Syftet med arbetet var att samla in mätdata för att kontrollera luftkvalitén ombord på två svenska fartyg, för att sedan jämföra resultaten med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och den svenska normalbefolkningens exponering för olika ämnen. Resultatet från studien var också tänkt att vara till hjälp för att utforma nya råd och rekommendationer för att minimera exponeringen och även till att bidra med material för fler framtida studier. Under cirka en vecka ombord på fartygen samlades data in med hjälp av passiva provtagare för att registrera halter av bensen, kvävedioxid och polycykliska aromatiska kolväten. Resultaten visade att luftkvalitén ombord på de två fartygen generellt sett är god. Samtliga uppmätta halter låg långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden och det skiljde sig inte mycket varken mellan fartyg eller jämfört med den svenska normalbefolkningens exponering. Därför är inte svensk sjömän ombord på svenskflaggade fartyg i större fara för toxiska luftföroreningar ombord jämfört med när de är hemma. / The main purpose of this study was to measure and evaluate the air quality onboard two Swedish ships, and compare the results with the exposure limits laid out by the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) and the Swedish population’s exposure to various substances. The results of this study were also meant to be helpful to form new advice and recommendations to minimize exposure and also to provide material for future studies. During approximately one week onboard the two ships data were collected using passive samplers to register levels of benzene, nitrogen dioxide and polycyclic aromatic hydrocarbons. The results indicated that the air quality onboard the two ships were generally good. All measured concentrations were well below safety applications and it did not differ very much neither between ships nor compared with the Swedish population’s exposure. In conclusion, Swedish sailors onboard Swedish ships are not in greater danger of toxic air pollutants onboard compared to when they are at home.

Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som återfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler är framtagna av Transportstyrelsen och ska gälla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fartygens seniorbefäl tolkar och förhåller sig till ovannämnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord på fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefäl ombord på vardera fartyg. För att få en så rättvisande studie som möjligt har intervjuer också utförts med personal på Transportstyrelsen. Frågorna som ställdes ombord på fartygen speglar de svar vi fått under mötet med personal på myndigheten. Resultatet av vad vi kom fram till påvisar att medvetenheten är hög vad gäller föreskrifterna. Undersökningen visar också att avsteg görs från att följa reglerna, normalt sett efter bedömning om huruvida det är säkert eller inte. Rutiner ombord är ofta utformade efter två parametrar, till största delen med hänsyn tagen till regelverket men också för att arbetet ombord ska löpa så smidigt som möjligt. De dagliga arbetsrutinerna anses inte få styras av regelverket så till den grad att befälhavarna upplever regelverket som ett hinder. Sammanfattningsvis påvisar studien att kombinationen av att tillgodose samtliga krav vad gäller utkik, samt utföra ett arbete som löper så smidigt som möjligt är svårt att uppfylla. / This study treats the rules and regulations which concern a passenger vessel look out, given in the regulations TSFS 2012:67. These regulations are imposed by the Swedish transport agency and cover all vessels sailing under the Swedish flag. The purpose of this study is to find out how senior deck officers on board Swedish passenger vessels interpret and apply the above mentioned regulation. We have completed this study through interviews on board five passenger vessels which are sailing under the Swedish flag. To receive a fair study the Swedish transport agency has been interviewed, and the questions asked on board the vessels have been designed with the information received by the transport agency in mind.  The result of the study shows that the knowledge about the regulations is high among the senior deck officers. Despite this, the study also shows that deviations from these regulations sometimes are made, usually after a risk assessment made by the officer on watch or the captain. The routines on board are formed mostly with the regulations in mind but the routines are also formed in such way that the work on board can proceed as smooth as possible. The daily work routines are not considered to be governed by the regulations to the extent that the masters perceive the regulations as an obstacle. In conclusion, the study shows that the combination of meeting all the requirements in the terms of look out and do a job which runs as smoothly as possible is hard to meet.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna. 2008:Nr 3 Teknik

<p>Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.</p><p>2008:Nr 3 Teknik</p>

När sjömän från olika länder arbetar tillsammans finns alltid risk för missförstånd. Detta påverkar säkerheten ombord på fartyg. Syftet med studien var att utreda om det finns någon ökad säkerhetsrisk på fartyg då den kulturella aspekten hög maktdistans hamnar i konflikt med högt säkerhetstänk. Detta gjordes med en systematisk litteraturstudie med inriktning på kvalitativ forskningsmetod. Resultateten visar att nationell kultur starkt påverkar till mänskliga fel, även däcksbefäls säkerhetsbeteenden. Vidare så visar studien att befälhavares ledarskap har en stor påverkan på däcksbefälens säkerhetsbeteende och säkerhetsattityder. Auktoritära, respektlöst och oärligt ledarskap är inget bra för däcksbefäl från länder med hög maktdistans, ej heller för multinationella däcksbefäl som arbetar tillsammans. Dessutom visar studien att Crew Resource Management inte alltid fungerar på däcksbefäl från länder med hög maktdistans. / When seamen from different countries work together there is always a risk of misunderstanding. This affects safety aboard ships. The purpose of this study was to investigate whether there is any increased safety risk to ships where the cultural aspect high power distance conflicts with high safety approach. This was done with a systematic literature study with focus on qualitative research methodology. The result shows that national culture strongly influences human error, including safety behaviors. Furthermore, the study shows that masters leadership has a major impact on the deck officer's safety behavior and safety attitudes. Authoritarian, disrespectful and dishonest leadership is not beneficial for deck officers from countries with high power distances, nor for multinational deck officers working together. In addition, the study shows that Crew Resource Management does not always work on deck officers from countries with high power distances.

Besättning ombord ro-pax-fartyg ansvarar för lastning och lossning när fartygen ligger ihamn. Lasten består till mestadels av lastbilar som körs ombord av lastbilschaufförer. Rederier har tidigare bjudit dessa yrkeschaufförer på gratis alkohol ombord och det har förekommit berusade lastbilschaufförer under lastning och lossning vid ett flertal tillfällen. Syftet med studien var att undersöka hur fartygsbefäl och matroser ombord påro-pax-fartyg upplever att arbetsmiljön på bildäck påverkas, under lastning ochlossning, med avseende på misstänkt berusade chaufförer. Arbetet har således gått ut på att undersöka hur fartygsbefäl och matroser upplever att den personliga säkerhetenpåverkas av misstänkt berusade chaufförer samt undersöka vilka skillnader det finns ombord gällande arbetsmiljö på olika ro-pax-fartyg. De relevanta regelverken,förordningar, lagar och tidigare forskning framställdes och analyserades med en kvalitativ ansats. Utifrån analysen av teorin arbetades en intervjuguide fram somanvändes till intervjuer med fartygsbefäl och matroser som arbetar på ro-pax-fartyg. Resultatet visar att misstänkt berusade chaufförers närvaro på bildäck påverkar besättningen i olika omfattning. Generellt upplevs de berusade chaufförerna som en riskhöjande faktor som kan leda till last- och personskada under lastning och lossning.

De europeiska klimatmålen gällande utsläpp av växthusgaser blir allt tuffare, och man börjar tänka i banorna att elektrifiera sina fordon och fartyg. Detta innebär en mer omfattande batteridrift och produktion av litium-jon batterier.Frågeställningen i denna studie, kretsar kring hur klimatet egentligen påverkas av elektrifieringen av ett fartyg. Både gällande driften av fartyget samt vid framställningen av batterierna som krävs för framdriften. Beräkningarna koncentrerar sig enbart på koldioxidutsläppen och en jämförelse har gjorts med ett dieseldrivet fartyg.Resultaten visar att driften av fartyget renderade i mer utsläpp än vad själva framställningen av litium-jon batterier gjorde. Utsläppen som uppstår vid elproduktionen visade sig skilja mycket beroende på vilket europeiskt land fartyget framförs i. Detta på grund av att användningen av fossilfria energikällor är olika runt om i Europa. Om det batteridrivna fartyget framförs i Sverige skulle utsläppen motsvara 2% av utsläppen från det dieseldrivna fartyget. Om det batteridrivna fartyget däremot framfördes i Estland skulle utsläppen öka med 17% gentemot utsläppen från det dieseldrivna fartyget.Slutsatserna av denna studie är att koldioxidutsläppen från ett eldrivet fartyg blir betydligt mindre än från ett dieseldrivet fartyg, om detta fartyg framförs och laddas i Sverige. Men att nyttan för klimatet inte blir densamma, om man framför fartyget i andra europeiska länder, där elproduktionen sker med större delen fossil kraft. / The European climate goals are getting tougher when it comes to emissions from carbon dioxide. Therefore, the electrification of various vehicles and ships are increasing. This equals to an increase in production and operation of lithium-ion batteries.This thesis investigated how the environment is getting affected by the emission that develops during the electrification of a smaller ship. Parameters that have been accounted for are, the operation of the ship, and the production of the lithium-ion batteries. The emissions from carbon dioxide were the only emissions taken to account. A comparison with a diesel-powered ship was also conducted.The results revealed that the emissions from the operation of the ship are greater than the emissions from production of the batteries. It also showed that the emissions differentiated dependent on which European country the ship would operate in. This depends on the usage of fossil-free energy sources throughout Europe. If the vessel would be operated in Sweden, the emissions would only be 2% of the emissions produced by the diesel-powered ship. But if the ship instead would operate in Estonia, the emissions would be 17% higher than the emissions produced by the diesel-powered ship.The conclusions of this thesis are that emissions from an electric ship becomes significantly lower than those from a diesel-powered ship. But if the ship would operate in other European countries, the environmental benefit would not be as great.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om vaktgående befäl ombord på handelsfartyg påverkas negativt av ljud och ljussignaler från larmutrustning på bryggan. Det som undersökts är främst om befäls koncentrationsförmåga och arbetsmiljö påverkas negativt av att en stor mängd utrustning larmar. Det har även undersökts hur befälen hanterar dessa larm och hur de själva skulle önska att larmsystemen fungerade. För att utföra undersökningen genomfördes intervjuer med fem aktiva sjöbefäl som arbetar på olika fartygstyper. Intervjuerna byggdes på öppna frågor där respondenterna fick svara öppet och diskutera egna åsikter och erfarenheter. Det som framkom i undersökningen var att samtliga befäl beskrev larmsystemen ombord på fartygens bryggor som ett arbetsmiljöproblem. Samtliga befäl beskrev att de kände att de blev överösta med onödiga larm vilket ofta ledde till att fokuset flyttades från deras egentliga arbetsuppgifter, medan larmet i sig inte tillförde någon nytta. Detta problem ansågs även av de intervjuade som en stor fara. / The purpose of this paper is to find out if watchkeeping officers onboard merchant ships are negatively affected by the sound and light signals from alarm systems on the sips bridges. What is mainly examined is if there is a negative impact on their concentration and work environment due to many alarms during their watch. It is also examined how the officers handles these alarms and how they rather would prefer the alarm systems to operate. To examine the issue five active navigational officers working on different types of ships have been interviewed. The interviews were built around open questions where the respondents could answer openly and discuss their own opinions and experiences. What was clear after interviews was that all the respondents described the alarm systems on the bridges as a work environment problem. The respondents also described how they often felt that they were being overflowed with unnecessary alarms during their watch, which led to their focus being shifted from their main tasks onboard. Meanwhile, the alarms were unnecessary and the watchkeeping officers did not benefit from it. The interviewed all agreed that it is a very dangerous issue.

Sjöfarten har förändrats genom tiderna och fartygen har utrustats med avancerad teknologi. Trots högutbildade operatörer och högteknologiska fartyg så inträffar allvarliga sjöolyckor som kan härledas till mänskliga fel och teknologiska brister. Syftet med studien är att utreda hur digitalisering ombord på fartyg påverkar sjösäkerheten. Metoden som används för att utreda digitaliseringens effekter är en systematisk kvalitativ litteraturstudie. Väl avvägda sökord och strukturerad utsortering av artiklar summeras i totalt tjugotvå inkluderade och analyserade artiklar. De studerade artiklarnas innehåll tematiseras och presenteras i studiens resultat indelat i fyra huvudteman respektive fyra underteman. Studiens resultat visar att digitalisering kan leda till effektivisering, kostnadsbesparingar och miljövinster. Digital teknologi har potential att underlätta beslutsfattandet för sjöbefäl och arbetet med navigation kan underlättas med autonoma inslag. En ökad andel autonoma inslag kan dock leda till att sjöbefälets kunskaper går förlorade. Även om digital teknologi är driftsäker så är den skapad av människan vilket kan betyda att tekniken påverkats av den mänskliga faktorn. Digital teknologi fattar beslut på ett förprogrammerat sätt och har svårt att göra helhetsbedömningar i komplexa situationer. Obemannade fartyg kan bli verklighet och sjöbefälet arbetsuppgifter kan förändras. På grund av teknologins avsaknad av mänskligt sunt förnuft så kan sjöbefälen bidra till sjösäkerheten. I framtiden kan nya krav ställas på sjöbefäl och kunskaper om avancerad teknik, autonoma system och förmågan att avhjälpa fel som uppstår i tekniken. För att rusta sjöbefälen kan flexibla utbildningssystem bidra till att förbereda sjöbefälen för yrkeslivet. Den maritima industrins anpassning mot digitalisering kan underlättas genom samverkan mellan regulatoriska myndigheter, organisationer och människor. / The shipping industry has experienced changes over time and modern ships are equipped with advanced technology. Despite highly trained operators and technological ships, serious maritime accidents occur which can be traced to human error and technological deficiencies. The aim of this study is to investigate the impacts of digitization on board ships and how maritime safety is affected. The method used to investigate the effects of digitization is a systematic qualitative literature study. Balanced search terms and a structured selection of articles resulted in a total of twenty-two included articles that were analyzed. The content of the studied articles was thematized and presented in the study results divided into four main themes with one additional sub-theme each. The study shows that digitization can lead to efficiency, cost savings, and environmental benefits. Digital technology has the potential to facilitate decision-making for ship operators and the work of navigation can be facilitated with autonomous elements. An increased proportion of autonomous elements can lead to the operator’s knowledge being lost. Even if digital technology is reliable, it is created by humans, which can mean that the technology has been affected by the human factor. Digital technology makes decisions in a pre-programmed way and has difficulties in making overall assessments in complex situations. Unmanned ships may become a reality and the ship officers’ duties may change accordingly. Due to technology's lack of human common sense, ship officers can contribute to maritime safety. In the future, new demands may be placed on ship officers and knowledge of advanced technology, autonomous systems, and the ability to remedy errors that arise in the technology. To prepare the ship officers, flexible training systems can help to prepare operators for their coming profession. The maritime industry's adaptation to digitization can be facilitated through cooperation between regulatory authorities, organizations, and humans.

Detta arbete undersöker kvinnors upplevelser av att arbeta på en genuskodad arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i hur kvinnor upplever arbetet ombord på fartyg gentemot en genuskodad landbaserad verksamhet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med kvinnor som arbetar på mansdominerade arbetsplatser. Totalt sex intervjuer genomfördes tre med kvinnor som arbetar ombord på fartyg och tre med kvinnor anställda i genuskodade organisationer på land. Resultaten visar att alla respondenter upplevde att det på något sätt påverkar dem att arbeta på en genuskodad arbetsplats. Då respondenternas upplevelser jämfördes med bakgrund av om de arbetade på en landbasserad verksamhet eller ombord på ett fartyg visar resultatet på stora likheter och minimala skillnader. / This research is about womens' experiences of working on a male dominated/gender bias workplace. The object is is to answer how women experience working onboard a ship and if there are any diffrences to a male dominated/gender bias shore based activity. The method used is a qualitative research containing interviews with women in such workplaces. A total of six interviews were carried out with three respondents onboard ships and three respondents ashore. The result shows that it in some way affects that they work on a male dominated/gender bias workplace and there are mostly similarities and minor differences based on if the respondent is working onboard a ship or in shore.