Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.

This qualitative interview-based study has been carried out with five counselors fromdifferent youth centres in Stockholm County. The aim of this study is to investigate theinfluences on counselors’ work and their working conditions when dealing with mental healthproblems. The results show that both internal and external organisational factors play a role ininfluencing their work. Counselors describe their work as involving a broad scope of action,often tailored to the individual and youth centres are low-threshold organisations open to all,irrespective of their needs. Counselors consider external organisational conditions to play themost negative role in their work concerning mental health and in this regard point to both thepsychiatric and the student health services. Pressure and strain within these two services hasled to youth centre counselors taking in young people with more difficult and specialisedmental health problems than they had previously dealt with. Using Lipsky’s theory of “streetlevelbureaucracy,” we discuss how certain solutions to these problems may in turn threatenthe ideal conditions for the youth centre organisation. Solutions such as bureaucraticstandardisation could restrict the extent of counselors’ scope of action and their ability toengage patients on an individual level.

This thesis describes a Coq formalization of realizability interpretations of arithmetic. The realizability interpretations are based on partial combinatory algebras—to each partial combinatory algebra there is an associated realizability interpretation. I construct two partial combinatory algebras. One of these gives a realizability interpretation equivalent to Kleene’s original one, without involving the usual recursion-theoretic machinery. / Den här uppsatsen beskriver en Coq-formalisering av realiserbarhetstolkningar av aritmetik. Realiserbarhetstolkningarna baseras på partiella kombinatoriska algebror—för varje partiell kombinatorisk algebra finns det en motsvarande realiserbarhetstolkning. Jag konstruerar två partiella kombinatoriska algebror. En av dessa ger en realiserbarhetstolkning som är ekvivalent med Kleenes ursprungliga tolkning, men dess konstruktion använder inte det sedvanliga rekursionsteoretiska maskineriet.

Syfte: Studien syftar till att beskriva och förstå varför svenska små och medelstora företag frivilligt väljer att arbeta med rapportering om hållbar utveckling.  Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innefattar tre huvudsakliga områden: Hållbar utveckling, Institutionell teori och Tvingande och möjliggörande formalisering. Hållbar utveckling utgör den här studiens huvudområde. Området delas vanligtvis upp i tre kategorier: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Rapportering av hållbar utveckling har i nutid blivit märkbart vanligare, även i svenska SMF där rapporteringen inte är tvingande enligt lagkravet i årsredovisningslagen. Vidare riktas fokus, i den här studien, mot tvingande isomorfism vad gäller lagar, regler, förordningar samt press från andra organisationer som ett möjligt motiv till att arbeta hållbart och hållbarhetsrapportera i företag. Ramverket om tvingande och möjliggörande formalisering har sitt huvudsakliga fokus i företagen och är en möjlig beskrivning av hur hållbarhetsarbetet och dess rapportering upplevs. Ramverkets fokus är även huruvida företagen upplevs känna sig tvingade att arbeta med hållbarhet och rapportering eller om det grundar sig i ett möjliggörande perspektiv, samt om det upplevs som en utvecklingsmöjlighet i företagen.  Metod: Studien präglas av en kvalitativ fallstudiemetod. Datainsamlingsmetod utgörs av intervjuundersökningar där utfallet sedan analyserades med hjälp av dataanalysmetoden Gioia samt av vår egenkonstruerade analysmodell.  Slutsats: Resultatet av den här studien visar att SMF frivilligt rapporterar offentligt om hållbar utveckling till följd av deras engagemang. Ytterligare möjliga anledningar som studien påvisat är till följd av tvingande isomorfism samt företagens upplevda utvecklingsmöjlighet inom rapportering om hållbar utveckling.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt iskolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen.Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning somgenomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex.Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor delkan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärareendast menar att koppling förekommer till viss del.

AbstractSyftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, formalisering och funktionalisering. Undersökningens resultat visar att läraren kommunicerar under åtminstone hälften av lektionstiden och att resten av tiden fördelas på eleverna som grupp. Nyckelord: begreppsbildning, formalisering, funktionalisering, klassrums¬kommunikation, kommunikation, kommunikationsmönster, lärarroll, matematik¬undervisningEmma LansheimAnnika ModighLL021197@stud.mah.seLL021070@stud.mah.se

The purpose of this study is to map different understandings of the formalization of the informal financial sector in the developing world. Utilizing a qualitative approach and interview methodology, this study focuses on the case of South Africa and maps different perceptions about the formalization process by operators in the informal economic sector, which are in turn contrasted with the perceptions of experts and policymakers in the field. The issue at hand is a deeper understanding of how and why different groups perceive formalization in different ways. Some of the main findings of this study confirm that there are different understandings of formalization that can be found amongst different groups in South Africa, that the overall positive understanding of formalization efforts are greater than the negative ones, and that formalization efforts are formulated more inclusive than informal operators believe they are. The theoretical contribution of this study is to state that moral arguments play a bigger role in individuals economical decision-making processes than the economy itself shapes individuals' moral behavior. In addition, the findings are of relevance for the design and implementation of financial inclusion policies in the developing world.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning. Debatterna kringrevisionsberättelsen har också utmynnat i en ny revisionsberättelse som skallbörja användas från och med 1 januari 2011. Vårt syfte med denna studie är därför att utifrån revisorernas perspektivanalysera och beskriva revisorernas uppfattning om revis­ionsberättelsen ochdess formalisering samt om där finns en vilja bland revisorerna att utöka sittansvar genom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Studien baseras på enempirisk under­sökning i form av sex kvalitativa intervjuer. En av dessaintervjuer är med studenter som är i slutet av sin högskoleutbildning inomrevision. Anledningen till att vi valt studenter som en av våra respondenter äratt vill analysera om deras uppfattningar skiljer sig från de övriga. Vårundersökning visar att revisorerna har synpunkter på hur innehållet ochstrukturen i revisions­berättelsen skall förbättras men samtliga anser attrevisionsberättelsen tillgodoser intressen­ternas behov. Formaliseringen avrevisionsberättelsen uppskattas av samtliga revisorer och de tycker att tydligariktlinjer är viktigt. Alla respondenter är dessutom villiga att ta mer ansvargenom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Slutsatsen angående studenternaär att de har samma uppfattning som majoriteten av respondenterna. / The audit report is an important tool for the communication between auditors and stakehold­ers.  Today's audit report is very standardized andin all part there are exact proposals for the formulation.  According to previous research, there is aconflict of interest between stakehold­ers and auditors. The conflict is aboutthe stakeholders want more information in the audit report which the auditorsare critical towards, since it would mean more responsibility. To resolve theconflict the audit report has been debated a lot. One discussion is about howto make the audit report more interesting for the stakeholders. There is aproposal about rating the company on example internal control and corporategovernance. All the debates have also led to a “new audit report” and this auditreport shall be used from January 1st 2011Our purpose of this studyis therefore to analyze and describe the auditors’ opinion about the con­tentand structure of the audit report. We also want to investigate the auditors opinionabout the formalization of the audit report and if they are willing to increasetheir responsibility. The study is based on six qualitative interviews. One ofthese interviews is with students and the reason for this is to compare iftheir perception differ from the others. Our conclusions are that the auditorshave opinions how to improve the content and the structure of the audit report.All the auditors think that the audit report meet the stake­holders needs. Theformali­zation of the audit report is estimate by the auditors and all intervieweesagreed that the guidelines are important. The study also indicates that theauditors are willing to take more responsibility by more statements in theaudit report. The conclusion regarding the stu­dents is that they have the same opinion as the majority of the auditors interviewed.

Bakgrund & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, är sedan länge ett väl utforskat område, både i Sverige och internationellt, där många tidigare studier behandlar dess koppling till finansiell prestation, framförallt inom stora företag. Ett område som är relativt outforskat är CSR inom idrottsvärlden och vidare inom fotboll, framförallt ur en svensk kontext. I vilken utsträckning engagerar sig svenska fotbollsföreningar i CSR-relaterade aktiviteter och vilken effekt har det för deras prestation? Syfte: Syftet med studien är att testa och förklara CSR-engagemangs påverkan på svenska fotbollsföreningars HR- och sociala prestation samt om organisationsstruktur i termer av formaliserings-, centraliserings- och komplexitetsgrad påverkar detta samband. Vidare är det praktiska syftet att bidra med vägledning för hur svenska fotbollsföreningar kan arbeta med CSR-engagemang för att uppnå en högre prestation. Avsikten är att belysa och förklara kopplingarna mellan CSR-engagemang, prestation och organisationsstruktur och på så sätt fylla det gap som existerar inom forskningsområdet. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats och tvärsnittsdesign. Insamlande av data har skett genom utskick av en enkät och studiens urval består av 223 fotbollsföreningar från Allsvenskan till Division 2. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt att CSR-engagemang påverkar såväl HR- som social prestation positivt inom svenska fotbollsföreningar. Vidare tyder resultatet på att organisationsstruktur i termer av formaliserings- och centraliseringsgrad samt komplexitet hierarki inte påverkar detta samband. Däremot finns det, trots viss osäkerhet i resultaten, en påverkan av komplexitet socialt kapital i relationen mellan CSR-engagemang och HR- prestation. / Background & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, is since long ago a well explored area, both in Sweden and internationally, where many previous studies deal with the connection to financial performance, especially in large companies. An area which is relatively unexplored is CSR within the sports industry and further on within football, especially from a swedish context. To which extent do swedish football clubs engage in CSR-related activities and what effect does it have on their performance? Purpose: The purpose of the thesis is to test and explain the impact of CSR-engagement onswedish football clubs’ HR- and social performance and if organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity affects this relationship. Furthermore, the practical purpose is to contribute with guidance on how swedish football clubs can work with CSR- engagement in order to accomplish a higher performance. The intent is to highlight and explain the connections between CSR-engagement, performance and organizational structure and thus fill the gap that exists within the research area. Method: The thesis is based on a quantitative research strategy with a deductive research approach and cross-sectional design. Data collection has been done by sending out a survey and the selection of the thesis consists of 223 football clubs from Allsvenskan to Division 2. Conclusions: The result of the study clearly shows that CSR-engagement positively affects both HR- and social performance in Swedish football clubs. Furthermore, the result indicates that organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity hierarchy does not affect this relationship. However, despite some uncertainty in the results, there is an impact of complexity social capital in the relationship between CSR-engagement and HR- performance.