Hållbarhet och hållbar utveckling är något som betraktas som högaktuellt i samhället i stort och är något som även fått ett stort fokus inom den svenska fastighetssektorn. Denna uppsats syftar till att utforska, skapa en bild av och jämföra hur företag i den svenska fastighetssektorn presenterar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom sin hållbarhetsredovisning. Jämförelsen och analysen kommer genomföras med grund i den teoretiska referensramen som består av ett antal teorier som behandlar legitimitet, intressenter, signalering och verksamhetsstyrning. Metoden som används består av en deduktiv ansats och en kvalitativ bruktextsanalys. Resultatet tyder på att det återfinns en övergripande likhet i vad som presenteras och kommuniceras bland de företag som utgjort en del i urvalet. Vilket troligen grundar sig i användningen av likartade eller samma standards som grund för respektive företagsredovisning, vissa standard används i sådan utsträckning att de i princip utgör praxis för hur hållbarhetsredovisning bör genomföras och vad den bör innehålla. Vidare finns lagkrav i form av till exempel ESRS och dess vidareutveckling i form av CSRD som sätter ytterligare krav på vad som ska finns med i företagens hållbarhetsredovisning. De mindre skillnader som identifierats inbegriper bland annat en viss skillnad i hur ingående och omfattande respektive företag i urvalet behandlar varje hållbarhetsaspekt, samt att det återfinns mindre skillnader i de nyckelintressenter som identifierats i vissa av företagen. / Sustainability and sustainable development are a highly discussed and prevalent topic in society as a whole, and something that has gained a large focus within the Swedish real estate sector as well. This bachelor thesis aims to compare, explore and create a picture of how companies within the Swedish real estate sector communicate their work with sustainability, and what they are presenting in their sustainability reporting. The comparison and analysis are made possible by the use of a framework based on theories dealing with legitimacy, stakeholders, signaling and management control systems. The scientific method used consists of a deductive approach and a qualitative content analysis of the companies’ sustainability reports.  The result of the study indicates that there to a large extent exists a similarity in what is presented and communicated by the companies that formed part of the sample. This is probably based on similar or the same standards being used as the basis for the respective company’s accounting, some standards are used to such an extent that they basically constitute practice for how sustainability accounting should be carried out and what it should contain. Furthermore, there are legal requirements in the form of e.g. ESRS and its further development in the form of CSRD as additional requirements for what must be included in the companies' sustainability reports. The minor differences identified include, among other things, a certain difference in how thoroughly and comprehensively each company in the sample treats each sustainability aspect, and that there are minor differences in key stakeholders identified in some of the companies.

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this is due to different assumptions made in the climate impact data concerning the binding of carbon in organic materials. The results showed that the insulation material with the highest climate impact is non-carbon neutral stone wool that is 16 % higher than the original construction with glass wool, while loose cellulose wool has the lowest climate impact. The climate impact from the scenario with non-carbon neutral stone wool in the wall and roof construction is 33 % higher compared to the corresponding loose cellulose wool scenario. The scenario with the lowest climate impact, with loose cellulose wool, is approximately 13 % lower than the corresponding glass wool scenario. The carbon neutral stone wool scenario has a similar result to glass wool. Foam glass has a 9.5 % higher climate impact compared to polystyrene insulation in the foundation. Regarding the selection of insulation material, it influences the climate declaration by changing the climate impact. The influence derives from a combination of climate impact per unit and material quantity used in the building. The material quantity is partly dependant on the thermal conductivity (λ-value) of the insulation material. The climate declaration shows a limited view of a building’s environmental impact for a limited part of its lifecycle. Therefore, we would recommend additional lifecycle stages and environmental impacts to be part of the climate declaration in the future, as a means to avoid suboptimization and unintentional problem shifting. / För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.