Sports could be considered the biggest entertainment industry of our time. In regards to social structures, sports act as a mirror to our society. When society is unequal, and structural differences exist in the sport, the sector mimics that. The media is a big factor in how men and women are framed in society. This study aims to analyze how female and male floorball players are portrayed in the Swedish media, with the following research questions: How much space is given to women and men inthe media? What differences and similarities are there in the way women and men are framed? Are there any differences between the media forms? This was done by using content analysis to analyze 159 posts from Instagram and 83 articles from online-newspapers, Sportbladet and Expressen Sport, witha focus on their images, captions, and texts. When this was done, the study was meant to determine how the media is framing men and women in different situations, how the genders are described andwhat emotions they express. The outcome of this study was that in three out of five medias, the majority of reports were about men. Men and women can also be considered to have typical gender characteristics. Same of the differences can be attributed to the media not giving men and women equal space and in same cases, objectifying women.

The study strives to clarify and problematize the construction of love in a Swedish produced tv series for youths with homosexual main characters. It examines the six episodes of the Netflix show Young Royals, which premiered in 2021 and has been acknowledged for its depiction of homosexual characters. With help from multimodal discourse analysis and the analytical tools lexical choices, emotionally charged words, attributes and settings the study examines how homosexual love is constructed in the show and how norms about sexuality and masculinity are expressed in this depiction. The study uses the theories “Heteronormativity” and “Hegemonic masculinity” in order to help see the different discourses from the series. The results show four different thematic discourses connected to the construction of love between the main characters; inner conflict of sexuality, loneliness, power relationships as obstacles to romantic relationships and invincible love. The conclusions drawn are that love is not constructed in the stereotypic way which is common for homosexual relationships in media. The love is rather constructed like in typical romantic movies and shows in which the main characters are heterosexual.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur eleverna upplever att de utvecklas i muntlig framställning under kursen Retorik. Syftet är även att undersöka ur högt eleverna rankar kursen Retorik jämfört med andra ämnen i förhållande till nytta efter gymnasiestudier. För att besvara syftet har två enkätundersökningar genomförts, en gång i september och en gång i maj. Enkäterna har mätt elevernas självskattning, attityd och talängslan inför muntliga framställningar samt hur högt de rankar ämnet Retorik.  Resultatet visar att eleverna självskattar att de blir bättre på att genomföra muntliga framställningar. Attityden förändras generellt inte medan elevernas talängslan minskar. Undersökningen visar även att eleverna rankar ämnet retorik högt i förhållande till hur stor nytta eleven kommer att ha av kursen, jämfört med andra ämnen, i framtiden. Svaren visar att de allra flesta eleverna har en förväntan om att de kommer behöva använda sig av muntlig framställning i framtiden.

Studien är en undersökning i hur kan arbetet med bildanalys kan genomföras, och varför det är viktigt att integrera i undervisningen. Den riktar sig mot elever i åk 7–9, men undersökningar som inte enbart riktar sig mot högstadiet har använts. Resultaten är ändå användbara i studien då de går att applicera i olika åldrar.Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Är det viktigt för elever att utbildas i visuell litteracitet för att kunna förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder som de möts av?Då ämnet bildanalys i sig är väldigt brett har studien avgränsats till att utgå ifrån hur kvinnor framställs i media, för att besvara frågeställningen.Första delen av texten behandlar olika metoder för visuell litteracitet och är mer övergripande än andra delen. Detta ger grunden till att kunna tolka och analysera bilder. Andra delen av texten behandlar hur kvinnor framställs i media och reklam. Den behandlar även blickarna mellan bildens olika objekt, samt blicken från betraktaren. Del tre tar upp exempel på uppgifter och hur lärare kan arbeta med detta i undervisning. Studiens resultat är framtaget genom en noggrann sökning och urval av artiklar samt annan litteratur. Nyckelord: bilder, blickar, genus, framställning av bilder, kroppar, kvinnor, objekt, visuell litteracitet.

Muntliga framställningar har en relativt stor plats i Läroplanen (Lgr11, 2019) men trots det saknas det tydliga riktlinjer och verktyg för hur eleven ska få möjlighet att utvecklas till en god talare och lyssnare. Syftet med vår studie är att undersöka lärares arbetssätt vid muntliga framställningar samt att belysa begreppet talängslan. Utgångspunkten i studien är att utveckla kunskaper kring begreppet talängslan samt sammanställa arbetssätt som lärare använder för att stötta elever som upplever en oro när de talar inför andra. Vi har undersökt lärares syn på talängsliga elevers symtom och orsaker till talängslan samt hur lärare arbetar för att skapa trygghet vid muntliga framställningar. Vår vision var även att studera vilket utrymme arbetet med talängslan får inom skolan samt hur utvecklingen inom ämnet sker. Genom en enkätundersökning som besvarades av 100 lärare som arbetar i årskurserna F–3 har vi fått fram material som vi analyserat genom statistisk analys samt innehållsanalys. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och gav därav både kvalitativa och kvantitativa data. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat är grunden för att skapa goda förutsättningar vid muntliga framställningar. Eleverna uppges visa såväl fysiska som psykiska symtom vid talängslan och en vanlig angiven reaktion är att försöka undvika muntliga framställningar på olika vis. Flera av respondenterna anger att de arbetar med elevernas självkänsla och gruppens dynamik samt att de har tydliga klassrumsregler för att skapa ett tryggt klimat i klassen. Arbetet med talängslan sker till största delen i klassrummet men diskuteras även inom arbetslaget och kan i vissa fall även beröras genom exempelvis föreläsningar och annan kompetensutveckling. Slutligen visar studien att talängslan är ett vanligt fenomen, då fyra av fem lärare i studien anger att de har talängsliga elever i sin klass.

The portrayal of other groups of people than our own often run the risk of depicting the individuals in these groups in a simplified way. We often view ourselves as complex beings, with several defining memberships connected to our person. These memberships can be as students, siblings, religious, political, friends, and musicians, to name but a few. This definition is not always as certain in our portrayal of others, more foreign to our everyday life. The supporters of the opposing football team or voters of the rivalling political party might just be defined by these confining identities. Examples of this phenomenon are legion in human history, whether it is nazi Germany’s propaganda that dehumanized the Jewish population or Apartheid’s definition of worth through skin colour. The understanding of how this style of simplified portrayal dehumanizes the portrayed subject is important to teach in our schools. The power of our choice of definition of the people around us needs to be taught to students. The first step towards giving students an understanding of the subject is to show them solid examples of this in history. The focus of this study is therefore to analyse letters from Swedish missionaries in South Africa and how they portrayed the South African population during the official introduction of Apartheid. Amartya Sen’s theorem of identity and violence has been used as a tool during the analysis to achieve this goal. The results showed that many of the missionaries changed their portrayal of the black population during the investigation period, 1945–1951, from a simplified to a diverse description. Their depiction of the white population, however, stayed relatively the same during the entire period.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Rinkeby och Djursholm framställs i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet och vilka återkommande brottstyper som nyhetsmedia lyfter fram i respektive bostadsområde. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är stämplingsteorin och stigma. För att besvara studiens syfte används följande frågeställningar: “Hur framställs Rinkeby respektive Djursholm i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet?” och “Vilka typer av brott lyfts fram i respektive bostadsområden?” En kritisk diskursanalys tillämpas för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet från studien visade att Rinkeby i stor utsträckning framställs som en konstant brottsplats med blodiga gängkrig och dödspatruller. De brottstyper som främst lyfts fram av nyhetsmedia är skottlossningar och mord. Bostadsområdet Djursholm framställs av nyhetsmedia som ett dyrt överklassområde med mycket outtalat bakom fasaderna. De brottstyper som media lyfter fram i området innefattar primärt narkotikabrott. Studiens avsikt är att synliggöra hur mediala skildringar av skilda bostadsområden kan skapa och reproducera diskurser av dessa bostadsområden, men också hur bostadsområden kan vara stigmatiserade på två skilda sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers talrädsla påverkar deras självförtroende i ämnet svenska på gymnasiet. Studien syftar även till att undersöka vilken typ av stöd och vilka strategier elever behöver samt hur lärare kan hjälpa elever att övervinna talrädsla för att öka deras självförtroende i samband med undervisningen i ämnet svenska. För att uppnå syftet med denna studie valdes en kvalitativ metod, och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem elever som studerar Svenska 3 på gymnasienivå. Den data som samlades in genom intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten från elevintervjuerna visade att eleverna ofta känner ångest, stress och nervositet inför muntliga presentationer. Faktorer som bidrar till talrädsla är rädslan för att bli bedömd av andra, särskilt av klasskamraterna men även tidigare negativa erfarenheter från muntliga framställningar. Dessutom kan bristande självförtroende och en känsla av osäkerhet förvärra rädslan att tala inför andra. För att minska talrädslan och öka självförtroendet föreslår eleverna olika strategier såsom presentera inför mindre grupper, konstruktiv feedback, tydliga riktlinjer och olika typer av presentationstekniska hjälpmedel.

Denna studie behandlar attityder till kvinnlig nakenhet på sociala medier, vilket är en rådande diskussion i samhället då vi via våra sociala medier möts av denna typ av innehåll dagligen. Eftersom tidigare forskning är bristfällig utgör detta ett outforskat område som denna studie ämnar undersöka. På grund av detta är teoretiskt ramverk och tidigare forskning sammanslaget. Det teoretiska ramverket som medföljer studien stödjer att det finns delade åsikter kring huruvida kvinnligt naket innehåll uppfattas som antingen feministiskt, sexualiserat eller normaliserat. Denna studie syftar till att fungera som en förstudie för att få en inblick av populationens attityder som i sin tur är tänkt att argumentera för att forskningsområdet är värt att undersöka vidare. Studien ämnar undersöka attityder till kvinnlig nakenhet på sociala medier bland vuxna personer som är bosatta i Sverige. Detta genom att analysera populationens användning av sociala medier, attityder till kvinnligt naket innehåll samt eventuella samband mellan dessa två.De frågeställningar som studien ämnar besvara är följande:Frågeställning 1: Hur ser användningen av sociala medier ut för vuxna bosatta i Sverige? Frågeställning 2: Vad finns det för attityder till kvinnligt naket innehåll på sociala medier bland vuxna bosatta i Sverige?Frågeställning 3: Vilka eventuella samband finns det mellan antal timmar spenderade på sociala medier, demografiska egenskaper och attityder till kvinnligt naket innehåll på sociala medier?                                                                                                                                                                                                     Samtliga frågeställningar är formulerade för att besvara syftet. Det teoretiska ramverket som används för att diskutera och besvara resultaten av denna studie utgår ifrån sociala mediers framväxt, kvinnans framställning, relationen mellan sociala medier och nakenhet samt attityder till nakenhet. Studien är baserad på empiriskt material framtaget genom en kvantitativ enkätstudie, med 106 respondentsvar. Resultaten av enkätstudien har analyserats i relation till ett teoretiskt ramverk vilket visar att attityderna till hur kvinnor framställs på sociala medier är splittrad. Detta gällande huruvida populationen antingen upplever innehållet som feministiskt, sexualiserat eller normaliserat. Ett av de starkaste sambanden som visade sig i resultatet var mellan hur många timmar populationen spenderar på sociala medier per dag och till vilken grad kvinnligt naket innehåll bidrar till kvinnans rätt att äga sin kropp. Resultatet i detta fall innebar att ju fler timmar populationen spenderade på sociala medier, desto mer ansågs bilder med kvinnligt naket innehåll bidra till kvinnors egen rätt att äga sin kropp. Ett annat starkt samband kopplat till frågeställning tre om demografiska egenskaper, var att den äldre generationen generellt sett har en mer negativ attityd till kvinnligt naket innehåll på sociala medier. På grund av att studiens omfång är begränsat kan ett generaliserbart resultat av denna studie inte representera hela populationen och på så sätt inte heller fastslås. Däremot kan denna studie bidra med att visa att ämnet är intressant för vidare forskning.

Studien syftar till att belysa talängslan ur både elev- och lärarperspektiv, samt hur undervisning i muntlig framställning bedrivs i svenskämnet, i årskurs 1–3. Muntlig framställning är en central del i all undervisning under hela skolgången där elevers språkliga och kommunikativa förmåga ska stärkas. Att tala är ett demokratiskt verktyg och när lärare arbetar med att stärka elevers muntliga förmåga kan det leda till att eleven vill och vågar göra sin röst hörd. Det finns lite forskning i området talängslan. Den forskning som finns utgår från högre åldrar. Kommunikation har en centralroll i den sociokulturella teorin och hermeneutiken som utgår från människans tankar, upplevelser, erfarenheter och tolkningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts på två olika skolor med fem verksamma lågstadielärare och två elevgrupper i årskurs 3. Syftet med intervjuerna var att få lärare och elevers syn, erfarenheter och kunskap om talängslan och muntlig framställning. Min studie visar att talängslan är ett viktigt område och att det behövs mer forskning och kunskap. Den visar även att det är viktigt att arbeta med muntlig framställning som främjar elevens språkutveckling. Lärare har en viktig roll och behöver ha förståelse för problematiken. Det finns olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med talängslan. Eleven behöver tro på sig själv och känna sig trygg då det kan leda till att hen vågar tala. Elever behöver ständigt utmanas för att stärka sitt självförtroende. Trygghet är en förutsättning för att minska talängslan. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>