Lek som en spontan aktivitet fritt vald av barnen, utan aktiv vuxen-styrning eller lärandemål (s.k. ”fri” lek), är enligt många väldigt viktig för barn. Det är därför nödvändigt att bejaka den fria lekens egenvärde och utrymme i praktiken som en egen och separat typ av lek, vilket kan underlättas genom mer förståelse av vad som sker i fri lek. Syftet med studien är att med hjälp av Gadamers begrepp horisont och horisontsammansmältning analysera barnens meningsskapande i fri lek, där frågeställningarna har handlat om hur detta yttrade sig i barnens fria lek. För att besvara syftet gjordes fältstudier vid en förskola, där jag som passivt deltagande observatör kunde studera en grupp barn, 5 år gamla, i deras fria lekar. Dessa utspelade sig i olika miljöer, inomhus och utomhus på förskolan, samt i skogen, och varje leksituation omfattade 1-1,5 timmar. Tre utvalda leksituationer visade på betydande meningsskapande, vilket framkom efter en tolkningsanalys av vad barnen både sa, gjorde och lekarnas tema/handling. Meningsskapandet var mångsidigt, eftersom det inbegrep kroppslig (och viss verbal) härming/imitation, dialoger, användandet av föremål samt andra kroppsliga/sinnliga erfarenheter, vilket knöts an till olika teman/handlingar under den fria lekens gång. Barnens korta/sporadiska dialoger, hur de ändrade på vad de gjorde samt förändringar i lekens teman/handlingar bidrog till fria lekens spontanitet. Barnen eftersträvade aktivt att dela sina förståelser och tolkningar med varandra, med målet att hitta gemensamma tolkningar av omvärlden i enlighet med horisontsammansmältning. Detta uppstod först efter en viss tid av oavbruten fri lek, och kunde observeras i varierande lekmiljöer. Slutsatserna blev att barnens meningskapande i den fria leken var mångfacetterad, hade inslag av spontanitet och blev tydligare ju längre leken pågick, samt att dessa aspekter inte var beroende av en viss sorts lekmiljö.

My essay aims to highlight the free play at the leisure-time center. I will find out what the students learn through the free play and how the free play looks. In my essay, I use a selfexperienced dilemma, through my professional role, looking at the play with c eyes other than a parent. The starting point of this work is to analyze my dilemma by twist and turn it around and see it from different perspectives and angles. To do this, I use scientific essay writing as a method and literature that is relevant to the specific subject. In my conclusion, I now understand how communication between leisure-time center and parents could change parents´ views on the free play

Barns lek beskrivs som en magisk värld, där barn blir engagerade och uppsluppna av leken. För barnet är lek något lustbetonat som ger glädje. Tidigare forskning visar att personalen är osäkra på sin roll i leken, vill kontrollera och gärna lägger fokus på aktiviteter de planerat sedan tidigare. Hur personalen ser på sin roll i lek varierar och det i sin tur beror på vilken inställning de har till lek. En strävan har varit att lyfta fram relevant forskning för studiens syfte, vilket är att undersöka hur personalens medverkan ger följder för barns fria lek. Två frågeställningar har formulerats som ämnar söka svar på vad som kännetecknar pedagogers handling i den fria leken och hur personalens handlingar inverkar på den fria leken. Det är en mikroetnografisk studie med videoobservationer som metod och som tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Produktionen av data har ägt rum på två förskolor, där två avdelningar valdes ut för observation enligt ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att när personal medverkar i den fria leken får deras handlingar följder för lekens riktning som i form av stöttning, handlingsutrymme och styrning. En slutsats som kan dras är att den fria leken är styrd i olika grad beroende på personalens handlingar.

Studien belyser eventuella könsmönster i den fria leken på fritidshemmet. Vårt syfte med studien är att studera barns val av lek, hur de leker under den fria leken på fritidshemmet, samt undersöka och belysa om det finns någon koppling mellan kön och lek. För att nå vårt resultat använde vi oss av en kvalitativ studie i form av ostrukturerade observationer, detta val gjordes för att inhämta så mycket information som möjligt i barnens naturliga lekmiljö. Våra observationer genomfördes på ett fritidshem med barn i åldern fem till sex år från tre olika förskoleklasser. För att tolka och analysera empirin i studien utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att barns fria lek i stor utsträckning utgår från ett bestämt och traditionellt könsmönster. Samtidigt fann vi att en del barn vågade bryta mot de stereotypiska och traditionella könsmönster som fanns på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier flerspråkiga barn i åldrarna tre till fem år använder för att få tillträde och samspela i den fria leken samt hur förskollärare och barnskötare agerar för att stötta flerspråkiga barn. En kvalitativ metod med etnografisk ansats samt Corsaros tillträdesstrategier har legat till grund för datainsamling och analys. Observationer av flerspråkiga barns samspel samt förskollärares och barnskötares agerande i den fria leken har utförts på två olika förskolor: Ugglan och Järven, i två olika kommuner. Dessutom har intervjuer genomförts med pedagogerna som arbetar i respektive barngrupp. Resultatet visar att flerspråkiga barn använder både verbala och icke-verbala tillträdesstrategier för att träda in i en pågående lek, dock var vissa strategier mer framträdande än andra. På Ugglan var verbala tillträdesstrategier mer framträdande medan enbart icke-verbala tillträdesstrategier förekom på Järven. Ett nyanlänt barn hade trots stöd från pedagogerna i många fall svårt att komma in i pågående leksituationer, och pedagogerna uppgav att det tidvis upplevde att det var svårt att stötta barnet i leksituationer. I intervjuerna uppgav förskolläraren och barnskötarna att pedagogens närvaro i barns fria lek är viktig för att kunna läsa av leksituationer och för att på ett medvetet sätt kunna ge stöd, fast på lite olika sätt. På Järven arbetade personalen aktivt med tydligt kroppsspråk, tecken som stöd samt genom att främja flerspråkighet, vilket inte var lika vanligt på förskolan Ugglan där det svenska språket ansågs vara viktigt att lyfta fram vilket också kan vara en av anledningarna till att barnen på Ugglan främst använde det svenska språket då de sökte tillträde till lek. Med denna studie som grund menar författarna att det som pedagog är viktigt att lära känna varje barn och studera hur flerspråkiga barn agerar inom deras kamratkulturer för att kunna stötta dem på ett givande sätt då studien visar att det kan se olika ut i olika barngrupper och för olika individer. Det framkommer i studien även att pedagogerna har olika förhållningssätt gällande flerspråkiga barns språkutveckling och behov av stöd i den fria leken. Genom att anta ett barnperspektiv anser författarna till denna studie att man får en större insikt om barns socialisation och lek samt en bättre förståelse för deras relationsskapande. Det är värdefullt att inse att pedagogen är en viktig del i barnens fria lek för att den gemensamma leken ska bli lustfylld samt även bidra till barns utveckling och lärande. Kunskap om barns lek och flerspråkiga barns språkutveckling anser författarna är viktigt för att förhindra fördomar och se möjligheterna kring flerspråkighet.

I detta arbete har målet varit att numeriskt beräkna en lösning till värmeledningsekvationen med rörlig rand med en slumpvandringsmetod. Analytiska lösningar samt lösningar med andra numeriska metoder nns det gott om, det stora problemet ligger i den rörliga randen. Första halvan behandlar en del teori kring värmeledningsekvationen, i synnerhet lösningar med Dirichletvillkor. I den andra halvan behandlas slumpvandringsmetoden för den homogena värmeledningsekvationen. Metoden appliceras först på enkla exempel, för att sedan lösa Stefanproblemet. I slutet av arbetet görs en kort felanalys för den numeriska lösningen av Stefanproblemet. Detta arbete har, som sagt, behandlat en lösning via en slumpprocess till ett exempel på värmeledningsekvationen med rörlig rand. Numeriska metoder genom slumpprocesser för att lösa partiella dierentialekvationer med just rörlig rand är något som det idag forskas på, varpå detta arbete ligger i linje med vad som är aktuellt för ämnet. Exempelvis så behandlar [1] en del kring vad som är aktuellt för s.k. free boundary problems och i [2] diskuteras det aktuella metoder för att utvidga slumpprocesser till ickelinjära problem.

Denna studie syftar till att få kunskap om vilka matematiska begrepp barn i förskolan använder sig av när de kommunicerar matematik i den fria leken inomhus på förskolan och hur de kommunicerar begreppen. För att kunna utgå från barnen och utveckla de pedagogiskt styrda matematiska aktiviteterna är det värdefullt att veta vilken kunskap barnen redan har. Undersökningsfrågorna jag har använt mig av är: Vilka matematiska begrepp använder barn när de kommunicerar matematik i den fria leken? Hur kommuniceras de matematiska begreppen? I studien som är kvalitativ har jag använt mig av observationer. Resultatet visar att barn använder sig av många olika matematiska begrepp i flera olika leksituationer. De begrepp barnen använder mest är jämförelseord, lägesord och antal när de kommunicerar matematik. Bland annat genom att resonera om regler, ställa upp premisserna för rolleken och i konstruktionsleken. Även i dans förekom en hel del matematiska begrepp.

Syftet med studien var att uppmärksamma hur utomhusmiljön kan bidra till lärande utifrån den fria leken och med hänsyn taget till verksamhetens pedagogiska organisering. Utifrån syftet i studien uppkom dessa frågeställningar. Vilka möjligheter och hinder existerar i arbetet med att utveckla barns kunskaper och lärande utifrån den fria leken och av att organisera den planerade verksamheten som är relaterad till utomhusmiljön? Vad utmärker pedagogiskt planerade aktiviteter relaterade till utomhusmiljön och i förhållande till verksamheten som helhet? Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Centrala begrepp som har används inom teorin är Wartofskys syn av artefakter, motsättningar och expansivt lärande. För att undersöka våra frågeställningargenomfördes kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på fem olika förskolor. Observationer har även genomförts som ett komplement till intervjuerna på samtliga förskolor i studien. Resultat i studien synliggör att pedagogerna anser att i den fria leken finns det möjligheter att utveckla barns lärande. De förutsättningar och tillgångar som pedagogerna ges påverkar vilka möjligheter till lärande som pedagogerna kan erbjuda barnen. Det framkommer även att de förutsättningar barnen ges till pedagogiskt planerade aktiviteter skiljer sig mellan verksamheternas utomhusmiljöer och inomhusmiljöer.

<p>Låt 1-6, kompositör: David Bennet</p><p>Medverkande:</p><p>David Bennet - Altsaxofon</p><p>Niklas Barnö - Trumpet</p><p>Guto Lucena - Tenorsaxofon</p><p>Mauritz Agnas - Kontrabas</p><p>Andreas Pettersson - Trummor</p>

Syftet med arbetet är att undersöka verksamma pedagogers syn på fri leken i fritidshemmet. Styrdokument, litteratur och tidigare forskning menar att den fria leken är viktig och tar upp att barn tränar på sin sociala utveckling, sitt språk, problemlösning och samarbete. Uppsatsen är skriven genom en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som gjorts med fem verksamma pedagoger. Resultatet visar kategorierna vikten av fri lek, begränsningar med fri lek, vuxenledd inte fri lek. Studien visar att leken är en viktig del på fritidshemmet där barnen tränar på sociala förmågor och att leken sker varje dag. Slutsatsen är att den fria leken är nödvändig för barnens lärande på fritidshemmet.