Syftet med denna studie är att få kunskap om förskollärares synsätt på barns fria lek i förskolan och hur de ser på delaktighet i den fria leken. För att få svar på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. Vi intervjuade sex förskollärare på sex olika förskolor i tre olika orter inom Västerbottens län. Intervjuerna spelades in på ljudfiler som sedan transkriberades. Efteråt sammanställdes resultatet och jämfördes med forskning och litteratur inom studiens syfte och frågeställningar. Studien visar att förskollärarna hade två olika uppfattningar om delaktighet. Dessa var tillgänglig och stöttande respektive aktiv och delaktig. Förskollärarnas definition på den fria leken var liknande till skillnad från litteraturen. Förskollärarna gav i samstämmighet med tidigare studier uttryck åt att leken är en viktig del i barns liv, lärande och utveckling. Trots detta så finns en osäkerhet bland de intervjuade förskollärarna, om vilken roll de ska ta sig an under barns fria lek.

Denna studie har som syfte att undersöka hur toddlares samspel ser ut i den fria leken i förskolan samt om åldern påverkar hur dessa samspel ser ut. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet. Barnen som deltog i studien var åldrarna 1−­­3 år. Den metod som användes för datainsamling var främst videoobservation, och i de fall då videoobservation inte var möjligt användes löpande anteckningar. Observationerna skedde både inomhus samt utomhus. I analysen har en tabell för återkommande samspelsinslag använts för att upptäcka mönster i observationerna. Under analysen har toddlarnas icke-verbala samt verbala uttryck studerats ingående samt tolkats utifrån vilken kontext de befinner sig i. Studiens resultat visar att toddlares interaktioner i stor utsträckning är glädjefulla men att intresse är den dominerande känslan. Imitation är ett återkommande drag hos toddlarna vilket är ett uttryck för gemensam mening. Det som lockar toddlare till samspel är andra aktiva toddlare. Toddlare samspelar främst kring stora föremål, och kring dessa kan många toddlare i olika åldrar samspela. Konflikter uppstår huvudsakligen kring utrymme. I konflikter kan toddlare söka stöd hos pedagoger. Studien visar att åldersaspekten påverkar samspel mellan toddlare genom att äldre toddlare visar omsorg om de yngre. I studien gick det att se att den kroppsliga kommunikationen hos toddlarna var det primära men att det verbala användes som förstärkning.

Syfte: I vår studie har vi valt att undersöka hur barns maktrelationer förhandlas i den fria leken. Baserat på tidigare erfarenheter har vi uppmärksammat hur barn använder olika maktroller för att kontrollera leken.  Frågeställningar:  Hur uttrycks makt i barns fria lek?  Vilka maktrelationer uppstår/förhandlas i barns sociala samspel i den fria lek på förskolan? Vilken funktion har makt i barns fria lek, och hur förhandlas barn om den? Metod: Vi använde observationer som metod för att hitta svaren på våra frågor och belysa hur barn i sitt sociala samspel använder och uttrycker sig av makt i den fria leken. Vi har även kopplat studien med William Corsaros teori om kamratkulturer och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet. Vi har gjort observationer på hur barn uttrycker makt som är kopplad till den kultur och status de är omgivna av i sin dagliga miljö. Dessa observationer genomfördes på en förskola och i en förskoleklass under fem tillfällen.  Resultat: Resultatet av studien visar att barn använder makt både ur ett kulturellt perspektiv och hur de samhälle de omges av har stort inflytande på barnen. Observationerna visar också att miljö och material är av betydelse i deras interaktion samt att både verbal och icke verbal kommunikation spelar en viktig roll.

Syftet med denna studie är att kunna bidra med kunskap om kommunikation mellan barn på en flerspråkig förskola och pedagogernas stöd i deras språkutveckling. Fokus ligger på barnens kommunikation i deras fria lek. Studien grundas i observationer där fältanteckningar gjordes vid sex olika tillfällen. Barnen som har observerats har slumpmässigt valts ut beroende på vilka som har lekt och att deras vårdnadshavare har gett sitt samtycke. Totalt deltog tolv barn mellan åldrarna 3-6 år och tre pedagoger. Efter observationerna sammanställdes fältanteckningarna och därefter kategoriserades dem efter kommunikationsverktyg, kroppsspråk, verbal och pedagoger. En slutsats från observationerna är att pedagogerna förstärker det verbala språket med olika verktyg, vilket också inkluderar kroppsspråket. I resultatet framkommer det bland annat att barnen använder samma språkverktyg i deras kommunikation till varandra.

Denna studie syftar till att öka kunskaper kring fritidslärares syn på den fria leken och dess betydelse för barnen. Tidigare forskning om lek visar att leken är komplex på så sätt att den ständigt är under process och förutsätter många olika kognitiva förmågor. Forskningen pekar även på att det är en kamp för barnen att tillhöra en gemenskap och det resulterar i att vissa barn av olika anledningar hamnar i utanförskap. Studien bygger på intervjuer med fyra fritidslärare och resultaten visar att leken är livsviktig men samtidigt väldigt svår ur olika perspektiv. Det handlar dels om barnens vilja att ingå i innanförskap som resulterar i andras utanförskap, men även att det inte finns ett gemensamt yrkesspråk för hur lärare arbetar med den fria leken i syfte att alla ska ingå i den sociala gemenskapen. Det framkommer även att normer och gruppdynamik är en avgörande faktor för acceptans för varandras olikheter som därmed kan skapa eller förhindra ingång till leken. Sammanfattningsvis menar de intervjuade lärarna att den fria leken är viktig men måste styras av vuxna på fritidshemmet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn inkluderar respektive exkluderar varandra i den fria leken och vilka tillträdesstrategier barn använder. Studien gjordes genom att analysera observationer med fokus på barns tillträdesstrategier. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställning: Vilka tillträdesstrategier använder barn för att komma in i leken och hur kommunicerar barn inkludering och exkludering i lek? För att få svar på forskningsfrågan användes en kvalitativ metod. Observationerna dokumenterades via anteckningar och ljudinspelningar. Resultatet som framkom efter bearbetning av materialet var att barnen använde sig av tillträdesstrategier, samt kommunikation i varierande former för att utesluta respektive inkludera varandra. Resultatet visar på att de barn som tar på sig ett ledarskap är också de barn som utgör reglerna i leken. Barnen med ledarskap tilldelade andra barn roller, ålder samt gjorde upp villkor för om barnet blev inkluderat eller exkluderat i leken. Resultatet visar också att de barn som blev delaktiga i leken med villkor gjorde sekundära anpassningar. Slutligen behöver förskollärarens roll och arbetsuppgifter ses över eftersom det framkom mer exkluderingar än inkluderingar i den fria leken, vilket medför att förskollärare behöver närvara i barnens fria lek.

Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares förhållningssätt till barn som utesluts och hur de arbetar för att inkludera alla barn i den fria leken. För att belysa hur förskollärarna arbetar har ett didaktiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv använts i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats med hjälp av begreppen den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Studien har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Intervjuerna genomfördes individuellt med förskollärarna för att få deras egen uppfattning om ämnet i fråga. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar för att stötta barn som utesluts in i leken med andra barn. Förskollärarna förklarar olika tillträdesstrategier de upplever att barnen använder sig av för att ta sig in i lek, där de anser att vissa fungerar bättre än andra. Stöttningen som förskollärarna ger grundas i de tillträdesstrategier barnen använder sig av när de utesluts, där vissa barn utifrån vald strategi kan behöva mer stöttning än andra. Exempel på stöttning som nämns är att antingen stötta barnen att utföra strategin på ett annat sätt eller att testa en alternativ strategi. Resultatet visade att uteslutning främst sker när pedagogerna inte är närvarande där barnen är, när pedagogerna inte är där barnen är kan de inte heller ge den stöttning som barnen behöver för att komma in i lek.

I denna studien undersöks hur hyresmarknaden kan påverkas av att marknadshyror införs. Uppsatsens syfte är bilda förståelse för hur Sveriges hyressättningssystem fungerar samt hur marknadshyror påverkar hyrorna, flyttkedjor, segregation och byggandet. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metod där uppsatsens analys och resultat främst baseras på semistrukturerade intervjuer med företrädande från hyresmarknaden inom Skåne för att få en så transparent bild som möjligt. Respondenterna blev tillfrågade om vilka effekter de tror att en avreglering av hyresmarknaden hade lett till. Det teoretiska ramverket sammanfattar forskning från forskning från Finland, Tyskland och Norge för att se hur deras hyresmarknader påverkades när de avreglerades. Studien kom fram till att en höjning av hyresnivåerna i Sverige är det mest troliga resultat av att hyresmarknaden avregleras. Hur detta kommer fördela sig över landet och kommunerna är däremot mindre klart. Hyrorna på nyproduktion förväntas vara oförändrade då dessa redan motsvarar marknadshyror. Studien visade även att byggandet generellt kommer öka i de mest attraktiva områdena eftersom efterfrågan är störst där. Inlåsningseffekten minskar eftersom hyresgäster flyttar i från lägenheter där marginalnyttan är för låg vilket gör att beståndet utnyttjas effektivt. Hur marknadshyror kommer påverka segregationen är svårt att säkerställa. Studien visar dock att det kan dock leda till ekonomisk segregation eftersom att låginkomsttagare kommer bo i mindre efterfrågade områden med lägre hyresnivåer och höginkomsttagare i efterfrågade områden med höga hyresnivåer. / This study examines the effect of deregulation on the rental market. The effects that have been studied closer are the price, moving chains, segregation and construction.The purpose of the study is to form an understanding of how Sweden's renting system works today and how it affects the rental market. The work has been carried out with a qualitative method in which the essay's analysis and results are primarily based on semi-structured interviews with representation from the rental market in Skåne, to achieve a transparent picture of the market. The participants were questioned about what effects they believed deregulation of the rental market would lead to. The theoretical framework summarizes research from Finland, Germany and Norway to see how their rental markets were affected when they were deregulated. The study concluded that increased rental levels in Sweden would most likely result in a deregulation of the rental market. How this will be distributed across the country and the municipalities, on the other hand, is less clear. The rental levels on new properties are expected to remain unchanged as these are already in line with market demand. The study also concluded that building construction would generally increase in the most popular areas, as there is a higher demand. The lock-in effect decreases as tenants move away from apartments where the marginal value is too low, which means that the stock is used more efficiently. How market rentals will affect the segregation is difficult to predict. However, the findings show that this can lead to economic segregation, because lower-income individuals will live in less prominent areas with lower rental levels and higher-income individuals in higher in demand areas with high rental levels.

Uppsatsens syfte är att identifiera hur förskollärare förhåller sig till fri lek i förskola, vilket analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vad det kan finnas för möjligheter och svårigheter för förskollärare att förhålla sig genusmedvetet till fri lek. Studien består av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva i förskola och materialet analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig på flera olika sätt, både inför fri lek och vid fri lek, och utifrån det kan både möjligheter och svårigheter tydas. Inför fri lek kan möjligheter tydas utifrån planering av exempelvis miljö och material och vid fri lek kan möjligheter tolkas genom förskollärarnas deltagande i leken samt hur de agerar och kommunicerar med barnen. Svårigheter kan tydas både inför, och vid, fri lek och beror delvis på utomstående förhållningssätt, vilket påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Utifrån resultatet identifieras att förskollärarna förhåller sig förebyggande, närvarande och förändrande till fri lek. Sammantaget visar studien att fri lek har en tydlig plats i förskolans jämställdhetsarbete samt att genom förskollärarnas genusmedvetna styrning ger de barnen möjlighet att utveckla och variera sina intressen i fri lek.

Under de senaste åren har frågor kring biblioteken och den fria åsiktsbildningen varit aktuella, både som dilemman som diskuterats inom biblioteksväsendet och som debatter som rasat i media. Det har handlat om hur biblioteken förhåller sig, eller bör förhålla sig, till åsiktsfrihetens gränser. Samtidigt har en nationell biblioteksstrategi tagits fram under ledning av Kungliga biblioteket, där biblioteken beskrivs som ett viktigt försvar för demokratin, och samtidigt som ”neutrala”. ”Neutralitet” har också varit föremål för ett antal artiklar av forskare som argumenterar för eller emot att biblioteken ska förhålla sig ”neutrala”. Denna uppsats undersöker vilka idéer kring ”neutralitet” som finns i bibliotekslagen (SFS 2013:801) och dess förarbeten, och hur dessa kan förstås i relation till ”fri åsiktsbildning” och ”det demokratiska uppdraget”. För att undersöka detta görs en kvalitativ idéanalys av källmaterialet. Detta har gjorts genom Lindbergs metod för kvalitativ analys av idéer samt beskrivande idéanalys. I materialet har tre typer av utsagor studerats: grundläggande värderingar, beskrivningar av verkligheten samt föreskrivande utsagor. Tillsammans bildar dessa tre typer av utsagor ”triader” där en viss värdering och en viss beskrivning av verkligheten tillsammans motiverar en viss handling. Centralt i analysen är också att lyfta fram budskap, motsägelser och oklarheter i det analyserade materialet. Analysen sätts i relation till tidigare forskning, vilket leder till en slutdiskussion om vilka konsekvenser idéerna kring ”neutralitet” kan få för bibliotekens möjlighet att utföra sitt uppdrag. Slutsatserna är att ”neutralitet” är ett ”tomt” begrepp som kan fyllas med olika innehåll, beroende på vilka intressen som finns hos den som använder begreppet. Motsägelserna i bibliotekslagen och dess förarbeten kring hur biblioteken samtidigt ska verka för ”demokratiska värden” och vara ”neutrala” inför alla typer av åsikter gör det komplicerat att följa uppdraget. I och med det långtgående och motsägelsefulla kravet på ”neutralitet” kan det finnas en risk att biblioteken inte har någon tydlig värdegrund att stå fast vid under politiska svängningar.