No description available.

The purpose of this examination is to examine from a feminist perspective how men and women have been represented in five civic textbooks for Swedish Upper Secondary School. The examination has a time perspective from the 1970´s until today, during this time Swedish Upper Secondary School´s value has all along been equality between men and women. To reach the results both quantitative and a qualitative method has been used. The results give indications that men´s and women’s representation have been changed over time, in the early textbooks women was described as just women and were linked to their bodies while men were presented as people with names and careers. In the latest textbook sex and gender where no longer discussed but men where over- represented in both text and pictures. This give indications that civic textbooks have change the way they wright about men and women. In the early textbooks the authors wrote about men and women which gave a clearly picture of the differences that was presented, and which readers can question. In the latest textbook the authors no longer wrote about sexes but choose more quietly to over- represent men in both text and pictures. These civic textbooks showed a transformation over time in the representation of men and women, the early ones showed a representation that we could see clearly and question, while the newest showed a representation which more silent choose to give men more space. All the textbooks that has been examined, in different ways didn´t reach the School value of equality between men and women.

Elever med autism kan utmana läraren att finna rätt stöd för att eleverna ska utveckla sin skriftliga förmåga. Skrivande ställer krav på många förmågor som elever med autism kan ha svårigheter med. Syftet med vårt arbete var att finna goda exempel på hur några lärare arbetar med elever med autism som visar svårigheter med skriftlig framställning, samt hur några elever uppfattar det stöd de får. Vi använde oss av två fältstudier där vi observerade undervisningen samt intervjuade tre elever och fem lärare och resultaten tolkades genom det salutogena perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att lärarna använde flera olika former av stöd utifrån varje elevs individuella behov. Lärarna lade tid på att skapa eget material, erbjöd olika sätt för eleven att visa sina skriftliga förmågor samt såg till att uppgifterna var tydliga, strukturerade och begripliga. Eleverna visade att de var nöjda med det stöd de fick och kände att de utvecklat sina skrivkunskaper. Vi såg att undervisningen handlade om mycket mer än att nå kunskapsmålen, lärarna lade även fokus på vilken form av skrivande eleverna kommer behöva i samhället samt att de fick med sig stöd de kunde använda efter de hade slutat skolan.

<p>Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta.</p><p> </p><p>Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.</p><p> </p>

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.

Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta.   Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.

This qualitative research is about how Swedish media constructs immigrants in articles. The focus of the study will lie on ten Swedish articles and how they stereotype immigrants, but the demarcation will be for young immigrant boys related to crimes. The purpose of this paper is to highlight how media achieves its goal to construct a group as inferior. This will be implemented with the help of articles from different newspapers that reported on immigrants who have committed crimes. We have chosen to look at different newspapers to see if there is a curtain pattern in the construction of immigrant boy. How do the media focus on offenders with immigrant backgrounds look like? How is the immigrant boy constructed in different media? By using the theory constructive discourse analysis we will try to see patterns and understand how the immigrant boy is presented in the media outlets. We will also be using the theory about established and outsiders by Norbert Elias to helps us understand peoples need of keeping a curtain group as outsiders in order to strengthening themselves. The results of our investigation were not quite what we expected. That for us was assumed about the immigrant boy was that he was portrayed in the media as something dark and dangerous, as was the case in the previous research. But it was shown in our study that in recent year the construction of immigrant boy in the media is ambivalent and not always directly negative.

ABSTRACT     I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ”Färjans” sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta. Genom att beskriva kryssningen som en liminal fas och kryssningspassagerarna som ett communitas kunde jag visa hur människor beter sig i detta begränsade fysiska utrymme som båten utgör.  Resultatet visar att människor är ombord på båten av samma anledning om än uttrycksformerna kan skifta. I ”Färjan” ser tittarna människor ge sina känslor fritt spelrum. Jag beskriver därför båten som en slags social ventil för handlingar och känslor som inte kan uttryckas på land i vardagens sociala miljö.   Nyckelbegrepp: karneval, det karnevaleska, framställning, autonomi, sociala roller, kollektiv gemenskap

Den här uppsatsen har som fokus att undersöka genusframställning inom nutidahiphopmusikvideor. De frågor som undersökningen ställer behandlar framförallt hurframställningen ser ut på både en översiktlig men även mer djupgående nivå inom kategoriernasexism, våld, dominans och nedstämdhet. Undersökningens teoretiska ramverk grundar sig istudier om semiotik, genusforskning, teorier om samhälleliga föreställningar samtmeningsskapande inom visuella medier. Undersökningen tar även upp flertalet tidigareundersökningar inom området i jämförande syften. Motiveringen till undersökningen grundadesfrämst i de tidigare studier som gjorts kring effektpåverkan av både visuella medier i allmänhetmen även utav enbart musikvideor. Dessa undersökningar har visat att det finns vissa kopplingartill hur vi tänker och tar emot information och hur detta sedan påverkar vårat handlande. Ävenmer konkret forskning kring musikvideor har visat hur objektifierande material i musikvideor kanha möjlighet att påverka hur vi tänker attitydsmässigt om frågor rörande sexism.Undersökningen utgår ifrån en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativainnehållsanalysen utfördes först där 89 musikvideor analyserades i det totala. Urvalet baserades påde mest populära låtarna inom rap-genren sett från januari 2011 till maj 2013 enligtmusikmagasinet Billboards topplistor. Resultatet av den här undersökningen visade en avsevärdskillnad gällande objektifiering av män kontra kvinnor. Kvinnor var här de som var övervägandemer objektifierade i sin framställning och fick ett högre resultat i alla de variabler som behandladesexism. Män blev istället de som framställdes i alltmer dominanta positioner och hade ett mycketmer självsäkert kroppsspråk och beteende. Sett till våld var det i princip helt obefintligt iframställningen av kvinnorna medan det var aningen mer förekommande hos mannen även omsiffran rent generellt var låg. Variabeln som behandlade nedstämdhet gav det mest jämlikaresultatet i jämförelse mellan könen och framställdes överlag väldigt sällan.I den kvalitativa studien valdes fem låtar ut som fick representera det generella resultatet i denkvantitiva undersökningen för en mer djupgående analys i hur framställningen var uppbyggd. Detförsta som gick att utläsa av resultatet var att hiphop idag är en väldigt mansdominerad genre.Endast ett fåtal procent av musikvideorna var representerade utav enbart kvinnliga artister.Resultatet visade även här att det fanns stora kontraster mellan hur män och kvinnor framställdesbåde sett till beteendet men även i hur man använde kameran för att skapa framställningen.Männen visades här i ett alltmer seriöst beteende med ett mer distinkt och handfast kroppsspråksom uttryckte självsäkerhet. De befann sig även alltmer i roller med ett aktivt handlande. Sett tillkvinnorna så befann sig dessa allt oftare i mer passiva och dekorativa roller där mycket fokus låg ifrämst närbilder på kroppsdelar som anspelade på det biologiska könet.Slutresultatet visade att även om objektifieringen minskat överlag i genren, sett till jämförelsermed tidigare undersökningar, så är det fortfarande ett vanligt förekommande element och varäven det som visade sig mest förekommande i den här undersökningen. Våldsinslag hade minskati jämförelse med tidigare undersökningar men det var fortfarande nästan enbart associerat med manligt beteende. / This paper has as its focus to examine gender production in contemporary hiphop music videos.The questions that the study sets treats especially how the production looks at both a general butalso more profound level in the categories of sexism, violence, domination and sadness. Thetheoretical framework is based on studies of semiotics, gender studies, social concepts andcreating of meaning in visual media. The study also takes up several of earlier studies in the fieldof use in comparative purposes. The motivation for the study was based primarily in the earlierstudies done on effects research of both visual media in general, but also of music videos. Thesestudies have shown that there are some links to how we think and receive information and howthis then affects our actions. Even more concrete research on music videos have shown howobjectifying material in music videos may be able to influence how we think in terms of attitudeon issues of sexism.The survey is based on a quantitative and a qualitative content analysis. The quantitative contentanalysis was first performed in which 89 music videos were analyzed in total. The selection wasbased on the most popular songs in the rap genre seen from January 2011 to May 2013 by musicmagazine Billboard’s charts. The first thing that could be seen from the results was that hip-hoptoday is a very male-dominated genre. Only a few percent of the music videos were representedout only female artists. The results also showed a significant difference in the objectification ofmen versus women. Women were considered more objectified in this specific research and got ahigher result in all the variables involving sexism. Men became more produced in increasinglydominant positions and had a much more assertive body language and behaviour. In terms ofviolence, it was almost completely absent in the behaviour of women while it was slightly moreprevalent in men, although the representation overall was low. The variable that treated sadnessgave the most equitable outcome in comparison between the sexes but were rarely shown overall.In the qualitative study, five songs were as representative of the overall outcome in thequantitative study. The purpose of the study was to get a more in-depth analysis of how therepresentational behaviour was structured. The results showed that there were significantcontrasts between the way men and women were represented both in terms of behavior, but alsoin how the camera was used to create the representation. The men were shown here in anincreasingly serious behavior with a more distinct and robust body language expressingconfidence and were also shown more in active roles. Women were often in more passive anddecorative roles where much focus was in close ups where body parts that insinuated at thebiological sex was primarily represented.The final result showed that although objectification is an overall reduction in the genre in termsof comparisons with previous studies, it is still a common element and was also what was mostprevalent in this study. Violent behaviour had decreased significantly compared with previoussurveys but it was still almost exclusively associated with male behavior.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i åldern mellan 20-30 år upplever och förhåller sig till det kvinnoideal som framställs i mediereklam. Studien byggde på en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda på deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de påverkas av den kvinnliga framställningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. Då kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansåg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde påverkas av mediereklamens framställningar. Intervjufrågorna ställdes utifrån ett urval av reklambilder från de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet. Tidigare forskning lyfter fram medias roll i producering och reproducering av kvinnlighet och manlighet, samt dess inflytande på individers självbild och verklighetsuppfattningar. Eftersom det huvudsakliga syftet med reklam är att sälja en produkt är denna framställning inte alltid en korrekt avspegling av den objektiva verkligheten. För att få en bättre förståelse för hur reklamen kan tolkas utgick vi i den teoretiska bakgrunden från Butlers performativitetsbegrepp, Connells utgångspunkter om en genusordning samt Goffmans teorier om hyperritualisering.Resultatet visade att informanterna upplevde att de påverkades av mediereklamens framställningar. Informanterna var väl medvetna om att medias framställning av kvinnoidealet inte är en riktig avspegling av verkligheten, samtidigt fanns det ändå en strävan att komma så nära idealbilden som möjligt. Detta bekräftar Butlers, Connells och Goffmans teorier om att kvinnlighet och manlighet är någonting som är socialt konstruerat och fastläggs av den rådande normen i samhället.