Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

Denna uppsats ser närmare på hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autism och Aspergers syndrom framställs språkligt i skönlitteratur. Tillvägagångssättet har varit att läsa hela böcker, och med utgångspunkt i frågor baserade på tidigare forskning se om språkliga drag eller mönster kännetecknande för diagnoserna i någon mån kan noteras. Uppsatsens teoretiska del består av socialkonstruktivism samt stigma. Resultaten som framkom visade att vissa mönster typiska för funktionsnedsättningarna kan ses när det gäller språk och kommunikation, variation från mönstret är även förekommande. Karaktärerna ses till stor del som språkligt och kommunikativt avvikande och ibland inte som sådana. Två olika framställningar kan också skönjas, en hjälteaktig sådan samt en mer vardaglig.

No description available.

Den här studiens syfte är att undersöka vilka åsikter fem lärare har om sin undervisningspraktik i momentet muntlig framställning. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivets syn på lärande som en social process, och i fokus står de inre respektive yttre stödstrukturer som lärarna använder för att stödja sina elevers utveckling i muntlig framställning. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna medvetet arbetar för att skapa en miljö där både inre och yttre faktorer lyfts fram och bearbetas i undervisningen. Resultatet visar att en trygg miljö, en stöttande och närvarande lärare, en gradvis ökande svårighetsgrad, en god kontakt mellan talare och åhörare samt mottagaranpassning är stödstrukturer som hjälper eleverna på vägen mot en väl genomförd muntlig redovisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka några gymnasieelevers erfarenheter av muntlig framställning i svenskämnet. Studien undersöker även hur läraren arbetar med elevers muntliga framställning. Detta undersöktes med hjälp av elev- och lärarintervjuer. I resultaten framkommer det att eleverna känner en viss osäkerhet och oro inför muntlig framställning och orsakerna till detta kan kopplas till klassrumsklimatet och elevernas känsla av trygghet samt hur väl förberedda de är. Samtliga lärare i studien använder de metoder som i teorin omnämns vara effektiva för att minska elevernas nervositet och göra deras inställning till muntlig framställning mer positiv. Slutsatsen som dras är att läraren behöver ge eleverna mer övningar och träning, konkreta och tydligare återkoppling och att läraren finns som ett stöd under och efter den muntliga framställningen.

Dagens samhälle ställer höga krav på den muntliga kompetensen vilket även speglar kursplanerna i skolan. För att utvecklas till skickliga talare krävs det att eleverna uppmuntras till att använda sitt tal. Historiskt sett har det visat att undervisningen många gånger brister när de kommer till möjligheter för eleverna att träna och uttrycka sin muntliga kompetens, och det finns idag många elever som känner stort obehag för muntlig framställning. Det finns forskare som indikerar att drama är fördelaktigt för att uttrycka muntlig framställning. Däremot har vi inte funnit forskning som mer specifikt belyst vad det är som sker under dramaarbetet som leder till muntlig framställning och hur eleverna kan bli en tillgång för varandra under dramaarbetet. I den här kvalitativa studien har sociokulturella analysbegrepp använts med syfte att undersöka; hur strukturerad drama kan vara en tillgång för den muntliga framställningen i svenskundervisningen. Utifrån analys av videodokumentation indikerar vårt resultat att under dramaarbetet hjälper eleverna varandra i deras muntliga framställningar samt att de använder olika uttryckssätt för att förstärka sitt framträdande. Genom inlevelse använder eleverna även improvisationer för att förmedla känslor och åsikter utifrån karaktären. Slutsatsen för denna studie är att under dramaarbetet laborerar elever mellan tal och skriftspråk, kroppsspråk och röstjustering används för att förtydliga det muntliga framträdandet. Drama skapar även möjlighet till repetition för att förbättra den muntliga framställningen. Elever stöttar varandras muntliga framställningar genom att ge konkreta råd på hur kroppsspråk och röstjustering kan användas för att förtydliga framträdandet. Viktigt att notera är att slutsatserna för den här studien är beroende av ett gott samarbete i gruppen.

Enligt en brittisk undersökning bygger allmänhetens uppfattning om individer med psykisk störning främst på den information som förmedlas via film. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur fyra identifierade stereotyper inom ämnet psykisk störning framställs i filmerna: Mina, Jag och Irene (2000), Gökboet (1975), Primal Fear (1996) och När lammen tystnar (1991). Med Halls representationsteori som bas utgick studien från Dyers tankar om stereotyper, Goffmans stigmatiseringsteori samt Saids idé om en uppdelning mellan ”vi” och ”de Andra”. Genom att även inkorporera Berrittas syn på psykisk störning i film samt Bordwell och Thompsons filmteoretiska perspektiv kunde ovanstående teorier tydligt kopplas till studiens syfte. För att kunna genomföra undersökningen skapades en analysmodell där Labovs narrativa beståndsdelar operationaliserades via specifika frågor framtagna utifrån Selby och Cowderys ramverk för narrativa analyser. Resultatet visar att de identifierade stereotyperna huvudsakligen formas och framställs genom att dra en skiljelinje mellan normalt och avvikande. Filmtekniska komponenter tillämpas därefter utifrån vilka känslor filmskaparna ämnar framkalla hos åskådaren i relation till respektive identifierade stereotyp.

Gamer mode är ett vinstfokuserat-beteende där Frank menar att det finns 3 faktorer till varför ”gamer mode” uppkommer, där en av faktorerna handlar om hur spelet framställs. I det här arbetet har fokus varit på den andra faktorn om framställning och hur den påverkar spelarens beteende gällande poängsamlande. Deltagarna i undersökningen delades upp i två grupper och som skulle spela ett spel som var identiskt förutom dess framställning i form utav en introduktionsskärm. Denna introduktionsskärm uppmanade till att utföra egocentriska eller altruistiska uppgifter där de egocentriska uppgifterna lede till poäng. Resultatet visade på att den gruppen som fick en egocentrisk framställning var mer benägna till poäng medan de som fick en altruistisk framställning inte var lika benägna till poängsamlande. Möjligheter till vidare forskning finns genom att pröva olika grader av framställning för spelaren för att undersöka hur dess beteende påverkas, samt liknande undersökning fast i ett 3D-spel.

De flesta människor har någon gång hållit en turistbroschyr i sin hand. Antagligen har betydligt färre människor reflekterat över vilka som avbildas i broschyren. Denna innehållsanalys syftar till att, med hjälp av bildsemiotik, urskilja vilka samhällsgrupper som representeras i utvalda kommuners turistbroschyrer och hur de framställs. De olika grupperingarna som valts ut för att studera närmare är kvinnor respektive män, etniska minoriteter, äldre människor och personer med funktionsvariation. Studien görs utifrån ett intersektionellt perspektiv som redogör för kopplingar mellan representation och framställningar till normbildning och olika maktrelationer utifrån kommuners turistbroschyrer. Resultatet visar att kvinnor och män är förhållandevis jämlikt gestaltade utifrån både framställning och representation. Äldre människor finns representerade utefter den befolkningsmängd de faktiskt utgör, dock ses att äldre kvinnor har en tendens att representeras mindre än männen. Endast en person med funktionsvariation återfinns i materialet, medan etniska minoriteter är något fler, dock fortfarande underrepresenterade. De tre sistnämnda samhällsgrupperna framställs som mer passiva och avidentifierade än majoritetsbefolkningen.

Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler.