This essay discusses the subject of men’s perspective on love relationships, boundaries within them and infidelity. It uses a phenomenological approach and is based on qualitative interviews with five men. They were asked about their definition of and attitude towards relationships and infidelity. The aim of this study is to investigate men's experiences and views of relationships and infidelity and how they describe the two concepts. One aspect is to study how men's views on relationships and unbelief are related to social beliefs about masculinity. The results are interpreted in light of theories related to sociology of emotions and masculinity. It shows that teamwork, communication and creating their own rules within the relationship are key aspects of a working relationship. Infidelity is a phenomenon of many different dimensions and divided into physical or emotional as well as the underlying intentions. This essay wishes to contribute greater insight into how stereotypes affect the individual and therefore society as a whole.

This paper is exploring Donna Haraways cyborg theory, in a perspective of Library- and Information Science. The investigation aims to better understand the occupation of librarians, and their position within knowledge creation through a digital and cyber technologically evolving society. The cyborg figuration, is making it possible to look at the librarian’s occupation in a postmodern-, posthuman-, and cyberfeminist perspective. The cyborg figure is a posthuman figure, a fusion between human and technology. Because of its interdisciplinary composition, the cyborg is cross-bordering and diversified in its nature. In a combination with Library- and Information Science the cyborg theory can produce new perspectives on our knowledge production.       The empirical investigation is made within the context of academic library research support, and Open Science. Throughout this development it becomes clear that the librarian is working in a coexistence between human and technology. This paper then demonstrates, that there is an analogy between the librarian and the cyborg figure, and especially in the context of the academic library. In this analogy, the cyborg librarian is constituted as a central phenomenon in a line of several developmental events – concerning the accessibility and dissemination of scientific knowledge creation, through the digital environment.       The cyborg librarian is then able to use the cyborg theory in this context, to cross over borders and create new perspectives. It can also create pedagogic tools for information instructions, that contribute to a deeper and more complex insight in knowledge production, as reality production. By evolving a critical, multimodal and reflective information literacy, and thereby also supporting the library institution in adopting to a postmodern society. Haraways cyborg feminism is also applying a perspective of social justice into the context of literacy instructions, whilst working in the same spirit as the democratic mission of the library institution.

Studiens syfte är att utifrån specialpedagogens perspektiv, beskriva, analysera och förstå specialpedagogens roll i relation till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi med avseende på hinder och möjligheter, i de tidiga skolåren. För att besvara studien syfte valdes metoden intervju och sju specialpedagoger från fyra kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt och transkriberades i direkt anslutning till den utförda intervjun. Efter transkriberingen analyserades resultatet och sammanställdes i löpande text. Resultatet visar att specialpedagogernas egna erfarenheter och kunskaper i ämnet skapar en trygghet i arbetet vilket leder till möjligheter. Alla specialpedagoger har efter avslutad specialpedagogutbildning förkovrat sig i ämnet i olika omfattning för att öka kunskaperna. Med endast specialpedagogutbildningen kunde arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter utgöra ett hinder. Arbetet med läs- och skrivsvårigheter bedrivs på organisation- grupp och individnivå. På organisationsnivå visar resultatet att ett positivt samarbete med en delaktig rektor utgör en möjlighet, likväl som det blir ett hinder då rektorn inte är en del av arbetet. På gruppnivå betonar specialpedagogerna vikten av det kollegiala lärandet som bidrar till möjligheter men också en utmaning i att arbeta med pedagoger med annan syn på arbetssätt och/eller annat specialpedagogiskt synsätt. På Individnivå betonar specialpedagogerna vikten av möjligheter vid tidiga insatser och svårigheten att få till lästräning då eleverna börjar i år 4 och har många olika ämnen vilket bidrar till att det är svårt att få ihop till lästräning, schematiskt. Forskningsbaserade kunskaper i ämnet beskriver specialpedagogerna som viktiga och specialpedagogerna håller sig ständigt uppdaterade med ny forskning. Tillgången till forskning är stor vilket bidrar till möjligheter men som också kan ses som ett hinder. Möjligheten ges genom stor tillgång till forskningen och hinder kan ses i osäkerhet på vad av forskningen som är relevant att ta del av. Forskningen sprids vidare i verksamheten på organisations, grupp och individnivå genom handledning, kollegialt lärande och studiecirklar vilket ger specialpedagogerna en tro att den senaste forskningen genom pedagogerna når eleverna. Specialpedagogerna använder sig av webbplatserna Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten för att uppdatera sina kunskaper i ämnet.

Background: According to Stockholm’s Public Health report refugees have lowest selfreported health and there are indicators of inadequate access to health care. All asylum seekers are offered a health assessment opportunity which less than half of them utilize. To address health problems within the group Stockholm County decided to extend an educational program for those who receive residence permit, with 12 hours health communication. Uppsala University was given the responsibility to evaluation the initiative.   Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of the involved officials of the initiative, the pros and cons of the initiative and areas of improvement.   Method: The data for this study was collect through semi-structured interviews with three different categories of officials. The collected data was analyzed using content analysis.   Results: One of the key benefits of the initiative was that it helped participants use health care. The partnership was perceived as successful because of the good communication. The officials expressed challenges regarding the length of the health communication and the struggle to meet the participant’s needs.    Conclusion: This study shows that the initiative addressed some of the barriers migrants face regarding utilizing health care. The partnership was success due to factors similar to those for other successful health promotion projects and partnerships. The challenges related to the length of the programme, which can be attributed to poor initial analysis of the problem, is together with linkage of the initiative areas of improvement. / Bakgrund: Enligt folkhälsorapporten Stockholm lider gruppen flyktingar av ohälsa och det finns indikatorer för bristande tillgång till vården. Hälsoundersökningar erbjuds till alla asylsökande men mindre än hälften av dem utnyttjar det. I Stockholms län har man beslutat att utöka samhällsorinteringen, som är obligatoriskt för de som har fått upphållstillstånd, med 12 timmar hälsokommunikation för att behandla ohälsa. Uppsala Universitet har fått ansvar för utvärderingen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa genomförandet av den utökade samhällsorienteringeni Stockholms län, för- och nackdelar samt förbättringsområden ur tjänstemännens perspektiv.   Metod: Studien har en kvalitativ design där semi-strukturerade intervjuer med tre olika grupper av tjänstemän i samverkansprojektet användes för att samla in data. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys.  Resultat: En av de upplevda fördelarna med insatsen är att man har lyckats hjälpa deltagarna att använda sig av hälso- och sjukvården. Samverkan upplevs ha varit framgångsrikt tack vara bland annat bra kommunikation. Hälsokommunikationens längd är en av utmaningarna man har haft i projektet, där man har haft svårigheter att tillgodose deltagarnas behov inom tidsramen.    Slutsats: Enligt studien upplever tjänstemännen att man med insatsen behandlat en del barriärer som nyanlända möter. Samverkan upplevs ha varit framgångsrik tack vare faktorer så som bra kommunikation som även varit framgångsfaktorer för likande samverkan. Problemet med hälsokommunikationens längd kan bero på en bristfällig initial analys vilket är tillsammans med förankringsarbetet förbättringsområden för samverkan.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hurbildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaseroch genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan sombesvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyrakategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnetsom verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%.Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på mångaandra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, menpraktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts medelever, lärare och skolledare.

Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av 22 läroböcker som förekommer på kandidatutbildningar vid Sveriges fem största nationalekonomiska institutioner. Uppsatsen har sin utgångspunkt i den internationella kritik som riktats mot utbildningarna i nationalekonomi. Uppsatsen har valt analysera i vilken utsträckning innehållet i läromedlen återspeglar den bredd som existerar inom arbetsmarknadsforskningen och undersöka om kritiken är applicerbar på den svenska kontexten. Centralt för uppsatsen har även varit att undersöka om de teoretiska ramverken som dominerar läromedlen underlättar studenternas orientering kring aktuell empirisk forskning. Uppsatsen presenterar resultat som ligger i linje med den internationella kritiken och indikerar att läromedlen inte fullt ut speglar den bredd av forskningsprogram som existerar inom den nationalekonomiska arbetsmarknadsforskningen.

Alkohol- och drogberoende är förknippat med mycket skam. Att reducera skammen är en viktig del för att personer med ett beroende ska kunna tillfriskna. I den här kvalitativa studien har djupintervjuer gjorts med 8 personer som har tillfrisknat från sitt alkohol- och drogberoende. Syftet var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skammen både under det aktiva beroendet och i tillfrisknandet. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Alla deltagare uttrycker en stor skam under sitt aktiva beroende. Vissa studier visar på den intrapersonella skammen som en positiv kraft som kan korrigera negativa eller dysfunktionella beteenden. Denna studie ger en tydlig bild av att den intrapersonella skammen inte fungerar på detta sätt under ett aktivt beroende men att den tycks göra det efter en tid in i tillfrisknandet. Däremot tycks den interpersonella skammen, skammen av att inte kunna hålla fasaden uppe, vara en stor del i att sluta använda alkohol eller droger. Att träffa andra människor med liknande erfarenheter och att prata om skamliga upplevelser och handlingar har varit en viktig del i att minska skammen i tillfrisknandet. Den praktiska implikationen är vikten av att bemöta den svåra känslan skam i beroendebehandling.

Bakgrund: Cirka 60´000 personer drabbas varje år av tumörsjukdom och av dessa är ungefär 1200 lokaliserade till centrala nervsystemet. Behandlingen vid hjärntumör är antingen kurativ eller palliativ och kräver då vård med hjälp av ett multidisciplinärt teamarbete där sjuksköterskan har den viktiga rollen att finnas nära till hands för patienten och de anhöriga samt förmedla vidare information till övriga professioner. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av begränsningar i det dagliga livet för personer som lever med en hjärntumör. Metod: Studien baserades på fyra patografier som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys, med ett manifest förhållningssätt. Resultat: I resultatet framkom att vanliga begränsningar hos personer med hjärntumör innefattar bland annat trötthet, smärta, talsvårigheter och minnessvårigheter. Detta leder ofta till att personen har svårt för att delta i det sociala och isolerar sig hemma, både på grund av den svåra tröttheten men även av rädsla för att drabbas av epileptiska anfall inför andra. Personerna upplevde också att det var jobbigt att bli så beroende av andra människor för att klara av vardagen. Resultatet kunde delas upp i fyra huvudkategorier; att inte kunna delta i socialt liv, att inte kunna förmedla sig, att inte kunna röra sig obehindrat samt att inte komma ihåg. Att inte kunna delta i socialt liv samt att inte kunna röra sig obehindrat har tre underkategorier vardera. Slutsats: Sjuksköterskans arbete genom personcentrerad vård kan underlättas tack vare förståelse för patienters upplevelse av begränsningar i sin vardag. Detta genom att vara tillgänglig för patienten och leda denne rätt bland vårdens olika professioner.

Svenska Högarna är en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala läge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fältstationer som redan finns i fastlandet. En inventering av den kustnära undervattensmiljön har tidigare skett där och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas. Den är tillgänglig för forskning båda från hav och land. Det vill säga att forskarna ska kunna ta sig ute på havet med små motorbåtar direkt från stationen. En hanläggning som består av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt båtgarage är länkad till stationen. Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhåller sig till det befintliga programmet på ön som består bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen. Den ska hålla i tiden mot de hårda förhållanden som ön utsätts för under de olika årstiderna. / "Svenska Högarnas" archipelago is situated 70 kilometers east on Stockholm. Because of its central location in the Baltic Sea, a research-station could be of strategic interest for laboratories and other biological research centre on land. A collect of biologic material along the near-coast has been made few years ago and a rapport mention that a new collect should be needed. In a more local dimension the stations staff should work both on land and on sea with an efficient mobility which include diving-missions and using the new infrastructure for collecting on land. It means that the staff will be able to go on small motorboat and work on open sea directly from the station. The infrastructure composed of a pontoon, a loading berth and a garage will be directly linked to the station. The buildings typology and the infrastructure is adapted to the irregular landscape and fit to the program of the island which is composed of the light-house, the guardian-house and some storing-houses. It has to stand out against the hard-weather conditions of the different seasons and change with them.

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som används för att skapa patientcentrerad vård. Vid patientdelaktig rehabilitering ger fysioterapeuten patienten möjlighet att delta och engagera sig i sin egen rehabilitering genom att informeras om olika behandlingar och dess möjliga konsekvenser. Patienten får då chansen att göra val efter sina egna preferenser och villkor. Enligt self determination theory är det en persons egna val som gör människan tillfredsställd samt att det gör beteendeförändringar mer hållbara och långsiktiga. Reumatisk sjukdom är kronisk, därav bör rehabiliteringen eftersträva en beteendeförändring. Syfte: Att beskriva upplevelserna av ett aktivt patientdeltagande vid besök hos fysioterapeut för personer med reumatisk sjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie, med deskriptiv design. Deltagare till studien rekryterades med ett ändamålsmässigt bekvämlighetsurval. Sex deltagare i studien intervjuades och hade en medelålder på 77 år. Intervjuerna analyserades med en induktiv ansats. Resultat:  Studien resulterade i 4 huvudkategorier: ”Att göra egna val”, ”Att ta del av information”, ”Att ha gemensamma diskussioner” och ”Att inte bestämma självständigt” med totalt 12 tillhörande underkategorier. Slutsats:  I studien visade det sig att respondenterna upplever aktivt patientdelatagande då respondenterna blev involverade i behandlingen genom att bli informerade och få göra egna val. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, patientcentrerad vård, personlig autonomi, reumatism.