Accounted as the second largest cause of pollution, the fashion industry is only behind the petroleum industry worldwide. In recent decades, the supply chains of retail companies have become international with the growth of a global economy. As a result, fashion companies have increasingly shifted their supply chains into developing countries with cheaper labour. The shift is made possible due to their lower environmental awareness and looser environmental regulatory systems. This dominant business model within the clothing industry has gained enormous traction within recent decades and has been coined with the term fast fashion. However, due to the negative economic, social and environmental impact, mainly in developing countries, fast fashion companies increasingly focus on sustainability efforts within their supply chains to ensure the same quality and standards in production and working conditions. The thesis seeks to investigate what efforts have to be done within the supply chains of fast fashion companies in order to become more sustainable. A case study is conducted with a fashion retailer based in Sweden, referred to as Company X, through several semi-structured interviews in order to explore how Company X manages to keep a competitive advantage through its extensive sustainability efforts within its supply chain. The findings and analysis of this study show that there are numerous supply chain strategies for improvements, including sustainable manufacturing, eco-material preparations, green distribution, ethical consumers and reshoring vs. offshoring strategies. The major competitive advantages that are achieved according to the company itself come from; a shift from labour-intensive suppliers to capital-intensive, strong brand image, credibility, increase in ethical consumers, partnerships, transparency and traceability. Conclusively, purchasing from capital-intensive suppliers rather than labour-intensive suppliers will yield new innovative solutions for technologically advanced eco-material as well as efficiency in the production process. Furthermore, it was found that for a reshoring strategy to become the norm in the near future, extensive work and research is required. Lastly, as consumers' behaviour shifts towards a more ethical mindset, traditional fast fashion companies will continue to lose an important customer segment if no changes are made. / Modebranschen är den näst största orsaken till föroreningar världen över bakom oljeindustrin. Under de senaste decennierna har försörjningskedjor för detaljhandelsföretag blivit internationella med tillväxten av en global ekonomi. Som ett resultat har modeföretag i allt högre grad flyttat sina försörjningskedjor till utvecklingsländer med billigare arbetskraft. Förändringen möjliggörs på grund av deras lägre miljömedvetenhet och lösare miljörätt. Denna dominerande affärsmodell har fått ett enormt fäste inom klädindustrin under de senaste decennierna och har myntats med termen fast fashion. Men på grund av den negativa ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan, främst i utvecklingsländer, fokuserar snabbmodeföretag alltmer på hållbarhetsinsatser inom sina försörjningskedjor. Detta görs för att säkerställa samma kvalitet och standarder i produktions- och arbetsförhållanden. Arbetet har i syfte att undersöka vilka insatser som måste göras inom fast fashion-industrins försörjningskedjor för att bli mer hållbara. En fallstudie genomförs med ett modeföretag baserad i Sverige, kallad Company X, genom flera semistrukturerade intervjuer för att utforska hur de lyckas behålla konkurrensfördelar genom sitt omfattande hållbarhetsarbete inom sin försörjningskedja. Resultaten och analyserna av denna studie visar att det finns många strategier för förbättringar inom försörjningskedjan, inklusive hållbar tillverkning, miljövänliga preparat, grön distribution, etiska konsumenter och reshoring kontra offshoring-strategier. De stora konkurrensfördelarna som uppnås enligt företaget själva kommer från; en övergång från arbetsintensiva leverantörer till kapitalintensiva, stark varumärkesimage, trovärdighet, ökade etiska konsumenter, partnerskap, transparens och spårbarhet. Avslutningsvis så kommer köp från kapitalintensiva leverantörer, snarare än arbetskraftsintensiva leverantörer, leda till nya innovativa lösningar för tekniskt avancerade miljömaterial såväl som effektiviseringar i produktionsprocessen. Dessutom konstateras det att för att en reshoring-strategi ska bli normen inom en snar framtid krävs omfattande arbete och forskning. När konsumenternas beteende skiftar mot en mer etisk inställning, kommer traditionella fast fashion-företag att fortsätta att förlora ett viktigt kundsegment om inga förändringar görs.

Den här studien undersöker vad som påverkar beslutsfattandet för svenska högskolestudenter ur Generation Z när de gör inköp av kläder, samt vilka konsekvenser det leder till gällande konsumtionen av second hand och fast fashion. Studien undersöker även hur miljömedvetenhet påverkar dessa beslut. Studien är baserad på en enkätundersökning, där frågorna är baserade på teorierna Theory of Planned Behaviour och the Value-Action gap. Med hjälp av enkäten undersöks attityder till olika val samt hur deltagarna agerar. Studien utgår även från tillgänglig litteratur, bestående av vetenskapliga källor och rapporter. Resultaten visar att miljömedvetenhet har en stor inverkan på hur konsumenter agerar, samt att pris, tillgänglighet, kvalitet, storleksutbud och hållbarhet är avgörande när konsumenten fattar sina beslut. En jämförelse mot hållbarhetsmål 12 ur FN:s Agenda 2030, som anses aktuellt för studien, visar på att svenska högskolestudenter ur Generation Z konsumerar förhållandevis hållbart och ligger relativt bra i linje med de uppsatta målen. Resultaten visar även att den generella inställningen till fast fashion är negativ, och inställningen till second hand generellt är positiv. Detta ser lovande ut inför framtiden, och resultaten tyder även på att större medvetenhet kring miljöfrågor leder till mer hållbara val och konsumtionsmönster. / This study examines factors influencing decision-making among Swedish university students from Generation Z when purchasing clothing, as well as the consequences this has on the consumption of second hand and fast fashion. The study also explores how environmental awareness affects these decisions. The study is based on a survey, in which the questions are based on Theory of Planned Behaviour and Value-Action Gap. The survey explores attitudes towards different choices and how participants act. The study also draws from available literature, consisting of scientific sources and reports. The results show that environmental awareness has a significant impact on consumer behaviour, and that price, availability, quality, size range, and sustainability are crucial when consumers make their decisions. The results were compared with several sub-goals of Sustainable Development Goal 12 from the UN's Agenda 2030, which are considered relevant to the study. The results also indicate that the general attitude towards fast fashion is negative, and the attitude towards second hand is generally positive. This looks promising for the future, and the results also suggest that greater awareness of environmental issues leads to more sustainable choices and consumption patterns.

The short life cycles and highly variable demand in the fast fashion market causes various challenges in a retailer’s supply chain management processes. The essential task at hand is to provide the right product, at the right time, and at the right place. Due to this inherent difficulty, the bullwhip effect is a major issue in the fashion supply chain. To enhance customer satisfaction and increase the alignment between the supply and market place demand, companies have been pushed towards exploiting big data, supply chain analytics and AI techniques for better business decision making. One such critical but intrinsically complex decision is the development of a future apparel assortment; in particular defining its optimal breadth and depth. This thesis investigates how such AI techniques can be applied to develop a new assortment aligned with the future customer demands- and choice behavior. The research was conducted through firstly performing a qualitative case study at a fast fashion retailer. This explored the critical business decisions in the supply chain lacking AI support. The findings, revealing the assortment planning process as one such critical area, guided the second part of the thesis: a systematic literature review exploring the AI techniques used in this process in the retail - and fashion industry. An appropriate framework of planning a static apparel assortment in the fast fashion industry was developed and used as a guide throughout the study. The thesis discovered that there exists significant research in the field of applying AI techniques to generate and integrate knowledge about consumer demand- and choice behavior in the planning process of a future assortment. The main components to consider in this procedure is a) fashion forecasting, b) forecasting midterm demand, and c) forecasting product selection, incorporating the effects of substitution and complementarity at all times. This is believed to increase the alignment between supply and the marketplace demand, consequently reducing the bullwhip effect. The critical area for future research is how the discovered models are to be integrated in one singlemodel. Namely, simultaneously utilizing consumer choice behavior models and fashion forecasting to predict future demand of new items. Thus, the risk of suboptimization may be mitigated. / Modeindustrins korta produktlivscykler och högt varierande efterfrågan efter rådande trender skapar stora utmaningar i försörjningskedjan hos företag i branschen. Det essentiella målet för företagen är att tillhandahålla rätt produkt, vid rätt tidpunkt och på rätt plats. De komplexa karaktärsdragen i modeindustrin, där bland den fluktuerande efterfrågan, har gjort bullwhipeffekten till en stor utmaning i branschen. För att öka kundnöjdhet och anpassningen mellan marknadens utbud och efterfrågan har företag drivits mot utnyttjandet av big data i avsikt att förbättra kritisk affärsbeslutsfattning genom användandet av analytics och AI. Ett kritiskt ochkomplext beslut är utvecklingen av ett nytt produktsortiment, där definieringen av sortimentetsbredd och djup är särskilt viktigt. Denna uppsats undersöker hur AI-modeller kan tillämpas för att hjälpa företag inom modeindustrin i utvecklingen av nya sortiment anpassade efter kundens beräknade efterfrågan och val. Detta arbete inleddes med utförandet av en kvalitativ fallstudie hos en stor aktör verksam inom modeindustrin. Detta gjordes för att identifiera kritiska affärsbeslut i företagets försörjningskedja som saknade AI-stöd. Resultatet påvisade att sortimentsplanering var ett sådant kritiskt beslutsområde. Följaktligen utfördes en systematisk litteraturstudie i andra delen av arbetet i syfte att undersöka AI-modeller som appliceras i sortimentsplanerings-processen i såväl detaljhandeln som modebranschen. För att konceptualisera processen av att planera ett statiskt produktsortiment utvecklades ett ramverk som användes som en guide under hela arbetet. Studien visade att det finns betydande forskning inom tillämpningen av AI-modeller i syfte att planera ett optimalt sortiment efter konsumenternas efterfrågan. De huvudsakliga faktorerna att överväga innefattar prognostiseringen av efterfrågan, trender samt substitution- och komplementeffekter. Ett kritiskt område för framtida forskning är hur de upptäckta modellerna ska integreras i en enda modell som inkluderar dessa faktorer i ett tidigt såväl som sent skede av planeringen. Det som eftersträvas i en integrerad modell är att mildra risken av suboptimering som identifierats i nuvarande litteraturs angreppssätt.

The work called Fashion as a Differend presents the demands of critics of fashion and shows that they are in decomposition with its definition as defined by J. - F. Lyotard in the context of a postmodern condition. It argues that discourse overriding the demands of fashion critics is asymetrical with discourse within which fashion is defined. It turns out that there is a logical paradox with regard to the essence of fashion, which is transience or rapid change (at least as fast a change in society) and the floating demand for slowing down, stability and other criticisms that are linked to its transformation.