<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.</p><p>Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.</p>

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse. Grupp 1 består av fem respondenter (3 kvinnor och 2 män) mellan 20-30 år medan grupp 2 består av respondenter mellan 50-60 års ålder (3 män och 2 kvinnor). Könsfördelningen kommer att vara fem kvinnor och fem män. Efter genomförd receptionsanalys har det visats att båda fokusgrupperna har haft olika attityder gällande homosexuell framställning i XXL och i Svensk adressändring reklamfilmerna. Grupp 2 visade ha en mindre positiv inställning till homosexualitet i jämförelse mot grupp 1, då respondenterna ansåg att företagen gjorde bra att synliggöra homosexualitet. När det gällde homogenisering av ålder i varje fokusgrupp har det kunna bevisa att ålder har varit en av orsakerna till respondenternas attityder och uppfattningar. Men även att andra demografiska faktorer såsom kön, religion, ursprung har också varit en förklaring till framkallning av attityderna i enskilt respondent.

Huvudsyftet med vår uppsats var att ta reda på hur kvinnor och män framställs i media, där vi avgränsade oss till branschtidningar. Våra frågeställningar var; Hur porträtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhåller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap? Vilken problematik kan det finnas kring hur media väljer att framställa chefer? Dessa frågeställningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en narratologisk analys på 60 respektive 20 artiklar från branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap. Huvudresultatet blev att det fanns en viss jämställdhet mellan män och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekräftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fågelperspektiv med intetsägande bakgrunder. Männen hade neutrala uttryck, blev fotade oftare i grodperspektiv, även om de båda könen hade stor majoritet i ögonhöjd. Männen blev dessutom oftare fotade på sina arbetsplatser. Dessa resultat återfanns i den kvantitativa innehållsanalysen. I den narratologiska analysen framkom det att det fanns en förväntan att kvinnor skulle stöta på motgångar hela tiden medan männen hade en äventyrlig resa mot sitt ledarskap. Kvinnor fick oftare motivera hur de fick ihop ”livspusslet” medan denna aspekt inte förekom hos männen.  Slutsatsen blev att media reproducerade skadliga normer kring kvinnligt och manligt ledarskap, vilket försvårar jämställdhetsarbetet. De måste bli mer medvetna om framställningar av vissa grupper för att motverka dessa normer.   Nyckelord; genus, ledarskap, normer, framställningar / Title: The Power of Media – A comparison study of female and male leaders in media Authors; Sophie Edquist &amp; Marina Sigurdsson Mentor; Amelie Hössjer Date; Autumn 2013 Purpose; The purpose of the essay is to analyze media’s depiction of female and male leaders and the dichotomy between them. Another issue is the power that media possesses to influence these norms. Question; How are male and female leaders portrayed in business magazines and how do they relate to the norms about female and male leadership? What kind of issues can emerge with medias choice of portrayal of executive leaders? Theory; We focus on gender theories and norms around genders roles combined with leadership. We also use role congruity theory and masculinity theory. Method and material; We use quantitative content analysis and narratology analysis to answer our research question. The material we use are 60 articles from business magazines, with 30 male and 30 female portrayals of leaders. Results and conclusions; The results were that there were differences between the two genders and the differences confirmed already established norms. Media reproduce these norms and therefore renders it difficult to proceed with equality in society. Considering the results, media needs to be more conscious of how they portray certain groups. Implications; The implications of media’s use of stereotypes of female and male leaders results in lesser motivations from young females to aspire to higher positions. But also the prejudice towards female leaders is enforced and therefore makes it harder to bring about a change in society. Keywords; gender, norms, leadership, depiction

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur unga tänker och handlar kring ”likes och om de gör det till en värdering där de kan mäta sig själv och andra både när det gäller online som offline. För att ta reda på detta undersökte vi om det sociala samspelet både online och offline påverkas av denna eventuella värdering. Forskning visar på att sociala medier har en påverkan på unga, dock finns det ingen forskning om just ”likesfenomenet” och hur det tar sig uttryck bland unga användare av sociala medier. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av fokusgrupper vilka senare har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med stöd av teorier så som socialt kapital (Bourdieu), jaget och maskerna (Goffman) och panoptikon (Foucault). Huvudresultatet visar att unga tillskriver en värdering av sig själv och andra utifrån antalet ”likes”. Denna värdering har visat sig innehålla både positiva och negativa effekter. Positiva effekter på så vis att omtyckta och populära personer offline får ännu en konfirmation på att de är omtyckta- genom många ”likes” och negativa effekter för de personer som är mindre omtyckta offline genom att de får den tillskrivningen även online- genom få ”likes”. Vårt resultat visar även att unga använder sig av olika tillvägagångsätt och strategier för att uppnå så många ”likes” som möjligt och ett av dem är att framställa sig från sin allra bästa sida på bland annat bilder.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare. Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur fyra lärare i årskurs F-3 upplever skillnader i elevers talutrymme, utifrån genus och andra samband, och lärares arbetssätt för att gynna talutvecklingen hos elever. Studiens ansats är kvalitativ och genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Resultatet visar varierande utsagor gällande talutrymmets fördelning mellan elever utifrån genus och andra samband. Det finns dessutom både likheter och olikheter i hur lärare arbetar med muntlig framställning i klassrummet. Slutsatsen är att lärare bör vara uppmärksamma på hur talutrymmet är fördelat i klassrummet, vare sig det handlar om genus eller andra samband. I arbetet med muntlig framställning är det viktigt att bemöta alla elevers individuella behov och även att variera och anpassa arbetssätt efter dessa. För att främja klassrumsklimatet behöver läraren prioritera relationsarbetet och arbeta för en trygg lärandemiljö.

Muntlighet och förmågan att hålla i muntliga framställningar är en av de centrala delarna i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Talängslan är nära förknippat med muntlighet och kan vara ett hinder för elever i samband med muntliga framställningar. Syftet med kunskapsöversikten är att få en överblick av studier om talängslan i samband med muntliga framställningar i skolan. Fokus ligger på att utreda hur talängslan visar sig hos elever samt vilka didaktiska möjligheter och problem som finns i det förebyggande arbetet mot talängslan. Resultatet visar att det finns flera faktorer bakom talängslan som är genomgående i de undersökta studierna. Mest förekommande orsaker till talängslan är kopplade till publiken och elevers oro för bristande ämneskunnande och förberedelser. Viktigast för lärare i det förebyggande arbetet mot talängslan är att erbjuda elever många tillfällen till övning, tryggt klassrumsklimat samt anpassat stöd vid behov.

Studiens syfte var att i förhållande till eurocentrismen undersöka vilka engelsktalande länder som representeras samt hur de länderna framställs i läroböcker för ämnet engelska för årskurs 4–6. I studien har två frågeställningar besvarats vilka var: Vilka länder finns representerade i läroböckerna? och Hur framställs länderna i läroböckerna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har utgått från teorier om eurocentrism. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ läromedelsanalys på nio läroböcker för engelskundervisning ämnade för årskurs 4–6. Den analysmetod som användes vid analysen var tematisk analys som utgick ifrån de fyra analyskategorier produkter, praktiker, perspektiv och personer. Under genomförandet av analysen hittades även en femte kategori vilken benämndes historia. Resultat av analysen visade att flera engelsktalande länder finns representerades i någon form i läroböckerna. Dock ges England och USA en central plats i läroböckerna där framförallt England blir utgångspunkt i form av de karaktärer läsaren får följa i läroböckerna. England framställs även som ”hemma” medan andra länder som Indien, Kanada och Sydafrika framställs med det annorlunda och exotiska vilket kan tyda på viss eurocentrism. En slutsats som dragits är att i läroböcker inkluderas ett innehåll vilket gör att något annat exkluderas, allt kan därmed påstås handla om meningserbjudande.

Denna studie syftar till att undersöka representation och framställning av funktionsnedsättning med utgångspunkt i förskoleklasslärares val av barnlitteratur för högläsning i klassrummet. Dessutom undersöks vilka kriterier förskoleklasslärare har när de väljer böcker till högläsning. Urvalet grundar sig på böcker som förskoleklasslärare använder i klassrummet. 51 titlar analyseras genom en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka i vilken utsträckning funktionsnedsättning representeras. Fyra titlar innehöll karaktärer med funktionsnedsättning. Eli har en storebror, Rätt Lätt: Barns rättigheter 1 till 6 år, Alla barns rätt och I Skymningslandet. Dessa fyra titlar undersöktes sedan med en kvalitativ innehållsanalys med syfte att undersöka framställning av funktionsnedsättning. Studiens teoretiska utgångspunkter är cripteori och critical literacy. Resultatet visar att det inte finns kriterier som explicit rör funktionsnedsättning. Trots avsaknad av explicita kriterier gällande funktionsnedsättning representeras det i fyra böcker. De funktionsnedsättningar som representeras i böckerna är intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning. Studiens resultat visar att funktionsnedsättning ofta framställs på ett rättvist sätt. Resultatet visar även att karaktärer med funktionsnedsättning till stor del är innehavare av biroll eller observatör. Representation av funktionsnedsättning i barnlitteratur som används vid högläsning i förskoleklass bidrar till att elever utvecklar empati och känsla för andra människor och är därför mycket viktigt.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur de svenska ytterkantspartierna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, framställs och porträtteras i läromedel. För att undersöka detta har olika teman tagits fram utifrån de politiska skalorna och en semiotiskt-didaktisk analysmodell. Utifrån dessa teorier och modeller har en studie med kvalitativ och kvantitativ metod genomförts på läromedlen. I studien har det framkommit att det återfinns skillnader i hur partierna framställs. Sverigedemokraterna porträtteras som ett TAN-parti och får vaga beskrivningar på den klassiska höger- och vänsterskalan. Vänsterpartiet beskrivs som ett klart vänsterparti på höger- och vänsterskalan och GAL-parti på GAL-TAN-skalan, men har en svagare framställning som GAL-parti då det finns en avsaknad av sakpolitisk koppling. Båda partiernas historia lyfts fram men i varierande grad men även på vilket sätt de framställs ha hanterat sin historia. I diskussionen lyfts det fram hur partiernas framställningar tenderar att stämma överens med den tidigare forskningen på ämnet på en del punkter medan den skiljer sig på andra.