Diss. Linköping : Univ., 2004.

Uppgiften för projektet var att rita en varvsbyggnad på den västra delen av ön Beckholmen i Stockholm. Varvsbyggnaden är menad åt ett reparationsvarv, som utför reparationer av de medelstora till större fartyg som trafikerar Stockholms skärgård, och ska göra det möjligt för verksamheten att utföras klimatskyddat året om. Den ritade byggnaden strävar efter att möjliggöra ett fungerande varv med maximal kapacitet. Därför har de maskiner industrin använder sig av integrerats i byggnaden och tillåtits påverka byggnadens utformning. Byggnaden består av en platå i betong ovanpå vilken mindre fartyg kan placeras genom användandet av varvets lyftkran som löper på räls längs med platån. Betongplatån bärs upp av tre stycken pelarrader och i den östra av de två korridorer som dessa skapar är en fristående byggnad med verkstäder placerad. Den västra av de två korridorerna förblir utomhus men utgör en regnskyddad väg från verkstäderna till skrovhallen och förrådet som är placerade intill betongplatån. / The task for this project was to design a building for the shipyard industry located on the western part of the island Beckholmen in Stockholm. The Industry repairs the medium to large size ships frequenting Stockholm’s Archipelago, and the building is meant to enable this industry to be carried out indoors and throughout the year.The aim of the designed building was to enable a functioning shipyard industry and optimize its capacity.  The building consists of a concrete platform upon which the smaller ships can be placed by the use of the crane situated next to the platform. Three colonnades, that together create two corridors between them, carry the platform. In the one corridor to the east a freestanding building containing the workshops is placed. The one to the left creates a passage, protected from rain, from the workshops to the storage and the large hall housing the ship.

Bränsle är en av det största kostnaden för sjöfart och ny teknik tas fram för att spara bränsle. Men det finns potential att tillverka bränsle på kryssningsfartyg. En av de största utgifterna för att tillverka biogas iland är uppvärmning av substratet, denna kostnad kan elimineras på fartyg genom att använda spillvärme från motorer och ångsystem.   Detta arbete undersöker möjligheten att producera biogas av toalett- och matavfall som dagligen skapas på kryssningsfartyg, vilka komponenter som behövs samt beräkningar av utrymme de skulle ta och hur stor mängd gas som kan tänkas produceras. Rapporten utfördes genom att undersöka hur biogas produceras i land, vilka är de vanligaste teknikerna som används idag och om de är teknisk möjliga att ha på kryssningsfartyg. För att räkna ut gaspotential samt volym för tankar och reaktor har data samlat in från fyra kryssningsfartyg, data för toalettavfall har tagit från land. Resultatet av beräkningarna blev att potential att tillverka biogas finns men att mängden gas inte kan motivera kostnaden för att installera en biogasanläggning på ett kryssningsfartyg. / Fuel is one of the biggest costs in shipping today, and new technologies are being developed to save fuel. But there is potential to make fuel today aboard cruise ships. One of the biggest expenses in making biogas on land is the heating of the substrate, this cost can be eliminated on ships by using waste heat from engines and steam systems. This report explores the possibility of producing biogas by using toilet and food waste that is created daily aboard cruise ships. What components are needed, calculations of the space they would take and how much gas could be produced. The report was conducted by examining how biogas is produced on land, what are the most common technologies used today? And if they are technically possible aboard a cruise ship? To calculate gas potential, tank and reactor volume. Data has been collected from four cruise ships. The results show that it is possible to create biogas. But that the amount of gas could not justify the cost of building a biogas plant aboard cruise ships.

Vid nybyggnation eller modernisering av fartyg installeras ofta avancerade integrerade övervakningssystem i maskinkontrollrum. Det är därför viktigt att de maskinbefäl som ansvarar för driften av fartyget innehar en utbildning och kunskap om hantering och felsökning av övervakningssystemen. Syftet med studien är att undersöka om maskinbefäl får tillräckligt med utbildning på nya integrerade övervakningssystemen för att utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert och tryggt sätt. I den här studien har en enkät skickats ut till maskinbefäl ombord nybyggda fartyg där individerna får möjlighet att svara på hur de upplever möjlighet att genomgå utbildning och få kunskap över hur systemen fungerar. Studien visar att majoriteten av de tillfrågade befälen upplever att de innehar tillräcklig kunskap om övervakningssystemen för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert och tryggt sätt. Studien visar att majoriteten av befälen inte har blivit erbjudna en utbildning på systemen och att de som inte blivit erbjudna hade önskat få en utbildning. Studien visade att utbildningarna som erbjudits ofta är produktspecifika och inte installationsspecifika vilket gör att de inte upplevs som optimala då konstruktion och lösningar ofta avviker emellan installationer med samma produkter. Utbildning erbjuds av tillverkaren men ofta är det bara en liten del av maskinbefälen som erbjuds en plats. Studien visade också att de befäl som inte fick utbildning behövde tillskansa kunskaperna genom att själv utbilda sig ombord antingen i samband med avlämning eller under ordinarie drift. Slutsatsen är att maskinbefälen bör genomgå en utbildning innan de mönstrar på första gången och att det bör ges möjlighet till en uppföljande utbildning efter att besättningen arbetat med systemen en tid. För att avlösande besättningar ska kunna få möjlighet att sätta sig in och tillgodogöra sig kunskap om systemen bör mer tid ges vid avlösning. / During construction of new ships or modernization of ships, integrated automation systems is often installed in the engine control room. It is of importance that the responsible engine officers are familiar with how the system works and that they can perform troubleshooting if eventual faults occur. The aim of the present study is to investigate whether the engineer officer get enough training on new integrated surveillance systems to perform their duties in a safe and secure manner. In this study a questionnaire was sent to engine officers signed on new ships where they got the opportunity to give their answer how they experience the possibility to be trained and acquire knowledge how the systems work. The majority of the engine officers who answered the questionnaires felt comfortable to operate the ship safely. The study showed that the training courses offered often were product specific instead of installation specific, which was not optimal because there can be differences between construction and handling after installations of the same products. The survey showed that a majority of the officers had not been offered training on the monitoring system. The officers who were not offered training expressed a wish to be able to participate in training. Training on the system is offered by the manufacturer but often only a few of the engine officers is offered training by the shipping company. Earlier studies show that crews that participates in the building and delivery process on the shipyard or during installation of a new system receives training on site, the officers that come onboard as reliever after trial run, maiden voyage or during normal operation often have to learn by doing. The conclusion is that the officers should be given the opportunity to participate in training before signing on and also a follow up training course after working with the system for a while. To give the relieving officers a chance to familiarize themselves and assimilate knowledge of the system, there have to be more time available in conjunction with leave.

Det finns en utvecklingsriktning inom sjöfartsbranschen mot autonoma fartyg. Hur stor andel av alla fartyg som kommer vara autonoma vet man inte i dagsläget. Utgångspunkten för studien var att det kommer bli en blandning mellan autonoma och bemannade fartyg ute till havs. Studien ville ta reda på hur aktiva sjöbefäl skulle förhålla sig om de möter ett autonomt fartyg med utgångspunkt från dagens sjövägsregler. Vidare skulle studien undersöka om respondenterna ansåg att reglerna måste anpassas för autonoma fartyg. En kvalitativ metod valdes och genomfördes med standardiserade frågor. Slutsatsen är att sjövägsreglerna är komplexa på grund av dess uppbyggnad. Det går att bryta mot bestämmelserna, men samtidigt är det möjligt att följa dem. Bakgrunden till respondenternas resonemang går att hitta i tidigare forskning där det finns ett samband mellan människa och maskin. Om människan har begränsad information om ett system desto lägre förtroende har människan för det systemet. Efter alla intervjuer kom det fram att respondenterna är för en ändring av sjövägsreglerna. Den regeländringen som var mest uppenbar, var en ändring av definitionerna på grund av att de vill ha information om att det fartyg det möter är autonomt. / There is a direction of development in the shipping industry towards autonomous vessels. How many autonomous vessels there will be at sea is currently unknown. The idea for the study was that it will be a mix between autonomous and manned vessels at sea. The study wanted to find out how active maritime officers would act if they met an autonomous vessel based on today’s regulations for preventing collisions at sea (Colregs). Furthermore, the study would investigate whether respondents felt that the rules had to be reformed for autonomous vessels. A qualitative method was selected and implemented with standardized questions. The conclusion was that the sea route rules are complex due to its structure. It is possible to violate the rules, but at the same time it is possible to follow them. The background to the respondent’s thoughts can be found in previous research where there is a connection between man and machine. If the person has limited information about a system, the less trust the person has for that system. After all the interviews were done it was revealed that the respondents agreed for a change in the Colregs. The most obvious rule change was a change in the definitions because they wanted information that the ship it encountered was autonomous.

Dricksvattnet ombord på Sjöfartshögskolans fartyg Calmare Nyckel har vid tidigare provtagning visat på undermålig kvalitet. Orsaken till detta har inte undersökts innan. I detta arbete undersöks och identifieras orsaken och ett underlag för förbättring av vattenkvaliteten har tagits fram. Underlaget omfattas också av en arbetsbeskrivning för ombyggnation av färskvattensystemet och ett underlag för installation av en färskvattenproducerande anläggning. För att kontrollera vattenkvaliteten ombord genomfördes vattenprover och en undersökning av färskvattensystemet med endoskop. Resultaten analyserades sedan och ett åtgärdsprogram för förbättring av vattenkvaliteten har rekommenderats. Det nuvarande färskvattensystemet undersöktes och outnyttjade anläggningsdelar identifierades. En arbetsbeskrivning för demontering av ovan nämnda anläggningsdelar togs fram. Sjöfartshögskolan hade förvärvat en begagnad färskvattenanläggning vilken undersöktes för att avgöra om den gick att använda ombord på Calmare Nyckel. Undersökningen visade att anläggningen inte gick att använda och arbetet fortsatte med att utveckla en offert på en färskvattenproducerande anläggning som Sjöfartshögskolan beställde 2009. Ett underlag för installation av den färskvattenproducerande anläggningen togs fram och innehåller montageritningar, arbetsbeskrivningar, materialbehov, plan för monteringsarbetet och resursbehov. Metoden och åtgärdsprogrammet kan i framtida undersökningar fungera som hjälpmedel vid behov av att förbättra vattenkvaliteten ombord på liknande fartyg. / Drinking water onboard Kalmar Maritime Academy’s ship Calmare Nyckel has on previous sampling demonstrated insufficient quality. The reason for this has not been investigated before. This study examines and identifies the cause for the substandard water quality and support material for improvement has been developed. The material also contains a job description for rebuilding of the fresh water system and documents regarding installation of a freshwater generator. Water samples and examination of the fresh water system with endoscope was performed to verify the water quality onboard the ship. The results were analysed and a plan for improvement of water quality was recommended. The current fresh water system was investigated and unused components were identified. A description for removing the mentioned components was made. Kalmar Maritime Academy had acquired a used freshwater generator which was examined to determine whether it could be used onboard Calmare Nyckel. The examination revealed that it could not be used and the study proceeded to develop a quotation on a freshwater generator that Kalmar Maritime Academy had ordered in 2009. Material for the installation of the freshwater generator was created and includes assembly drawings, job descriptions, material requirements, plan for the assembly work and resource needs. The method and plan may in future investigations be used as aids to the improvement of water quality onboard similar vessels.

Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försäljning av elektricitet till ankommande fartyg. Studien är en systematisk litteraturöversikt baserad på en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgår från fem studier som beskriver kostnader gällande utbyggnad av landströmsteknik.   Första delen av resultatet består av beräkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. Därefter beräk­nades kostnader för att generera en viss mängd elektricitet ombord och jämfördes med kostnaden för att köpa den från marknätet. Sedermera beräknades en vinstmarginal om elektriciteten säljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator. Slutligen beräknades vilket prispåslag på elförsäljning en hamn kan göra för att få igen investe­ringskostnaderna på fem år samt hur detta pris står sig i jämförelse med kostnaden att generera samma elektricitet ombord.   Studien visar att det finns goda möjligheter för den teoretiska standardkajen att investera i landströmsteknik och få sina investeringar betalda på fem år, under förutsättningen att ankommande far­tyg är utrustade med möjligheten att ta emot elektricitet från land. / The purpose of the study was to investigate Swedish ports possibility to invest in onshore power supply equipment and pay back the initial investment with income from selling electricity to arriving ships. The study is a systematic review based on a sys­tematic search and presented as a theoretical case study. The review was based on five studies that describe costs of providing a port with onshore power supply.   The first part of the findings is calculations of the investment cost for onshore power supply for one single berth. Next the calculations of the costs to generate a certain amount of electricity on board was compared with the costs of buying said amount of electricity from shore providers. Then a profit margin if the electricity was sold for the same price as it would have cost to generate onboard in diesel generators was calculated. Finally the in­crease to the electricity sale price a port could add and still repay the initial investment over five years was calculated. This electricity sale price was then compared to what it would have cost to generate onboard.   The findings shows that there is a good possibility for the theoretical standard quay to refund their investment in onshore power supply over five years, under circumstances where ships visiting the port are equipped to receive the electricity.

<p>Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet är att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invånare. Källmaterialet består till stor del av plandokument samt av intervjuer med både tjänstemän och stadens invånare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att på ett tydligare sätt förstå kajernas dynamik. Resultaten från uppsatsen visar att planeringen kring kajområdena är splittrad och uppdelad mellan många olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invånare. Som offentliga rum fungerar kajerna på flera sätt, bland annat finns en osäkerhet och en kamp om rummet vilket skapar en dynamik som gör platserna levande och fungerande.</p>

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet är att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invånare. Källmaterialet består till stor del av plandokument samt av intervjuer med både tjänstemän och stadens invånare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att på ett tydligare sätt förstå kajernas dynamik. Resultaten från uppsatsen visar att planeringen kring kajområdena är splittrad och uppdelad mellan många olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invånare. Som offentliga rum fungerar kajerna på flera sätt, bland annat finns en osäkerhet och en kamp om rummet vilket skapar en dynamik som gör platserna levande och fungerande.

Syftet med denna studie är att granska hur man som nautiker skall framföra sitt fartyg med hänsyn tagen till säkerheten och sjövägsreglerna i en korsande situation där ett väjningsskyldigt fartyg inte väjer. Vi genomförde en fallstudie bestående av en simulatorövning för ovetande styrmän och semistrukturerade intervjuer med nautiker från Stena Line, Scandlines och Wallenius. Genom att testa intervjurespondenternas lösningar i fartygssimulatorn på Sjöbefälsskolan i Kalmar kom vi fram till för- och nackdelar med olika sätt att agera. Vi har fått en ökad förståelse för hur sjövägsreglerna bör tillämpas i korsande situationer som vi vill att läsaren ska kunna tillgodogöra sig genom att läsa vårt arbete. Styrmännen som intervjuades berättade att de upplever att det är vanligt med fartyg som inte följer sjövägsreglerna. / The purpose of this study is to examine how a Navigating Officer should pilot his vessel safely while taking the Collision Regulations (COLREGs) into account whilst in a crossing situation in which a give-way vessel does not give way. We have examined how these situations can be solved by obtaining qualitative data from semi-structured interviews with Navigating Officers from Stena Line, Scandlines and Wallenius. All the officers whom we have interviewed told us that, in their experience, it is common to meet a ship that does not follow the COLREGs. By putting our respondents’ solutions to the test in the ship simulator at Kalmar Maritime Academy we were able to conclude the pros and cons of different approaches to the problem arising in a crossing situation when a give-way vessel coming from port does not give way. Through this process we (the writers) have gained a better understanding as to how the COLREGS should be applied in crossing situations and we hope that all readers can assimilate this knowledge by reading our thesis.