Denna studie undersöker fem olika tillgångar under tre olika kriser för att se vilka tillgångar som kan definieras som en safe haven på den svenska aktiemarknaden. Tillgångarna som undersöks är guld, 10-årig statsobligation, japansk yen, schweizisk franc och amerikansk dollar. Kriserna som de undersöks under är IT-bubblan, finanskrisen och covid-19 pandemin. En safe haven tillgång definieras som en tillgång som inte är korrelerad eller negativt korrelerad med andra tillgångar eller portföljer under finansiella kriser, i denna studie jämförs respektive tillgång med den svenska aktiemarknaden. Den metod som används är kvantitativ med sekundärdata i form av den dagliga förändringen för aktiemarknaden och respektive tillgång. Dessa analyseras med hjälp av en regressionsmodell som fångar de dagar då marknaden fallit som mest där sambanden mellan tillgången och marknaden mäts för att få ett resultat. Bland de tillgångar som har undersökts finner studien att alla tillgångar förutom schweizisk franc har varit någon form av safe haven under en viss period för någon av de olika kriserna. / This study examines five different assets during three different crises to see which assets can be defined as a safe haven in the Swedish stock market. The assets examined are gold, 10-year government bonds, Japanese yen, Swiss francs and US-dollars. The crises in which they are investigated are the IT-bubble, the financial crisis and the covid-19 pandemic. A safe haven asset is defined as an asset that is not correlated or negatively correlated with other assets or portfolios during financial crises, in this study each asset is compared with the Swedish stock market. The method used is quantitative with secondary data in the form of the daily change for the stock market and the respective asset. These are analyzed using a regression model that captures the days when the market has fallen the most, where the relationship between the assets and the market are examined to get a result. Among the assets that have been examined, the study finds that all assets except the Swiss franc have been some form of safe haven during a certain period for any of the various crises.

<p>Syftet med denna uppsats är att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa två värderingsmetoder jämförs.</p><p>Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingår i arbetet då modellerna tar hänsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.</p><p>De skillnader som uppstår mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror främst på skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bättre resultat än den vedertagna Black-Scholes modell, däremot är Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt.</p>

Syftet med denna uppsats är att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa två värderingsmetoder jämförs. Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingår i arbetet då modellerna tar hänsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten. De skillnader som uppstår mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror främst på skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bättre resultat än den vedertagna Black-Scholes modell, däremot är Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt.

Background: The value of stock recommendations have been debated for a century andthe debate has escalated since Alfred Cowles (1933) published his research in “Can StockMarket Forecasters Forecast”? As of late, savings in stocks has increased and the householdsare managing their savings more actively. The consequence of the increased interestin stocks has resulted in a growing market for stock recommendations. Not just financialmedia but daily newspapers have embraced this new found interest, hence stock recom-mendations can be found in almost all large newspapers in Sweden. Furthermore, this phe-nomenon has also lead to intensified research within stock recommendations. Researchers have under the 20th and 21st century investigated a wide number of issues concerning stock recommendations. The most common issue with different angles has been whether stockrecommendations generate abnormal returns or not? Earlier research on this issue havehowever mostly been based on the American stock market. According to us, not enoughnational research has been done on whether stock recommendations generate abnormal returnsor not on the Swedish stock market. Further we think that there is a lack of research with regards to a short time span. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether stock recommendations on Nasdaq OMXSLarge-Mid-Small CAP, First North and Aktietorget generate abnormal returns? Central for the study is to investigate if stock recommendation generates abnormal returns in the short-term. Secondary the study will also investigate stock recommendations effect on stock prices in the long run. Method: First step was to create databases from high frequency data, 10 minute OHLCVbars, and from closing prices. Thereafter use these as a base for statistical calculations. Conclusion: The results from this study show that analysts have succeeded with generat-ing significant abnormal returns with their recommendations. Above all it is the business journals buy recommendations that generate the highest abnormal return. Sell recommen-dations didn’t give high significant results in our measurements. Our results also show thatabnormal returns from buy recommendations are sufficiently high and the transaction costsare sufficiently low so that investors can capitalize on the analyses. We found that buy recommendations effect companies noted on Small Cap etc to a higher extent than companies noted on Large- and Mid-Cap because of the lower degree of transparency in the smaller companies. Our results also indicate that the weekly magazines generate approximatelyequal abnormal returns. The monthly generates the lowest abnormal returns in our study. In our research we also found that buy recommendations that are published when thestock market has a positive momentum perform better than when the stock market has anegative momentum. We also found that investor should closely monitor the information flow before the recommendation is published, since a positive information flow can have afavorable outcome on the size of the abnormal return. Last but not least, we observe a correlationbetween the numbers of investors the recommendation reaches and the magnitudeof the observed abnormal return. / Bakgrund: Värdet av aktierekommendationer har debatterats i snart ett sekel, och debat-ten har eskalerat ända sedan Alfred Cowles (1933) publicerade sin forskning ”Can StockMarket Forecasters Forecast?" De senaste åren har sparandet i aktier ökat och hushållenblir allt aktivare i sitt pensionssparande. Konsekvensen av det ökade intresset för sparande iaktier har resulterat i en växande marknad för aktierekommendationer. Inte bara finansiellmedia utan också dagliga tidskrifter har tagit till sig detta ökade intresse och nästan samtligastörre dagstidningar publicerar numera aktierekommendationer. Vidare har detta fenomen också lett till att forskningen kring aktierekommendationer intensifierats de senaste decennierna.Forskare har under 1900-talet och 2000-talet undersökt en mängd olika problem-ställningar kring aktierekommendationer. Varav den vanligaste problemställningen med varierandevinklar, har varit huruvida aktierekommendationer genererar överavkastning ellerej? Tidigare forskning har dock framförallt baserats på den amerikanska aktiemarknaden. I vår mening råder det brist på nationell forskning som visar huruvida aktierekommendatio-ner genererar överavkastning på bolag noterade på svenska marknadsplatser. Vidare råderdet brist på forskning som tar hänsyn till det korta tidsperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida aktierekommendationer på Nasdaq OMXS Large-Mid-Small CAP och First North samt Aktietorget genererar överavkastning? Centralt för studien är attundersöka om aktierekommendationer är kursdrivande på kort sikt, Sekundärt kommer också studienundersöka aktierekommendationers inverkan på aktiekurser på lång sikt. Metod: Första steget var att konstruera databaser från högfrekvensdata, 10M OHLCVbars, och stängningskurser. Därefter använda dessa som grund för statistiska beräkningar. Slutsats: Resultat från vår studie visar att ekonomijournalister har lyckats med att genererasignifikant överavkastning med deras rekommendationer. Framför allt är det affärstidskrifternasköprekommendationer som genererar högst överavkastning. Säljrekommendationergav ett lägre signifikant utslag i våra mätningar. Våra resultat indikerar också på att överavkastningen från köprekommendationer är tillräckligt hög och transaktionskostnaderna tillräckligtlåga för att investerare skall kunna kapitalisera på rekommendationerna. Vi finneratt köprekommendationer är mer kursdrivande på Small Cap etc. än bolag noterade på Lar-ge- och Mid Cap på grund av den lägre graden av transparens i de mindre bolagen. Våra resultatpekar också på att Affärsvärlden, Börsveckan &amp; Veckans affärer genererar ungefärlika stor överavkastning. Aktiespararen &amp; Privata Affärer genererar den lägsta överavkastningeni våra mätningar. I våra efterforskningar ser vi också en stark tendens för att aktiersom rekommenderas när börsen har ett positivt momentum presterar bättre än aktier somrekommenderas när börsen har ett negativt momentum. Vi finner också att investerare börbeakta informationsflödet innan rekommendationstidpunkten då ett positivt informations-flöde kan får en gynnsam effekt på överavkastningens storlek. Sist men inte minst observe-rar vi en korrelation mellan antalet investerare rekommendationen når och magnituden påden observerade överavkastningen.

When a company sells shares of their business to the public for the first time, it is called an Initial Public Offering, IPO. The IPO is usually conducted by the issuing firm to raise capital for their future growth. Before the IPO the information about the issuing company is often limited and the investment in an IPO is associated with risks. The investors who choose to invest in an IPO are therefore usually compensated with a discount on the shares and often experience a first day positive return. This first day positive return is the definition of underpricing. If the majority of the IPOs are underpriced it should be of interest for an investor to take part of this opportunity and use it as an investment strategy. This thesis investigates if there is a way to predict which IPOs that will generate a positive first day return based on the information in the IPO prospect. / En IPO är det första erbjudandet av företagets aktier till den publika marknaden. En IPO genomförs ofta i samband med att företaget behöver ta in nytt kapital för framtida investeringar. Innan ett företag blir publikt är informationsinsynen begränsad vilket medför en risk för den som vill investera i det initiala erbjudandet. Investerarna som väljer att investera i erbjudandet är ofta kompenserade med en rabatt på aktierna och får då ofta en positiv avkastning på första handelsdagen. Denna initiala avkastning definieras som underprissättningen av erbjudandet. Om en majoritet av börsnoteringarna är underprissatta skulle det vara av stort intresse för investerare att upprepande investera i IPOs och ha detta som investeringsstrategi. Den här uppsatsen undersöker om det går att förutspå vilka IPOs som genererar en positiv avkastning första handelsdagen baserat på den informationen som finns att tillgå i IPO prospektet. / Civilekonom-uppsats

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under åren 1992-2012. Urvalet består av de företag som under våren 2014 var noterade på Stockholmsbörsens “Large”, “Mid” eller “Small Cap” lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det är istället utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna. Däremot så har andelen företag som enbart delar ut minskat trots att utdelningarna ökat, vilket också styrks av resultat från tidigare studier. Lägre nettoresultat under finanskrisen följs av minskade utbetalningar under 2008-2009. Återköpen minskar under denna period markant till att i stort sätt utebli, vilket bekräftar tidigare studier. / This paper provides evidence on Swedish payout policy during the past 20 years (1992-2012). The sample data consists of companies that were listed on Stockholm Stock Exchange (SSE) “Large”, “Mid” or “Small Cap” list during spring 2014. We show that repurchases of shares still represents a small proportion of the total payout, which contradicts results from other international studies. The dividends therefore still constitute the bulk of the total payments. We document a drop in net income during the financial crisis followed by reduced payments during 2008-2009. Repurchases decrease significantly during this period to virtually absent; confirming previous studies that argue that repurchases are a more flexible payout method than dividends.

Background: Previous studies on the subject, contrary to corresponding studies on mergers and acquisitions, have shown significant positive market reactions from all over the world on the announcements of divestitures. However, similar studies have not been done on the Swedish market. There are split opinions on the origin of the abnormal returns from the announcements of divestitures, but the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation are recurring explaining variables in event studies. Aim: The aim of the study is to investigate the effect on shareholder wealth from the announcements of a divestiture on the Swedish market during the period from 1997-2017, as well as investigating how the abnormal returns are affected by the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation. Completion: The study is conducted using the event study methodology and a deductive approach. Historical time series from divesting companies share prices are used to estimate expected returns which are then compared to actual returns to decide whether the announcement of a divestiture has an impact on shareholder wealth. Results: The study finds significant results that divesting companies’ shareholder wealth are positively affected by the announcement of a divestiture for both event windows (-3, +3) and (-1, +1). For each separate day within the event window the authors find statistically significant returns for day T-2 and T0. The authors find no statistically significant differences between the returns regarding the economic cycle. Regarding the choice of method of payment, it is concluded that payment through stock generates excess returns when compared to other financing alternatives. No differences could be found between different industry affiliations. / Bakgrund: Tidigare studier inom ämnet har, till skillnad från motsvarande forskning om företagsförvärv, påvisat signifikanta positiva reaktioner från marknader över hela världen vid tillkännagivandet av en avyttring. Däremot saknas studier om avyttringars effekt på den svenska marknaden. Det råder delade meningar om varför abnormal avkastning uppstår vid tillkännagivandet, där konjunkturläge, finansieringsalternativ och branschtillhörighet är vanligt förekommande förklarande variabler i eventstudier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur tillkännagivandet av en avyttring påverkar säljande bolags aktiekurs på den svenska marknaden under tidsperioden 1997–2017, samt att undersöka hur rådande konjunkturläge, valt finansieringsalternativ och branschtillhörighet påverkar avkastningen Genomförande: Studien genomförs genom eventstudiemetodologin med en deduktiv ansats. Empirin utgår från historisk tidsseriedata från avyttrande bolags aktiekurser för att bestämma förväntad avkastning som sedan jämförs med faktiskt avkastning för att urskilja om tillkännagivandet påverkar kursutvecklingen. Resultat: Studien visar statistiskt signifikanta resultat för att avyttrande bolags aktiekurs påverkas positivt av tillkännagivandet av en avyttring både för eventfönstret (-3, +3) och (-1, +1). För de enskilda dagarna i eventfönstret finner författarna statistiskt signifikanta avkastningar för dag T-2 och T0. Författarna finner inga statistiskt säkerställda skillnader i avkastning beroende på rådande konjunkturläge. Gällande val av finansieringsalternativ visas att betalning genom aktier genererar signifikant högre avkastning än övriga alternativ. Inga samband kunde säkerställas beroende på företagens branschtillhörighet.

The purpose of this study was to develop a new investment strategy called NC-Score. The strategy is based on Chapter 14 of The Intelligent Investor written by Benjamin Graham, but with other key figures and criteria. The key figures were chosen on the basis of creating a varied and comprehensive picture of the companies as possible. They describe the companies' valuation, profitability, growth, cash flows, and capital structure. The strategy was tested between 2011 and 2020 at OMX Stockholm Large Cap. An index and Graham's original strategy have been used to compare NC-Score's performance during the period. The purpose of the index was to emulate the market and act as a minimum requirement for returns. Graham's portfolio gives a picture of how a similar strategy performs under the same conditions. The result for the strategy was a high return at a lower risk than our benchmark index and the original Graham strategy. Between 2011 and 2020, NC-Score generated a return of 191.67% with a Sharpe Ratio of 2.70. During the same period, OMX Stockholm 30 GI generated a return of 110.48% with a Sharpe Ratio of 0.91. NC-Score's results cannot be considered to be significantly positively risk-adjusted since it cannot be ruled out that the higher return in relation to the risk was due to a coincidence. / Syftet med denna studie var att utveckla en ny investeringsstrategi som benämns NC-Score. Strategin utgår ifrån kapitel 14 av The Intelligent Investor skriven av Benjamin Graham, fast med andra nyckeltal och kriterier. Nyckeltalen valdes med utgångspunkt att skapa en varierande och så omfattande bild av bolaget som möjligt. De beskriver bolagens värdering, lönsamhet, tillväxt, kassaflöden samt kapitalstruktur.  Strategin testades mellan 2011 och 2020 på OMX Stockholm Large Cap. Ett index samt Grahams ursprungliga strategi har använts för att jämföra prestationen av NC-Score under tidsperioden. Indexets syfte var att efterlikna marknaden och agera som ett minimikrav för avkastningen. Grahams portfölj ger en bild av hur en liknande strategi presterar under samma förutsättningar. Resultatet för strategin var en hög avkastning till en lägre risk än vårt jämförelseindex samt den ursprungliga Graham strategin. Mellan 2011 till 2020 genererade NC-Score en avkastning på 191,67% med en Sharpe Ratio på 2,70. Under samma period genererade OMX Stockholm 30 GI en avkastning på 110,48% med en Sharpe Ratio på 0,91. NC-Scores resultat kan inte anses vara signifikant positivt riskjusterad, då det inte kan uteslutas att den högre avkastningen i förhållande till risk berott på slumpen.