Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av muntliga framställningar i svenskämnet. Till stöd användes kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever. Studiens resultat visar att de utvalda eleverna till stor del har negativa känslor och upplevelser av muntliga framställningar där nervositet, oro och ångest är vanliga känslor som eleverna upplever. Detta kan möjligtvis ha kopplingar till orsaker som ligger till grund för elevers talrädsla, exempelvis tidigare upplevelser och en avsaknad av regelbundna muntliga framställningar. Studiens slutsats är att lärare bör och behöver bli medvetna om elevers talrädsla, vilka känslor eleverna upplever samt vilka metoder de behöver vid detta. Det framkommer att eleverna exempelvis önskar ett tryggt klassrumsklimat, redovisa i mindre grupper, positiv respons från lärare eller klasskamrater, tydliga strukturer eller mer övning och förberedelser. Med hjälp av detta kan lärare sedan ge stöd i elevernas hantering och förebyggande av talrädslan samt utveckla och stimulera elevernas muntliga förmågor.

Denna uppsats har genomförts mot bakgrund av den låga andelen kvinnor i Försvarsmakten. 2020 var endast 8 procent av alla yrkesofficerare kvinnor, en ökning med 2,8 procent på nio år. Trots att myndighetens ledning varit tydlig med att andelen kvinnor måste öka och jämställdhet har förespråkats, både externt och internt, har förändringen gått långsamt och jämställdhetsarbetet har inte trängt ned i organisationen. Både förekomst av sexuella trakasserier och ovälkommet beteende mot framför allt kvinnor har framkommit. Efter den avskaffade värnplikten 2010, blev bristen på personal stor inom Försvarsmakten och kvinnor blev viktigare att nå. Detta ledde till en ökad satsning på reklam. Med utgångspunkt i reklamkampanjerna “Välkommen till vår verklighet” från 2011 och “¨Många har många frågor” från 2018 har uppsatsen analyserat framställningen av kvinnor och män i dessa kampanjer. Förutom att analysera framställningen i respektive kampanj har skillnader mellan kampanjerna analyserats. Syftet har varit att undersöka om framställningen bidragit till att upprätthålla eller förändra stereotypa föreställningar om kvinnor och män. Totalt har fem filmer ingått i analysen. Förutom detta material har även filmernas tillhörande kommentarer på Youtube analyserats. I analysen av kommentarerna har det varit svårt att identifiera närvaron av kvinnor, framför allt har män kommenterat filmerna. Analysen har gjorts med hjälp av Hirdmans genusteori med utgångspunkt från genuskontraktet och Faircloughs kritiska diskursanalys med utgångspunkt från den tredimensionella modellen. Med hjälp av dessa teorier har uppsatsen djupare kunnat analysera underliggande budskap i filmer och kommentarer. Resultatet har visat att kvinnorna i den andra kampanjen fått en mer framträdande roll än i den första, dock leder sättet kvinnor och män framställs på, till att de delvis uppfattas könsstereotypt. I materialet framkommer också att myndigheten försöker förflytta problem med rekrytering från den egna verksamheten till allmänheten.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs.All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet.

De senaste åren har det skett en stor ökning i andelen lärare som upplever att nationella prov påverkar undervisningen och den grupp som upplever störst påverkan är svensklärarna. Närundervisningen påverkas av ett prov kallas detta för washback. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken omfattning svensklärare på gymnasiet upplever att nationella prov i skriftlig framställning påverkar undervisningen och vilka washbackeffekter som kan urskiljas. För att nå syftet genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksammasvensklärare på gymnasiet. Resultatet visar att skrivproven påverkar undervisningen, men att graden av upplevd påverkan och inställningen till detta varierar. I lärarnas beskrivningar urskiljs både positiva och negativa washbackeffekter av skrivprov, men det finns tecken på att de negativa effekterna är mer omfattande. Slutsatser som dras är att skrivproven har ett inflytande på undervisningen inom svenskämnet och därmed även utformningen av det, men att det inte verkar finnas någon större risk för att undervisningen planeras utifrån proven istället för respektive kursplan. En medvetenhet om provens effekter är en förutsättning för att nå positiva washbackeffekter som främjar både lärare och elever, exempelvis ökad likvärdighet.

Den här rapporten behandlar framställning av nanocellulosa, CNF, och hur det kemiska innehållet för barr- respektive lövmassa påverkar framställningen. De massor som använts i undersökningen var båda ursprungligen från oblekta sulfatmassor. De blev först kloritdelignifierde och genomgick sedan alkalisk extraktion för att ta bort hemicellulosan. Innan massorna homogeniserades enzymbehandlades de med endoglukanas. De erhållna nanofibrerna karakteriserades genom kolhydratsanalys, mätning av polymerisationsgraden, konduktometrisk titrering, mätning av transmittans, AFM, röntgendiffraktion, centrifugering och DLS. Utifrån resultaten kunde det ses att mellan barr- och lövmassorna var barrmassan det bästa alternativet vid framställning av nanocellulosa. Inom barrmassorna var den kloritdelignifierade barrmassan det bästa alternativet vid framställning av nanocellulosa.

Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsmedier genom att studera 28 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under oktober-december 2015 och 2017. Den metod som används i denna studie är innehållsanalys. En jämförelse mellan åren och valda nyhetstidningar görs för att konstatera om det finns någon skillnad i framställningarna av ensamkommande barn. Resultaten visar att ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsartiklar som sårbara, en belastning och en utmaning. Jämförelsen mellan perioderna visar att man 2015 fokuserade på det stora antalet ensamkommande barn och de svårigheter som uppstod kring mottagandet: 2017 lades mer tonvikt på diskussionen kring begränsningar i flyktingmottagandet.

In 2021 a TV-series called Knutby was released that shows the murder of Alexandra Fossmo and attempted murder of Daniel Linde, that took place in the congregation in Knutby Filadelfia 2004. The then pastor Helge Fossmo was charged with the instigation of the murder of his wife Alexandra and the attemped murder on Daniel. Sara Svensson was charged with committing both crimes, to which she pleaded guilty. Helge Fossmo had been texting Sara Svensson, pretending to be God, and manipulated her to carry out the crimes. The congregation in Knutby Filadelfia has thereafter been discussed in the matter of whether to define it as a church or a sect. This debate is based on the characteristics that surfaced after the crimes were committed and the media started to publish stories about the congregation.    The purpose of this study is to see what the production of the TV-series Knutby chose to paint the congregation as, a church or a sect. A research question was made to specify what issue this study would tackle: What kind of congregation is the congregation in Knutby Filadelfia painted as, in the TV-series Knutby (2021)? The theory of this study is based on the definitions of church and sect that Inger Furseth & Pål Repstad (2005) discuss and the list of criteria for sects that Roy Wallis (1973) writes about. These definitions and criteria include how the relationship between the group and the society looks, if the membership is exclusive, if the group sees themself as an elite or if the group is totalitarian.    The research method chosen for this study is a content analysis. This method focuses on the concrete in the material, exactly what is it that is being told? To do this a series of themes had to be identified in the material. These themes were identified as “punishment/shame”, “power”, “chosen”, “impact”, “doctrine of faith” and “admiration”. These themes were analyzed to see if there were any signs of either church or sect, or both, with the foundation in the theory of the study. The conclusion of the study is that there are signs of both church and sect in the material, and you can’t say that the congregation is painted as solely a church or solely a sect. Even though most of the signs point to a definition of a sect, it is important to acknowledge the other signs as well.

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer.  Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen.  Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Idag ställer både skolan och samhället höga krav på elevers och medborgares muntliga förmåga. Dessa krav kan bli en utmaning för lärare till talängsliga mellanstadieelever då det saknas allmänna strategier och riktlinjer att ta del av. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka vilka strategier som grundskollärare inom svenskämnet använder för att stödja talängsliga elever i årskurs 4–6, samt hur grundskollärare arbetar med formativ bedömning i detta sammanhang. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor användes ett kvalitativt angreppssätt, där sju svensklärare inom grundskolan deltog genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och diskuteras sedan med utgångspunkt i tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkter som studien tar avstamp i, vilka är det sociokulturella perspektivet och formativ bedömning. Resultatet visar att lärarna använder flertalet överensstämmande strategier, såsom att möta elevens behov genom en individanpassad undervisning, utforma ett tryggt klassrumsklimat, avleda uppmärksamheten från eleven samt ge positiv återkoppling som stärker elevens självförtroende. Studiens slutsats är att samtliga strategier behöver vara flexibla och anpassade till varje enskild elev och situation. Det finns med andra ord inte en lösning som lämpar sig till alla. Därför behöver lärare ha en god förståelse för talängsliga elevers behov. Ytterligare forskning behövs inom ämnet då tidigare forskning främst fokuserat på äldre elever med talängslan, vilket gör att det i dagsläget kan finnas kunskapsluckor när det kommer till stödjande strategier för de yngre åldrarna.

The deadly gun violence in Sweden has increased significantly since 2013 and is linked to organized crime. Södertälje is a city south of Stockholm that has been particularly affected by the deadly shootings and gang violence. This type of crimes brings a lot of media attention partly because of society’s safety but also because of people’s lack of experience in the field, which gives media the number one position to bring information. Further, this gives media the power to portray the gang crimes and the criminals in the way that pleases the population, which may tend to uphold discriminating stereotypes.   The purpose of the study is to analyze how Aftonbladet and Dagens Nyheter portray criminal networks in Södertälje. In addition, power relationships and discrimination have been clarified. The material consists of eight articles from Aftonbladet and eight from Dagens Nyheter. The method used is a historical discourse analysis that focuses on identifying power relationships. Analytical tools include analysis questions and two discourse strategies: designations and characterizations. The theoretical framework is postcolonialism, representation, the other and stereotypes.    The study results in three discursive themes, which are called: the impact of gang crime on Swedish society, efforts to counter gang crime and reasons for the development of gang crime. The results of the analysis suggest that gang criminals are depicted negatively. The personal attributes identified include murderous, vengeful, boundless and motivated. A unique result was that gang criminals are depicted as young. Furthermore, power structures can be partially confirmed by portraying gang criminals as inferior to the rest of the society. In addition, the study results in portrayal of individuals as foreign, which can maintain a structure of white as superior to black. / Det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige har sen 2013 ökat markant och kopplas samman med den grova organiserade brottsligheten. Södertälje är en stad söder om Stockholm som varit särskilt utsatt för skjutningar och gängrelaterade brott. Gängkriminalitet är ett ämne som fått stort medialt utrymme, dels grundat i att upprätthålla ett säkert samhälle men även för att människor generellt sett har låg erfarenhet inom ämnet och därmed får informationen genom media. Detta ger media makten att framställa gängkriminalitet och gängmedlemmar som passar befolkningen vilket kan bidra till ett upprätthållande av diskriminerande stereotyper.    Studiens syfte är att analysera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer kriminella nätverk i Södertälje. Dessutom har maktförhållanden och diskriminerande stereotyper tydliggjorts. Materialet består av åtta artiklar från Aftonbladet, samt åtta från Dagens Nyheter. Metoden som använts är en historisk diskursanalys som inriktar sig på att urskilja maktförhållanden. Analytiska verktyg består av analysfrågor samt två diskursiva strategier; benämningar och karaktäriseringar. Det teoretiska ramverket är postkolonialism, representationsteorin, den andre och stereotyper.    Studien resulterar i tre diskursiva teman, som benämns: påverkan av gängkriminalitet i det svenska samhället, insatser för att motverka gängkriminalitet samt orsaker till gängkriminalitetens utveckling. Resultatet av analysen tyder på att gängkriminella framställs negativt. De personliga attribut som identifierats är bland annat: mordisk, hämndlysten, gränslös och motiverad. Ett utpekande resultat var att de gängkriminella framställs som unga. Vidare kan maktstrukturer bekräftas till viss del genom att gängkriminella framställs som underlägsna resterande samhälle. Dessutom resulterar studien i en framställning av individerna som utländska vilket kan upprätthålla en struktur av vita som överordnade svarta.