<p>Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani så allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att få en enormt stor massmedial uppmärksamhet. Uppsatsens fokus ligger på hur denna rapportering om händelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benämnde de inblandade aktörerna samt hur allmänhetens reaktioner på det inträffade kom att framställas. Fokus ligger även på vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten. Den metodologiska utgångspunkten är diskursanalys där diskursteori använts som metod.</p>

<p>Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda. Detta visar på hur viktigt det är att ha en medveten muntlig träning, att skapa ett bra klassrumsklimat och att man som lärare uppmuntrar och berömmer eleverna.</p>

<p><em>The gift of speech or skill in relation to conditions? </em>is a qualitative interview survey of ten students’, in the upper secondary school, experiences of oral presentation in the classroom. The purpose of the study is to research how rhetorical previous knowledge, verbal interaction in the classroom and speech anxiety and speech tendency affect the experience of oral presentation. </p><p>     The result shows that rhetorical previous knowledge has a positive affect on how oral presentation is experienced. Larger previous knowledge generates a more positive experience of oral presentation. The results also show that many of the students have a theoretical knowledge about outline, introduction and conclusion but lack the ability to practically use their theoretical knowledge in their oral presentations. The results also show that many students are experiencing a shortage of rhetorical education. </p><p>     In the classroom culture signified by verbal interaction and dialogue, the students are more encouraged to perform an oral presentation, than in the classroom culture signified by one way communication. The results also show that response often is given orally by the teacher and less often in writing. Response from other classmates is unusual.</p><p>     Students’ speech anxiety and speech tendency affect how most students are experiencing discomfort in some way or another in relation to oral presentation. The background to this discomfort are most commonly related to the performance in front of classmates, the self-image or self-esteem but also being assessed by classmates or the teacher. Two other variables were found in the survey, that of the desire of knowing the audience or not and that of the size of the audience.</p><p>     Oral presentation is important to master both in school but also in real life. The common strategy for development of verbal interaction seems to lay in the actual performance only. Students are not handed other occasions to practice. At the same time students are graded on their performances without having any previous knowledge. Awareness about oral cultures in the classrooms and about the background of students speech anxiety are important for their development of verbal interaction in any form, and it is also important to vary the size of the group and the kind of audiences.</p>

No description available.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV. Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund. / A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.

Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani så allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att få en enormt stor massmedial uppmärksamhet. Uppsatsens fokus ligger på hur denna rapportering om händelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benämnde de inblandade aktörerna samt hur allmänhetens reaktioner på det inträffade kom att framställas. Fokus ligger även på vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten. Den metodologiska utgångspunkten är diskursanalys där diskursteori använts som metod.

The purpose of this study is to examine the teachings of rhetoric’s in schools, more specifically within the Swedish subject; furthermore it examines how Swedish teachers work with rhetoric in the Swedish subject on a practical basis. The study also highlights teachers' approaches to the curriculum for high school. The method I have used to conduct this study, have been to use interviews and inductive ethnography.   The teachers whom have been interviewed in my study have similar understandings of what oral presentations actually are, but their idea of what the term rhetoric stands for however differs. Teachers have received similar training in rhetoric; however, they have different experiences within it. This has contributed to the difference in teachers' approaches to rhetoric. However, teachers' education in rhetoric is not sufficiently comprehensive in relation to the requirements of the curriculum considering rhetoric. A reason to this is that neither rhetoric nor oral preparation has been a required subject in the education of the teachers. Many teachers have on their own studied rhetoric to complete the requirements of the curriculum.   Generally, these teachers work with rhetoric as independent parts of the Swedish subject. But there is a desire that rhetoric must also be integrated into other subjects. Thus, students will have more opportunities to come into contact with rhetoric and can translate the theory of rhetoric into practice in different contexts. Shared by all six teachers is the opinion that they work with rhetoric in a way that they attach both oral and written parts in rhetoric. Through various methods, exercises and facts, students can thus achieve a sense of self-confidence, which they could use when they speak to different audiences in different contexts. Students also become aware of the power of the spoken word. This also contributes to language learning and language development with the students.

The idea to this bachelor thesis was born after carefully following the coverage of Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media during their imprisonment in Ethiopia from June 2011 to September 2012.   Based on our interest we designed two questions to answer throughout the thesis. These are: (1) How are Johan Persson and Martin Schibbye portrayed as journalists in the discussion about them that has taken place in Swedish media? (2) How is the journalistic profession described in the discussion about Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media?   To answer these questions we decided to analyse texts that can be defined as the genre of opinion journalism, which all came from Swedish printed media. We have chosen 16 texts to analyse which show the variety of ways to write about Persson and Schibbye in the chosen genre during the chosen period of time. Opinion journalism is what newspapers use to attract readers, as they want to supplement the news coverage with comments and analysis from “experts”.   Persson and Schibbye were imprisoned in Ethiopia in June of 2011, and weren’t released until 15 months later, in September of 2012.   To analyse our material we have amongst others used theories regarding social constructionism, representation, discourse, the journalistic identity and the journalistic ideals that exist in Swedish society. The method chosen to carry through our analysis is a critical discourse analysis, according to Norman Faircloughs theory and his three dimensional model concerning text, the discourse practice and the social practice.   The results that came from our analysis is that Persson and Schibbye is portrayed in three ways; as journalistic heroes, victims and/or crooks. In those examples that portray Persson and Schibbye as heroes, it is not only them that are praised, but also journalism as a profession and the journalistic assignment. This is also true regarding the texts that portay Schibbye as a crook, since it is Schibbyes earlier engagement in communistic politics that is criticised, not the journalistic profession itself. Persson and Schibbye are also portrayed as victims of the Ethiopian government and abuse of power.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda. Detta visar på hur viktigt det är att ha en medveten muntlig träning, att skapa ett bra klassrumsklimat och att man som lärare uppmuntrar och berömmer eleverna.