade en samstämmig syn om att den fria leken ska bestämmas och styras av barnens egen vilja och inte av vuxna. De intervjuade visade kunskap och förståelse för den utveckling och det lärande som sker genom den fria leken. Det mest centrala begreppet som samtliga förskollärare nämnde var den sociala utvecklingen, som är det viktigaste resultatet som kommer ut av barns fria lek. Förskollärarna var medvetna om hur viktigt det är att ge barnen tid och att leken inte plötsligt får avbrytas. Trots detta framkommer det att förskollärarna ändå brister i både att ge mer tid för den fria leken och att avsluta barnens lek på rätt sätt. Detta för att kunna genomföra dagsrutiner och planerade aktiviteter. Förskollärarna menade i intervjuerna att pedagogernas roll i den fria leken ska vara stöttande, och att deras deltagande ökar möjligheten för barns fria lek att fungera på ett bra sätt. Under diskussionen framkom också att den fria leken ofta blir en sorts tidsmässig avlastning för pedagogerna. Pedagogerna använder sig av ett övervakande förhållningssätt under den fria lekens gång vilket kan ha både för- och nackdelar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken på förskolan samt vilka strategier de använder sig av för att göra detta. Vi vill med denna studie synliggöra barns agerande i relation till varandra för att utmana pedagogernas förhållningssätt samt handlande i barns fria lek.Frågeställningarna som kommer att besvaras är: ●Hur kommer inkludering och exkludering till uttryck mellan barn i den fria leken? ●Vilka strategier använder barn för att inkludera och exkludera andra barn?●Vilka strategier använder barn för att bli inkluderade i en pågående lek?För att utföra studien valdes en kvalitativ metod för att kunna gå på djupet och få svar på ovan nämnda frågeställningar. Observationerna genomfördes under sex dagar på en förskola på en avdelning för barn i åldrarna fyra till fem år. Dessa observationer transkriberades samt kategoriserades för att sedan analyseras med hjälp av Corsaros olika teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att det förekommer inkludering och exkludering mellan barn i den fria leken. Barn värnar om att vara en del av en kamratkultur samt skydda denna kultur genom att inkludera eller exkludera kamraterna. I resultatet synliggörs det att barn använder sig av flera olika strategier för att bjuda in samt skydda sin pågående lek. Vid inkludering används övervägande verbala strategier men även icke-verbala strategier blir synliga. De verbala strategierna är även dominerande vid exkludering. Studiens resultat påvisar också att barn strävar efter att känna gemenskap och därmed använder sig av olika strategier för att få tillträde till en pågående lek. Barn använder sig ofta av flera strategier när den första inte leder till framgång. Resultatet visar att en och samma strategi kan generera i olika framgångar samt konsekvenser. Därmed blir strategierna situationsbundna beroende på dess kontext och vilka relationer leken består av.

Då mycket av den forskning vi tagit del av berör vuxnas delaktighet i barns lek vill vi fokusera på leken mellan barnen. Syftet med studien är därmed att studera hur barn går tillväga för att få tillträde till den fria leken och hur barns samspel kan se ut. Studien har gjorts på två förskolor i olika kommuner i Sverige. Studien har gjorts med barn mellan åldrarna tre och sex. Materialet har samlats in med hjälp av observationer med fältanteckningar. Under observationerna studerades när barnen lekte fritt utan pedagogers deltagande. Studien bygger på en kvalitativ metod och har en abduktiv ansats. Författare och avhandlingar som berör lek och barns samspel ligger till grund för studien. Bland annat Corsaros (1979) tillträdesstrategier har använts som analysverktyg för att analysera observationerna. Även Strandell (1994) lyfter begrepp som visar på att barn använder olika sätt för att få tillträde till lek. Hur samspelet ser ut och vad barn behöver kunna för att samspela analyseras bland annat med hjälp av Knutsdotter Olofssons (2003) sociala lekregler. Resultatet visar att barn använder olika sätt för att få tillgång till lek. Det syns också att om ett tillvägagångssätt inte fungerar så provar barnen ett annat och fortsätter oftast med det tills de får tillträde. Det framkommer också även att barnen sågs försöka få tillträde till lek genom både verbala försök och icke-verbala försök. I barnens försök att få tillgång till lek kan de bemötas positivt genom att få tillträde eller negativt genom att nekas. Dock försöker barnen ofta med en annan strategi om de nekas istället för att gå. Studien visar också på att barns samspel kan se olika ut. Ett samspel som upplevs som positivt för ett barn kan upplevas som negativt för ett annat. Resultatet visade också att för att lek ska fungera behöver barn mötas i att de leker, alla behöver delta på lika villkor och vara med och bestämma över leken lika mycket. Lek som innehåller dessa fragment kommer igång medan när barn inte kan mötas i detta kommer samspelet ofta inte igång ordentligt.

Det här examensarbetet handlar om hur barnen på en specifik förskola utnyttjar hallen i den fria leken och på vilket sätt. Syftet är att undersöka vilka lekar som utspelar sig i hallen. Vi har använt oss av relevant forskning och litteratur för att få svar på våra frågeställningar, som är Hur uttnytjar barnen hallen i den fria leken? Och vilka lekar uppstår? I avsnittet om tidigare forskning presenteras forskning om förskolemiljö, lek och hallen. Till detta examensarbete har det gjorts en kvalitativ studie där observationer på en 3-5-årsavdelning står i fokus. Vi har valt att tolka observationerna ur ett sociokulturellt perspektiv och vi går även in i Vygotskijs teori om fantasi och kreativitet. Analysen varvas av observationer, litteratur och Vygotskijs teorier. Det vi kommit fram till genom denna studie är att barnen verkar trivas i hallen och hallen stimulerar till fantasi och kreativitet. Våra tolkningar är att barnen ofta får vara i fred från pedagogers övervakande blickar och att det kan vara skönt att komma ifrån det som händer inne på avdelningen. Resultatet vi har kommit fram till är att det inte alltid är den mest pedagogiskt utformade miljön som fångar barnens intresse.

Detta examensarbete handlar om fyra pedagogers styrning i den fria leken i förskolan. Det är en kvalitativ studie med inspiration av hermeneutisk ansats, i studien använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer med två förskollärare och två barnskötare från två olika förskolor i samma kommun i vårt närområde. Observationerna och intervjuerna handlar om pedagogernas uppfattningar och om sitt deltagande i den fria leken i förskolan. I resultatet framkommer det att samtliga informanter tycker pedagogers deltagande är viktig för barnen i den fria leken fast det kan ske på olika sätt. I Observationerna såg vi hur pedagogerna deltog i barnens fria lek och i intervjuerna framkom deras uppfattningar om att delta i barnens fria lek. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie var att genom intervjuer tolka några förskolepedagogers uppfattningar kring den fria leken i förskolan och hur de uppfattar sin roll i den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes med sex förskolepedagoger som arbetar på fyra olika kommunala förskolor i Sverige. Resultatet vi fick fram visar förskolepedagogernas uppfattning kring deras roll i barnens fria lek, hur de uppfattar sitt eget agerande under den fria leken i förskolan och vilka faktorer som påverkar som kan vara hinder för barnens lek men även vad i verksamheten som ger barnen goda möjligheter att leka fritt. Faktorer som påverkade i vilken utsträckning som barnen kunde leka fritt var bland annat personalbrist, rutiner och tid, inställningen till den fria leken hos förskolepedagogerna samt tillgängligheten till lekmaterial och inspirerande miljöer. Informanterna i studien samtalar alla om att vara en närvarande pedagog och finnas för barnen som ett stöd i leken, de uppfattar att när de är närvarande och tillgängliga för barnen så ger det goda förutsättningar för barnens lek. Det framkommer även i studien att förskolepedagogernas förmåga att anpassa sig efter barnens olika behov påverkar hur utfallet av leken blir i verksamheten. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar fenomenet fri lek i förskolan och hur den egna rollen uppfattas  i dessa sammanhang. Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 11 pedagoger från olika förskolor i mellersta Sverige som har olika lång yrkeserfarenhet. I studien används en fenomenografisk ansats där pedagogernas varierande uppfattningar av fenomenet fri lek i förskolan analyseras. Det kan finnas flera uppfattningar av vad fri lek i förskolan innebär och detta kan således påverka hur pedagogerna väljer sin roll i sammanhanget. Resultatet visar att det finns skillnader men även likheter i hur pedagogerna uppfattar fenomenet fri lek i förskolan. Det mönster vi sett är att fri lek uppfattas som en aktivitet där barnen får välja själva, men samtliga informanter uppfattade dock den fria leken som styrd på grund av olika faktorer. Pedagogerna uppfattar sin roll som ett stöd i den fria leken som till exempel att utveckla barnens sociala kompetens och utmana leken.  En slutsats som dras är att genom att vara medveten om  de olika uppfattningarna av fenomenet kan en förståelse för pedagogernas olika val klargöras. Vår studie kan bidra med ökad förståelse för den fria lekens komplexitet och hur idéer om fenomenet kan uppfattas olika. / <p>2020-06-08</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar gällande hur den fria leken kan bidra till barns utveckling och lärande och även att utveckla kunskaper om förskollärares syn på fri lek och lekdeltagande. Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ forskningsansats och genomfört nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade och verksamma förskollärare. Studien utgår från den sociokulturella teorins perspektiv på lärande och utveckling. Resultatet visar fem olika teman: Förskollärarnas uppfattning av fri lek, Olika roller i fri lek, Utveckling och lärande i koppling till fri lek, Barns delaktighet och inflytande i fri lek, Fri lek och miljö. Utifrån resultatet kunde vi utläsa en likvärdig syn på den fria lekens betydelse för barnen. Det framkom även att förskollärare kan inta olika roller i barns fria lek. Slutsatsen som kan dras är att förskollärares lyhördhet och närvaro i den fria leken är av betydelse för barns utveckling och lärande.