Global ETD Search

21	En dag i riksdagens Twitterrum : En språklig analys av samtliga riksdagsledamöters twittrande under 24 timmar Åberg, Mats E January 2013 (has links) Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna: • Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande? • Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna? • Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön? • Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet? Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga. Både beröm och kritikutdelas men följer då alltid mönstret kritik åt politisk motståndare och beröm åt politisk vän. Sverigedemokraterna uttalar sig oftare med tvärsäkerhet och mer sällan med garderingar än övrigapartier. Inga stora skillnader mellan könen och Alliansen respektive de Rödgröna står att finna. Twittermediet är ofta informellt och snabbt vilket ger upphov till nya språkliga konstruktioner ochibland rena fel. brukstextanalys brukstext språkhandlingar Twitter tweets politiker politikerspråk sociala medier nya medier riksdagen Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Specific Languages Studier av enskilda språk
22	Det borgerliga blocket : Dess tillkomst och orsaker Widell, Anthony January 2016 (has links) I slutet av femtiotalet var det ingen som kunde tro att de tre icke-socialistiska partierna Centern, Folkpartiet och Högern skulle kunna enas om något politiskt program och än mindre samsas i en regering. Med tiden förstod partierna ett efter ett att det enbart var genom en borgerlig samverkan som de skulle kunna bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Några händelser var av yttersta vikt för att borgerligheten skulle kunna enas. Centern gick från att vara ett resultatfokuserat stödparti åt Socialdemokraterna med annat fokus än bara böndernas, vilket ledde till en mer marknadsekonomisk orientering. Folkpartiet däremot behöll sin profil och arbetade i många år för ett närmande till Centern, vilket var källan till både glädje och sorg för partiet. Högern å sin tur, som präglades av starka interna stridigheter, reformerades till ett modernare parti under sextiotalet men det var först under Bohman som partiet enades och därmed blev ett mer trovärdigt regeringsparti. Högern, sedermera Moderaterna, var det parti som under flera år arbetade hårdast för att borgerligheten skulle samla sig i ett gemensamt regeringsalternativ, emedan framförallt Centern under en lång period höll emot. Utöver partiernas egna utveckling kan också nämnas socialdemokratins radikalisering som en en för borgerligheten sammansvetsande faktor. Detta tillsammans med samhällsförändringarna gjorde att sextiotalets förarbete resulterade i en borgerlig regering 1976. Moderaterna Högerpartiet Bondeförbundet Centern Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Jarl Hjalmarson Gunnar Heckscher Yngve Holmberg Gösta Bohman Gunnar Hedlund Thorbjörn Fälldin Bertil Ohlin Gunnar Helen Per Ahlmark blockpolitik riksdagsval ATP 1973 1976 lotteririksdagen alliansen borgerliga borgerlig borgerligt block blocket
23	Makt till vilket pris? : En jämförande studie av office-seeking hos partierna inom Allians för Sverige<em></em> Magnusson, Jonas, Nyberg, Jonas January 2009 (has links) <p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p> Allians för Sverige Office-seeking Alliansen Jonas Magnusson Jonas Nyberg Mittuniversitetet Chicken-teori spelteori Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet valmanifest 2002 Bankeryd Högfors Partier makt allians politik kartell Political science Statsvetenskap
24	Svenska folkpartiet i Finland bortom språkfrågan : En beskrivande idéanalys av de värderingsmässiga skiljelinjerna inom SFP Hansen, Martin January 2017 (has links) The Swedish People’s Party have for over one hundred years functioned as a political tool for the liberals and center-right of the Swedish-speaking minority of Finland. As a party the SPP stands out in comparison to most other European minority parties as not working for regional self-governance or independence, but instead wanting to uphold constitutional language and service rights. The SPP was a part of every coalition government in Finland from 1979 to 2015 and has held multiple ministerial posts despite only having approximately 5% of the votes. The aim of this essay has been to examine the variance in the value based political issues in the SPP to see if there is a divergence on a liberal/conservative divide within the party. With a theoretical framework based on the GAL-TAN political scale, a socially based dimension of measuring party positions, I have operationalized a liberal and conservative stance to Weberian ideal types, and by first e-mail interviewing party representatives to build a frame of issues to investigate, I have then performed an idea based content analysis by examining motions from 2009 to 2017. The results show that, even though there are a divergence between some of the proposals themselves, and in some cases, between the official party line as described in the party program, the differences are too insignificant to draw conclusions from. The conflict between the motions speaking for and against nuclear power stands out as being very even, while the motions concerning Finland joining NATO stands out as being fully for. Svenska folkpartiet i Finland Swedish People’s Party GAL-TAN value politics value liberalism value conservatism
25	Liberal högersväng? : En jämförande analys av folkpartiet liberalerna och Det Radikale Venstres ideologiska positionering / A liberal lurch towards the right? : A comparative study of the Swedish liberal party and the Danish Social liberal party. Uebel, Jonas January 2007 (has links) The aim of this paper is to empirically examine the ideological trends and positioning of the Swedish liberal party with the Danish social liberal party. This paper also aims to analyze the reasons behind the trends. By examine the development in these two Nordic liberal sisterparties, this paper contributes to our understanding of why and how party change is initiated. The paper commences with an intuitive notion that the Swedish party has in fact, made a lurch towards the right, during the past ten to fifteen years while the Danish party has retained their social-liberal position in the centre of the Danish political spectrum. The questions then asked are: can this hypothesis be verified empirically? If so, how can this phenomenon of divergence, be explained? The method used in this thesis is process-tracing and the empirical material does to a large extent rely on interviews with central agents as they are specified in the theory of each party. The starting point of the paper is theory on party change, which identifies the important agents, goals and determinants of party policy.. It rely on rational choice assumption, pays regard to institutional boundaries and is placed somewhere in the category of new institutionalism. This thesis argues that it is empirically unquestionable that the Swedish party de facto has made a lurch to the right during the last decade, while the Danish party has shown significant stability in their ideological position. The thesis further argues that the development in the Swedish party can be explained through a shift of primary goals, from policy-seeking toward vote-maximising, while the Danish party’s primary goals have since the beginning of the nineties until now, remained primarily policy-seeking. This explains why their ideological trend has kept a stable course. The paper concludes by stating that the divergent development within the two parties is explainable on the basis of the institutional organisation within each party, together with the different political environments they are occupied in. Folkpartiet liberalerna Det Radikale Venstre liberal parties party politics party change party goals left-right-scale
26	Ideologiska likheter eller olikheter? : En analys av de borgerliga partiernas möjligheter för sammanslagningar / Similarities or differences within the centre-right? : A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-right Weimers, Charlie January 2006 (has links) Title: Similarities or differences within the centre-right? A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-right Author: Charlie Weimers Aim: The thesis seeks to find the potential for party fusions within the Swedish centre-right by analyzing the ideological similarities and differences between the parties. Method/Material: In the thesis, four dimensions of the parties’ ideologies are analyzed: view of man, theory for societal structures, fiscal theory and moral values. The results of the study of the ideologies are then compared. The investigation is done with the party manifestos as starting point and with the analysis of ideas as theoretical tool. Main Results: The comparative analysis, based on the parties’ ideological views, shows specific party constellations are more probable than others. The biggest ideological similarities are to be found between the Liberal People’s Party and the Centre Party, out of which I conclude that these two parties have the best potential for a fusion. The Moderate Party and the Christian Democratic Party also have clear similarities, thus there is a potential for fusion to a certain degree. The Moderate Party also shows some similarities with the Liberal People’s Party and the Centre Party, hence the possibility for a merger can not be excluded. My conclusion is based upon social liberalism and neo-conservatism as ideal types, which gives the Christian Democratic Party a position to the right. Thus, it would possible to claim that this party has the least options regarding fusion partners. The Moderate Party has the most alternatives, since the party is in a kind of “middle ground” between social liberalism and neo-conservatism. Number of pages: 49 Course: Political Science C University: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University Period: Fall, 2006 Tutor: Anders Broman Keywords: centre-right, Sweden, party fusion, ideology, Moderate Party, Liberal People’s Party, Christian Democratic Party, Centre Party centre-right Sweden party fusion ideology Moderate Party Liberal People’s Party Christian Democratic Party Centre Party borgerligheten Sverige partisammanslagningar ideologi Moderaterna Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet
27	Samsyn och konflikt i svensk utrikespolitik : En beskrivande idéanalys av olika riksdagspartiers ståndpunkter beträffande konflikterna i Vietnam, Sydafrika, Afghanistan och Centralamerika 1972-1982 Karlsson, Axel January 2023 (has links) This study investigates differences in foreign policy among Swedish political parties during 1972-1982. For 44 years, Sweden was led by the Social Democrats until the centre-right coalition gained power in 1976. Social Democrat Olof Palme is probably one of the most notable Swedish politicians, known for his strong commitment in foreign policy including opposition to American involvement in Vietnam. However, certain signs show that the centre-right parties also had a strong commitment in many conflicts during the investigated period. Deepened research comparing the left and the right during this period has however not been done. Hence, this study aims to compare if there was any change in policy after 1976, but also look into similarities and differences between the political parties during the whole period. This is done through a comparison of the yearly Swedish foreign policy debates from 1972 to 1982, comparing views in four conflicts at the time: Vietnam, South Africa, Afghanistan and Central America. The findings show many similarities and differences, with small general differences in Swedish foreign policy before and after the historical shift of power in 1976. Interestingly, there is a notable commitment to foreign policy among the centre-right parties - sometimes stronger than Palme and the Social Democrats. Svensk utrikespolitik Ola Ullsten Thorbjörn Fälldin Karin Söder Olof Palme Folkpartiet Socialdemokraterna Moderaterna Centerpartiet Kalla kriget Vietnam Afghanistan Centralamerika Sydafrika
28	Makt till vilket pris? : En jämförande studie av office-seeking hos partierna inom Allians för Sverige Magnusson, Jonas, Nyberg, Jonas January 2009 (has links) Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest. Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter. Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har. Allians för Sverige Office-seeking Alliansen Jonas Magnusson Jonas Nyberg Mittuniversitetet Chicken-teori spelteori Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet valmanifest 2002 Bankeryd Högfors Partier makt allians politik kartell

Search results