In response to The Paris Agreement, all aspects of society are committing to transit to a low-carbon future. The real estate industry, which is responsible for a large portion of greenhouse gas emissions, plays a pivotal role in achieving this temperature goal. In the area of sustainable finance, green bonds are considered one of the most prominent financial innovations to channel funds into green projects. The green bonds market is also expanding with rapid growth. In this thesis, we investigate whether green bonds can be served as lower-cost financial instruments for real estate companies to raise capital for environmental or climate-friendly projects. We used propensity score matching to evaluate the green label effect on green bonds issued by real estate companies in the primary market at the international level. We find that green bonds issued by real estate companies have on average lower yields of around 10 basis points. The finding indicates that when issuing green bonds, real estate companies can benefit from a lower cost compared to issuing conventional bonds. We also perform analysis on subsamples divided by real estate company types. The empirical results show that the real estate investment trust can issue green bonds at a lower cost of about 11 basis points. Our findings suggest that green bonds can be used as a lower-cost financial instrument for companies in the real estate sector for decarbonizing actions. / För att leva upp till Parisavtalet förbinder sig alla sektorer i samhället att ställa om till en koldioxidsnål framtid. Fastighetsbranschen, som står för en stor del av växthusgaserna, spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen. När det gäller hållbar finansiering anses gröna obligationer vara en av de mest framträdande finansiella innovationerna för att kanalisera medel till hållbara projekt. Den gröna obligationsmarknaden expanderar också i snabb takt. I denna avhandling undersöker vi om gröna obligationer kan fungera som billigare finansiella instrument för fastighetsbolag när de behöver skaffa kapital till miljö- eller klimatvänliga projekt. Vi använder metoden Propensity Score Matching för att utvärdera om det finns en premie när fastighetsbolag på internationell nivå emittera gröna obligationer på primärmarknaden. Vi finner att gröna obligationer utgivna av fastighetsbolag i genomsnitt har lägre avkastning med cirka 10 räntepunkter. Resultatet indikerar att fastighetsbolag vid emission av gröna obligationer kan dra nytta av en lägre kostnad jämfört med att emittera traditionella obligationer. Vi utför också analyser på undergrupper fördelade utifrån fastighetsbolagstyper. De empiriska resultaten visar att fastighetsinvesteringsfonder kan emittera gröna obligationer till en lägre kostnad på cirka 11 räntepunkter. Våra resultat tyder på att gröna obligationer kan användas som ett billigare finansiellt instrument för företag inom fastighetssektorn för att minska koldioxidutsläppen.

Studiens syfte är att undersöka om bolag på Öresunds kommersiella fastighetsmarknad efterföljer sina avsedda strategier. Wihlborgs, Vasakronan och Klövern har valts ut för studien då de tillsammans innehar betydande marknadsandelar över Öresunds kommersiella fastighetsmarknad. Bolagen har undersökts för att utläsa om de påverkats av dagliga processer samt om de efterföljer varandras beteende, så kallat hordbeteende. Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att kunna observera förändringar i strategier och dess genomförande på djupet. Bolagens strategier för ägande, förvärv och avyttring har studerats. Därtill har en djupgående granskning av samtliga bolags fastighetstransaktioner fullföljts. Detta för att bilda en uppfattning om var bolagen har förvärvat och avyttrat i praktiken. Den samlade information har hämtats från årsredovisningar, pressmeddelanden och tidningsartiklar.Bolagens strategier och informationen om var de har förvärvat samt avyttrat har kompletterats med kvalitativa intervjuer med transaktions- och investeringsansvariga på respektive bolag. Den teoretiska referensramen kännetecknas av strategisk teori och klusterteori med ett övergripande stöd av finansiell beteendevetenskap. Med stöd av teorin har studiens frågeställning prövats och utrett om bolagen efterföljer sin avsedda strategi och eventuella motiv bakom detta. Bolagen påverkas inte i någon större grad av mikroprocesser och instinkter. Wihlborgs, Klövern och Vasakronan efterföljer i mångt och mycket sina avsedda strategier. En majoritet av förvärven sker på valda delmarknader. Fördelarna som bolagen ser på deras valda delmarknader beskrivs som effektivare förvaltning, uthyrning, koordinering av hyresgäster samt en ökad attraktivitet för kund. Bolagen har under den studerade tidsperioden endast investerat på de valda delmarknaderna men avyttrat en del strategiska fastigheter. Två av respondenterna påpekar att strategiskt passande fastigheter kan avyttras om marknaden bjuder högre än vad bolagen har värderat fastigheten till. Det finns dock svårigheter att dra slutsatser för om aktörerna imiterar varandra eller inte. Detta då mycket information hålls internt. / The purpose of this study is to examine whether companies on the Oresund commercial real estate market stay true to their intended strategies. Wihlborgs, Vasakronan and Klövern have been selected for the study as they together have a considerable amount of market shares in the Oresund commercial real estate market. The study emphasis on whether daily processes affect the companies and whether they mimic each other, so called horde behavior. The study has been carried out with a qualitative method in order to observe any changes in the companies’ strategies and activities in depth. The companies’ strategies for their ownership, acquisition and disposal of properties have been studied. In addition has an in depth examination of the companies real estate transactions been made. This, in order to form an estimation on where the companies in practice have acquired and disposed properties. The information has been retrieved from annual financial reports, press releases and news articles.The strategies and the information regarding the transactions have been supplemented with qualitative interviews with transaction- and investment managers from the three companies. The theoretical framework is characterized by strategic theory and cluster theory with an overall support from behavioral finance. The question at issue is tested towards the theoretical areas and whether the companies follow their intended strategy and possible motives behind this. The companies are not affected to a great extent by micro processes and instincts. Wihlborgs, Klövern and Vasakronan follow their plans in numerous ways. A majority of the acquisitions take place in selected submarkets. The benefits of the selected submarkets are described as more efficient management, rental, coordination of tenants and an increased customer attractiveness. During the studied period, the companies only invested in the selected submarkets, but disposed of some strategic properties. Two of the respondents respondents point out that strategically sutiable real estate can be disposed of if the market bids higher than the companies have valued the property. There are however difficulties regarding the conclusion if the companies mimic each other. This is due to much of the information is kept internally.

Social sustainability is rapidly becoming a more established concept in the real estate industry. Social Sustainability is a vibrant concept that will transform over time in an establishment and can stand for different things. However, the lack of a uniform definition creates challenges for companies on how they should work with and evaluate social sustainability. In this thesis, we aim to specify how real estate companies work with social sustainability and understand the development of social sustainability and how to continue learning. We use a questionnaire analyzed quantitatively using descriptive and inferential statistics and in-depth interviews to achieve the purpose. We find that real estate companies work with social sustainability in different ways. We can conclude that a company’s size and demand will drive the likelihood of working with social sustainability. We also find that companies use evaluation methods that are easy to handle and follow up, such as customer satisfaction indexes. Finally, we found that when it comes to how companies learn, the results from the survey indicate that there is no one way of learning but several. Learning from previous experience is the most used evaluation method, followed by learning from other companies. / Social hållbarhet håller snabbt på att bli ett mer etablerat begrepp inom fastighetsbranschen. Koncept är levande och som förvandlas över tid i en etablering och kan stå för olika saker. Avsaknaden av en enhetlig definition skapar dock utmaningar för företagen om hur de ska arbeta med och utvärdera social hållbarhet. Detta examensarbete syftar vi till att specificera hur fastighetsbolag arbetar med social hållbarhet och förstå utvecklingen av social hållbarhet och hur man kan fortsätta lära sig. Vi använder oss av ett frågeformulär analyserat kvantitativt med hjälp av beskrivande och inferentiell statistik och djupintervjuer för att uppnå syftet. Vi finner att fastighetsbolag arbetar med social hållbarhet på olika sätt och vi kan dra slutsatsen att ett företags storlek och efterfrågan kommer att driva på sannolikheten att arbeta med social hållbarhet. Vi ser också att företag använder utvärderingsmetoder som är lätta att hantera och följa upp, såsom kundnöjdhetsindex. Slutligen fann vi att när det kommer till hur företag lär sig, tyder resultaten från undersökningen på att det inte finns ett sätt att lära utan flera. Att lära av tidigare erfarenheter är den mest använda utvärderingsmetoden följt av lärande från andra företag.

This thesis incorporates a quantitative and qualitative approach to studying real estate tokenization. Real estate tokens are a rapidly-growing investment product with a foundation in blockchain technology. Real estate tokenization platforms and market experts view this product as a solution to many drawbacks that real estate investments have traditionally faced. For instance, tokenization of real estate opts to increase the liquidity through fractionalization of properties, enable secondary market trading, and decrease the need for intermediates in the transaction process. Theoretically, this would from the asset owner’s perspective imply a new platform for both debt and equity raising which could reach a new pool of investors from all over the world. This study examines the structure of real estate tokens and finds similarities and differences to traditional existing products. Additionally, an empirical examination of the performance of real estate tokens is conducted, measured as aggregated return, benchmarked against specific reference indexes. The empirical result found that the token indexes at large did not outperform the benchmark indexes adjusted for risk-adjusted return. Lastly, this paper investigated the potential implications increased liquidity could yield on the residential real estate market as a consequence of tokenized properties, three main conjunctions to liquidity were selected and discussed from the basis of real estate tokenization. / En kvantitativ och kvalitativ metod användes i detta arbete för att studera fastighetstokenisering (Eng. “Real Estate Tokenization”). Fastighetstokens är en snabbt växande investeringsprodukt som använder sig utav blockchain-teknologi. Plattformar för fastighetstokenisering och marknadsexperter beskriver ofta denna produkt som en lösning på de många nackdelar som fastighetsinvesteringar traditionellt kännetecknats av. Exempel på potentiella fördelar som nämns som följd av tokenisering av fastigheter är en ökad likviditet genom fraktionering av fastigheter, möjliggörande av handel på andrahandsmarknader och ett minskat behov av mellanhänder i transaktionsprocessen. Teoretiskt sett skulle fastighetstokenisering ur fastighetsägarens perspektiv, innebära en ny plattform för både skuld- och aktieanskaffning från investerare över hela världen. Den här studien undersöker den finansiella strukturen av fastighetstokens och identifierar likheter och skillnader med traditionella finansiella produkter. Vidare utfördes en empirisk jämförelse av fastighetstokens, mätt som aggregerad avkastning, jämfört mot specifika referensindex. Det empiriska resultatet visar att fastighetstokens inte genererat en överavkastning mot jämförelseindexen i termer av riskjusterad avkastning. Slutligen diskuteras vad tokenisering av fastigheter och en ökad likviditet skulle kunna leda till på fastighetsmarknaden. Tre huvudkonjunktioner till likviditet valdes ut och diskuteras ur ett tokeniserings-perspektiv.

I över ett år har vi levt med en pandemi orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Till följd av kraftig smittspridning har folkhälsomyndigheten rekommenderat hemarbete för alla som har möjlighet till det. Studien har gjorts mitt i pandemin med pågående vaccinationsprogram med syftet att ge en bild över coronapandemins påverkan på kontorsmarknaden i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har hållits med fastighetsägare och hyresgästrepresentanter för att undersöka dels vilka utmaningar pandemin skapat för fastighetsägare, dels hur efterfrågan på kontorsyta och flexibla avtal sett ut men även hur pandemin påverkat avtalsförhandlingen mellan hyresvärd och hyresgäst. Den tydligaste slutsatsen som kan dras är att pandemin och distansarbetet den medfört har skapat osäkerhet hos företag om det framtidakontorsbehovet där många företag fortfarande håller på att utreda behovet. Under pandemin har man upplevt en lägre efterfrågan på vakanta lokaler än innan pandemin. Hur den framtida efterfrågan kommer se ut är mer osäker och beror på flera olika faktorer. Under pandemin har det förekommit kortsiktiga lösningar exempelvis avtalsförlängningar på ett år på grund av osäkerhet inför framtiden. Avtalsförhandlingar har präglats av ett pragmatiskt förhållningssätt där man i större utsträckning än tidigare arbetat tillsammans för att hitta en lösning. I studien framkommer att pandemin har medfört flera utmaningar för fastighetsägarna främst av ekonomisk och organisatorisk karaktär. / For over a year we have been living with a pandemic caused by the coronavirus SARS-CoV-2. As a result of the widespread infection, the public health authority has recommended remote work for everyone that has the opportunity to do so. The study was conducted in the middle of the pandemic with the aim of providing a picture of the impact of the corona pandemic on the office market in Stockholm. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been held with property owners and tenant representatives to examine what challenges the pandemic has created for property owners, and how the demand for office space and flexible leases looked like, but also how the pandemic affected the contract negotiation between landlord and tenant. One conclusion that can be drawn is that the pandemic has created uncertainty among companies about their future office space needs and many companies are still investigating that. During the pandemic, there has been a lower demand for vacant office space than before the pandemic. What the future demand will look like is more uncertain and depends on several different factors. During the pandemic, there have been short-term solutions, such as lease extensions of one year due to uncertainty about the future. Contract negotiations have been characterized by a pragmatic approach where they have worked together to a greater extent than before to find a solution. The study show that the pandemic has brought several challenges for property owners, mainly of an economic and organizational nature.

In Sweden, the demand for official credit ratings has historically not been as substantial as in other parts of the world. This due to the fact that Swedish banks up until recently provided the market with shadow ratings. The European Securities and Markets Authority (ESMA) started investigating shadow ratings in August 2016 and decided that Nordic banks issuing shadow ratings were against the new directives because they were not registered as rating agencies. The Nordic corporate bond market has grown rapidly since the financial crisis and many bond issuers have avoided the organizational cost associated with obtaining and maintaining a credit rating. In 2016, more than half of Nordic bonds were issued without a credit rating, while today, the majority of Nordic bonds are issued with credit rating. Capital structure and specifically the goal of locating the optimal capital structure has, since the breakthrough of Modigliani and Miller in 1958, been the center of attention for a lot of research and the issue is of great interest for both academicians and practitioners. In practice, there are many factors that affect the decision of what leverage and capital structure a company decides to aim for. Among the factors are growth opportunities, firm size and profitability. With the base in corporate financial theory, the purpose of this study is to explore what factors that influence Swedish real estate companies regarding their decisions of capital structure and credit rating. With the method of semi-structured interviews and quantitative simulations, the study aims to understand why Swedish real estate companies are divided in their strategies about credit ratings and to explore if the firms have suboptimal credit ratings with respect to their capital structure. The quantitative part indicates that the optimal credit rating grade is A- with regard to the capital structure, for the examined Swedish real estate firms, under the current market conditions. The uncertainty of the optimal credit rating grade is displayed in a sensitivity analysis. The qualitative part of the study indicates that the rating of A- could plausibly be the optimal credit rating level and that it most likely is above the investment grade. The qualitative part further sheds light on the strategies of Swedish real estate firms and gives the market and investors insight to understand the underlying factors for why firms aim for different ratings. One can conclude that leverage and weighted average cost of capital are important factors when it comes to decisions regarding credit rating grades, but is often trumped by the quality label of credit ratings, the demand for different grades, the signals a upgrade/downgrade sends to the market and the possibility to reach the rating institutes requirements. / I Sverige har efterfrågan på officiella kreditbetyg historiskt sett inte varit lika stor som i andra delar av världen. Detta på grund av att svenska banker fram till nyligen försåg marknaden med skuggratings. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) började undersöka skuggratings i augusti 2016 och beslutade att nordiska banker som utfärdade skuggratings gick emot de nya direktiven eftersom de inte var registrerade som kreditvärderingsinstitut. Den nordiska obligationsmarknaden har vuxit snabbt sedan finanskrisen och många fastighetsbolag har undvikit kostnader kopplade till att erhålla och underhålla ett kreditbetyg. Under 2016 emitterades mer än hälften av nordiska obligationer utan kreditbetyg, medan idag är de flesta nordiska obligationer emitterade med kreditbetyg. Kapitalstruktur och specifikt målet att hitta den optimala kapitalstrukturen har sedan Modigliani och Millers genombrott 1958 varit centrum för mycket forskning och frågan är av stort intresse för både akademiker och utövare. I praktiken finns det många faktorer som påverkar beslutet om vilken belåningsgrad och kapitalstruktur som ett företag bestämmer sig för. Bland de påverkande faktorerna är tillväxtmöjligheter, företagsstorlek och lönsamhet. Med utgångspunkt i företagsfinansiella teorier, är syftetmed denna studie att undersöka vilka faktorer som påverkar svenska fastighetsbolag beträffande deras beslut om kapitalstruktur och kreditbetyg. Med metod i form av semistrukturerade intervjuer och kvantitativa simuleringar syftar studien till att förstå varför svenska fastighetsbolag har olika strategier kring kreditbetyg, samt att undersöka om företagen har suboptimala kreditbetyg med hänsyn till deras kapitalstruktur. Den kvantitativa delen indikerar att det optimala kreditbetyget är A-, med hänsyn till kapitalstruktur för de undersökta svenska fastighetsföretagen, under nuvarande marknadsförhållanden. Osäkerheten kring det optimala kreditbetyget visas i en känslighetsanalys. Den kvalitativa delen av studien indikerar att A- troligtvis kan vara den optimala kreditbetygsnivån samt att den optimala nivån högst sannolikt ligger över investment grade. Den kvalitativa delen belyser även de svenska fastighetsbolagens strategier och förser marknaden och investerare med insyn om de bakomliggande faktorerna till varför företag strävar efter olika betyg. Slutsatsen är att belåningsgrad och kapitalkostnader är viktiga faktorer när det gäller beslut om kreditbetyg, men att det ofta prioriterars efter kvalitén associerad med kreditbetyget, efterfrågan på olika kreditbetyg, signalerna en uppgradering / nedgradering sänder till marknaden och om företaget kan nå kreditvärderingsinstitutets krav.

Investment decision in the property market is closely connected to property valuation. Thus, accuracy of valuation results and deep analysis of the market is essential. Artificial Intelligence (AI) models have been successfully adopted in different fields and markets. However, the real estate market is typically lagged in time to adapt to these changes. Swedish commercial property market arrangements are characterized by increasing confidentiality of certain data types. As a consequence, the adoption of the AI valuation models in the Swedish commercial property market is slowed down.  This study aims to bridge the gap in existing research by focusing on the market actor’s behavior in relation to market development and exploiting the capabilities inherent in adopting AI models in commercial property valuations.  The qualitative approach based on interviews with experts has been used to achieve the main objective of this study. Results suggest that the AI valuation models used on commercial properties are applied on valuation data and not on real transaction data. Analysis covers different aspects including data challenges and its disclosure, the role of government authorities, market and data perspectives of AI application on property valuations. A framework on AI implication in property valuation in different time horizons presented in this study will help to overcome data challenges and improve transparency of valuation results. This study is beneficial to various actors in the property market, including government authorities, investors, valuers and researchers. / Investeringsbeslut på fastighetsmarknaden är sammankopplat till fastighetsvärdering. Således är noggrannhet i värderingsresultat och en djup marknadsanalys nödvändiga. Artificiell intelligens (AI) modeller applicerades framgångsrikt inom olika områden och marknader. Fastighetsmarknaden är dock försenad i tid för att anpassa sig till dessa förändringar. Svenskt kommersiellt fastighetsmarknadsarrangemang är känd för ökad sekretess för vissa datatyper. Som en följd av detta minskar adopteringen av AI-värderingsmodeller på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Denna studie syftar på att fylla i gapet i befintlig forskning genom att fokusera på marknadsaktörens beteende i förhållande till marknadsutveckling och utnyttja de möjligheter som ligger i adopteringen av AI-modeller i kommersiella fastighetsvärderingar.Den kvalitativa metoden baserad på intervjuer med experter har använts för att uppnå huvudmålet för denna studie. Resultaten tyder på att AI-värderingsmodellerna som används på kommersiella fastigheter tillämpas på värderingsdata och inte på transaktionsdata. Analysen täcker olika aspekter, inklusive datautmaningar och dess avslöjande, myndigheternas roll, marknads- och dataperspektiv för AI-tillämpning på fastighetsvärderingar. Ett ramverk för AI-implikationer i fastighetsvärdering inom olika tidshorisonter som presenteras i denna studie kommer att hjälpa till att överkomma datautmaningar och förbättra transparensen i värderingsresultaten. Denna studie är nyttig för olika aktörer på fastighetsmarknaden, inklusive myndigheter, investerare, värderare och forskare.

Detta arbete analyserar Uppsala och Göteborgs kommunala fastighetsförsäljningar och konsekvenserna som dessa försäljningar kan ha för kommunerna. Uppsala och Göteborgs kommun har båda låga självfinansieringsgrader och därför är ett av deras mål att öka denna. För att kunna uppnå målet kommer de båda kommunerna att genomföra försäljningar av kommunala fastigheter. De fastigheter som kommunerna har bestämt att avyttra är övervägande kommersiella fastigheter men även en del samhällsfastigheter.Uppsala avser att sälja större strategiska fastigheter som innehåller köpcentrum medan Göteborg säljer icke sammanhängande fastigheter som inte anses vara strategiska. Uppsalas försäljning är tre gånger större än Göteborgs sett till yta, och kvadratmeterpriset är högre.Därför får Uppsala in cirka fem gånger högre intäkter än Göteborg. Dessa försäljningar kan få olika tänkbara konsekvenser för kommunerna beroende på vilken typ av fastighet som säljs. Vid försäljningen av kommersiella fastigheter kan mervärdet väl uppväga risken. I Uppsalas fall säljs stora och viktiga fastigheter som är delar av kommunens nysatsning. Om fastigheterna köps och förvaltas av rätt aktör kan fastigheterna lyfta attraktiviteten i hela kommunen.Dessutom ökar konkurrensen på marknaden och det frigörs tid som kommunen kan göra annat med.Göteborg säljer mindre, icke strategiska fastigheter och uppsidan för kommunen är inte lika stor som för Uppsala, men de tar betydligt mindre risk och en svag köpare skulle inte påverka kommunen lika negativt som i Uppsalas fall. Negativa effekter som denna försäljning kan ha är förlorade stordriftsfördelar då fastigheten byter ägare. Kommunerna förlorar även kontroll över fastigheterna i och med ägarbytet. När det gäller samhällsfastigheterna så skulle ett gynnsamt upplägg vara att de säljs men att kommunen sedan hyr tillbaka dem. Då får kommunen in kapital och andra positiva effekter kan uppstå såsom ökad flexibilitet och lägre hyror. Transaktionens utfall beror helt och hållet på avtalets utformning. Det är därför av största vikt att kommunen är noggrann när den skriver avtal. / This work analyzes Uppsala and Gothenburg's municipal property sales and the consequences that these sales may have for the municipalities. The municipalities of Uppsala and Gothenburg both have low self-financing rates and therefore one of their goals is to increase this. In order to achieve the goal, the two municipalities will carry out sales of municipal properties. The properties that the municipalities have decided to sell are predominantly commercial properties but also some community properties. Uppsala intends to sell larger strategic properties that contain shopping centers, while Gothenburg sells non-contiguous properties that are not considered strategic. Uppsala's sales are three times larger than Gothenburg's in terms of area, and the price per square meter is higher. Therefore, Uppsala receives about five times higher revenues than Gothenburg. These sales can have different possible consequences for the municipalities depending on the type of property being sold. When selling commercial properties, the added value may well outweigh the risk. In Uppsala's case, large and important properties are sold that are part of the municipality's new investment. If the properties are bought and managed by the right player, the properties can raise the attractiveness of the entire municipality. In addition, competition in the market increases and time is freed up that the municipality can do other things with. Gothenburg sells smaller, non-strategic properties and the upside for the municipality is not as great as for Uppsala, but they take significantly less risk and a weak buyer would not affect the municipality as negatively as in Uppsala's case. Negative effects that this sale can have are lost economies of scale when the property changes owners. The municipalities also lose control of the properties as a result of the change of ownership. When it comes to community properties, a favorable arrangement would be that they are sold but that the municipality then rents them back. Then the municipality receives capital and other positive effects can arise such as increased flexibility and lower rents. The outcome of the transaction depends entirely on the design of the agreement. It is therefore of the utmost importance that the municipality is careful when writing agreements.

Artificial intelligence (AI) has gained tremendous popularity in recent years, influencing the majority of industry sectors worldwide with its automation, generative, and analytical abilities. However, the real estate industry has been slow to adapt compared to others. This cautious approach is due to worries about costs, integrating new systems, and keeping data secure. As a result, real estate firms often take their time to adapt to these changes in a rapidly evolving market.  This study investigates the challenges and opportunities for the use of AI in Sweden’s real estate market. It is a qualitative research based on existing literature and interviews with representatives from 11 well-known Swedish companies connected to the real estate industry in different ways. The collected data provides an overview of the present level of AI application, outlining both the challenges that the industry faces and the opportunity for technological adaptation. The study dives deeper into these integration problems, highlighting important roadblocks such as cultural skepticism, reluctance to change, and worries about data protection. These issues highlight the complexity of incorporating new technologies into traditional real estate procedures, emphasizing the need for a nuanced approach to technology adoption.  Several strategic recommendations are made, including encouraging strategic collaborations, instituting strong data security measures, and undertaking ongoing training programs to improve workforce proficiency. These measures are intended to make AI integration more seamless and to fully realize its potential in the industry. Overall, the thesis argues that AI can improve the operational efficiency of Sweden’s real estate market. However, attaining its full potential necessitates overcoming the hurdles by strategic interventions and cultural changes. / Artificiell intelligens (AI) har blivit mycket populärt de senaste åren och påverkar de flesta branscher globalt med sina automatiserings-, generativa och analytiska förmågor. Fastighetsbranschen har dock varit långsam med att anpassa sig jämfört med andra. Denna försiktiga inställning beror på oro för kostnader, integrering av nya system och datasäkerhet. Som ett resultat tar fastighetsföretag ofta lång tid på sig att anpassa sig till dessa förändringar i en snabbt föränderlig marknad.  Denna studie undersöker utmaningarna och möjligheterna för användning av AI på den svenska fastighetsmarknaden. Studien är en kvalitativ forskning baserad på befintlig litteratur och intervjuer med representanter från elva välkända svenska företag kopplade till fastighetsbranschen på olika sätt. Den data som samlats in ger en översikt över den nuvarande nivån av AI-tillämpning och beskriver både de utmaningar som branschen står inför och de möjligheter som finns för teknologisk anpassning. Studien fördjupar sig i dessa integrationsproblem och lyfter fram hinder som kulturell skepsis, mot-vilja mot förändring och oro över dataskydd. Dessa hinder belyser komplexiteten i att införliva ny teknik i traditionella fastighetsprocesser, vilket betonar behovet av ett nyanserat förhållningssätt till teknikanvändning. Flera strategiska rekommendationer ges, inklusive att uppmuntra strategiska samarbeten, införa starka dataskyddsåtgärder och genomföra pågående utbildningsprogram för att förbättra arbetskraftens kompetens. Dessa åtgärder syftar till att göra AI-integration mer smidig och att fullt ut realisera dess potential i branschen. Sammanfattningsvis landar studien i att AI kan förbättra den operativa effektiviteten på Sveriges fastighetsmarknad. Att uppnå dess fulla potential kräver dock att man övervinner de nämnda hindren genom strategiska insatser och kulturella förändringar.

Title: Integration of Sustainability Factors in Property Valuation - A Qualitative Study on the Impact of Sustainability Factors on the Valuation Process of Commercial Properties in Sweden   Subject: Bachelor's Thesis in Business Administration, 15 Credits   Authors: Sebastian Åkerlund & Wilmer Grunditz   Supervisor: Peter Palm Research Questions: How are sustainability factors managed in the process of valuing a commercial property? How do sustainability aspects impact risk assessment in property valuation?   Purpose: The study aims to investigate how sustainability aspects are managed in the valuation process of a commercial property. It also seeks to explore how sustainability aspects influence the risk assessment of a property during valuation. The study intends to collect empirical data from expert actors within the Swedish property valuation industry. This includes external consultants from independent entities, internal appraisers, and appraisers from credit institutions.   Method: The study was conducted using a qualitative research approach and involved semi-structured interviews with property valuers from various segments and geographical areas in Sweden.   Conclusion: The conclusion is that property valuers handle sustainability factors differently due to the lack of an industry standard. Furthermore, sustainability aspects impact risk assessment differently due to the nature of property valuation and the lack of transparency in the commercial property market. It is evident that the valuation industry is undergoing significant changes with sustainability integration.   Keywords: Property Valuation, Sustainability, Risk Assessment, Commercial Properties, Sustainability Integration