Uppsatsen är en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lärares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framställning i undervisningen. Vilken plats upplever lärare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och när får elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet? Uppsatsen är baserad på sex intervjuer. Två lärarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig åt i de två olika klassrummen. Lärarna lägger tyngdpunkt på olika områden. Eleverna upplever till skillnad mot lärarna att talets plats är underordnat de övriga momenten. De upplever även att deras muntliga prestationer inte påverkar betyget i samma utsträckning som till exempel skrivuppgifter. Den respons som ges till eleverna är uppskattad. Båda klasserna förbereds inför delprovet även om inte eleverna alltid upplever det som förberedelser. Provet genomförs på olika vis i de två lärarnas undervisningsgrupper. Samtliga intervjuade elever upplever att delprovet inte utgör en särskilt viktig eller avgörande del för betyget. En slutsats som dras är att det finns behov av tydlig kommunikation om vad som ingår i momentet tala. En klassrumsdialog om talets plats, strävansmålen och vad som krävs och bedöms skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet och göra mometet mer tydligt för både lärare och elever.

This bachelor thesis is an exploratory investigation about the phenomenon 'Gamification', which by some definitions is about implementing game elements into non-game contexts. For example exercise services as Runkeeper and Nike Plus who both are available on android and iOS platforms. This study is mainly about the potential value of gamified systems and services for companies and its users and how such a system or service is developed. The thesis also discusses the development aspect of gamified systems in order to give the reader a more ‘in depth’ understanding about the phenomenon. This has been achieved by visiting businesses, by studying marketing – and motivational theories and then connect those theories to the theory about gamification. After this case study have we been able to draw the conclusion that an essential part of gamification is the occurrence of real time calculations and game elements. This means that high demands are put on the developer who has to have good knowledge about the different game elements and when these elements are applicable. The system architect has to work with the other developers in order to be able to pick the best software and hardware that can meet the demands of the service. Fast calculations and high performance are critical factors to be able to offer a good experience to the users of the service. We have also been able to conclude that the guests that has been using the service MySkiStar has become more active in their skiing. Exactly what types of business and customer values MySkiStar as a gamified service has generated is not possible to specify. The reason for this is that SkiStar has not done any follow up in order to map the different areas that we have been interested in. The final value of such a service is therefore merely based on speculations until an investigation has been done to map the value.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie. Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras av Sveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kring begreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angående trovärdighet läggs fram. Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser av ett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare. Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet i framställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna på redaktionen. / <p>Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.</p>

The aim of this study was to take a closer look at attitudes concerning education using oral presentations as the main activity in Swedish language studies in a Swedish secondary school. To accomplish this, the study aimed to answer the following questions: • In what way do four groups of secondary school students talk about oral presentations in Swedish language studies? • Which preconceptions and attitudes to oral presentations do the student express? • Which discourses are actualized in the discussions and how are these constructed? Secondary school pupils were used as a primary source of knowledge here through the use of four semi-structured focus group discussions. Students were asked questions about their understanding of what the essence of oral presentations is, as well as their experiences, feelings and what expectations they felt were placed on them by their teachers. The material shows a discourse composed of a mixture of excitement and fear. The pupils attribute to the creative side to planning presentations and using esthetic or even electronic media to excitement but also express anxiousness regarding the permanence of spoken word and the stress of potentially making a fool of oneself in front of their peers.

Romance in the era of romanticism A comparative study of representations and conceptions of love in literature and among the Swedish nobility 1741-1782. The period of investigation chosen for this master’s thesis is often said to be the birth of the romantic era, a time when love supposedly conquered marriage. My aim has been to study both fiction and autobiographical texts, such as diaries and letters, to broaden our understanding of conceptions of love in the period of Romanticism. With hopes to provide a new perspective on historical conceptions of love: how people understood and described it in their everyday lives. The men and women of the nobility are often portrayed as unable to afford love, as it were; too much of their good name and wealth were dependent on marriage alliances and the politics of landed property and inheritance. But they too read the famous novels of their day and were influenced by the changes in culture and society, but to what extent? On the basis of a modern definition of romantic love, I have chosen a number of themes for comparison; independence, gender, class and faith. This study shows that the concept of love imagined and the love experienced differ depending on these themes. Love was an idea as well as an emotion experienced. However, the idea proved elusive in the everyday lives of the men and women studied. The novels are critical towards the nobility’s way of life: love ought to be natural and differences in income or status ought not to stand in the way of love. Love in its purest form was perceived to be a way to God. Two souls in love were considered destined by nature for each other. To love was to live, and to live was to love.

Den muntliga framställningen ställer höga krav på lärarnas bedömnings- och undervisningsarbete. I denna studie undersöks svensklärares uppfattningar kring bedömningsprocessen i undervisningen utifrån teman som formativ bedömning, likvärdighet och sambedömning. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på gymnasiet.  Resultaten visar att lärarna genomför bedömningen under elevens anförande med hjälp av bedömningsmatriser. Den respons lärare och klasskamrater ger efter anförandet är ofta salutogen, alltså enbart positiv. Avseende att främja likvärdighet nämns metoden att spela in elevers anföranden för att lyssna igen och sambedöma. Resultatet visar att lärarna har erfarenheter av sambedömning vid skriftlig framställning, men att färre har fördjupad erfarenhet av sambedömning vid muntlig framställning. Undersökningen visar även att lärares tidsbrist försvårar möjligheterna till en mer likvärdig bedömning, med hjälp av exempelvis sambedömning.  Den slutsats som dras är att den komplexa bedömningssituation som muntlig framställning skapar medför svårigheter avseende likvärdigheten. Gymnasieskolorna behöver göra mer för att öka lärares förutsättningar till att genomföra mer rättssäkra bedömningar. Lärarna behöver i sin tur arbeta för ett tryggt klassrumsklimat i syfte att avdramatisera den muntliga framställningen och möjliggöra utvecklande formativ bedömning.

Inledning I skolan spenderar elever en stor mängd lektionstid med att arbeta med olika läroböcker. Det är just därför läroböcker behöver analyseras, för att ta reda på vad för värderingar och könsnormer som de förmedlar till svenska elever. Syfte Syftet är att utifrån ett genusperspektiv bidra med kunskaper om hur kvinnor och män framställs och förekommer i läroböcker i svenska som andraspråk för årskurserna 7–9. Metod Den metod som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bild- och textanalys. Metoden möjliggör både kvantitativa och kvalitativa resultat för att besvara studiens frågeställningar. Tre olika analysredskap användes för att analysera läroboken. Med hjälp av två analysredskap besvarades studiens kvantitativa frågeställning. Ett analysredskap användes för att besvara studiens kvalitativa frågeställning. Resultat Studiens kvantitativa resultat visar att kvinnor förekommer betydligt oftare än män på bilder, i dialoger och i övrig text. Studiens kvalitativa resultat är mer spridda. Resultaten visar bland annat att kvinnor och män båda framställs som idrottsutövare i text och bild, men även att kvinnor har stor möjlighet att arbeta med prestigefyllda yrken och typiskt maskulina yrken. Resultaten visar dock också på traditionella stereotypa framställningar för män och kvinnor. Exempelvis drivs män av rikedom och kvinnor kan ofta ses utföra hushållssysslor i läroboken.

Föreliggande studie syftar till att undersöka svensklärares inställning till muntlig framställning i undervisningen på gymnasiet, samt vilka arbetssätt de använder sig av. Dessutom undersöks hur svensklärare beskriver att de med hjälp av olika stödstrukturer arbetar för att utveckla elevernas muntliga kompetens. Studien bottnar i sociokulturell teori där grundtanken är att lärandet sker via relationer och samspel mellan individer.  Undersökningen har en kvalitativ ansats där materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare, verksamma på gymnasiet. Materialet analyserades därefter genom en innehållsanalys, där informanternas svar kodades och delades in i underkategorier och övergripande kategorier. Resultatet visar att lärarna har en likvärdig inställning till muntlig framställning i undervisningen. De framhåller att muntlig kompetens är av särskilt betydande för elevernas delaktighet i samhället, eftersom det är en färdighet som är viktig både för vidare studier, men också i yrkes- och privatlivet. Resultatet visar även att sociokulturell teori genomsyrar lärarnas beskrivning av deras undervisning, vilken ofta består av sociala aktiviteter där eleverna får möjlighet att lära sig av varandra. Slutligen förevisar studien att det är lärarna som bär det yttersta ansvaret för att elever ska kunna utveckla sin muntliga kompetens, eftersom det krävs ett tryggt klassrumsklimat, mycket förberedelser och gott om tid.

The aim of this study is to examine the portrayal of Islam and Muslims in Swedish textbooks published between 1968 and 2018, and whether there has been a development in the portrayal. The material that has been analyzed is five textbooks aiming towards the Swedish secondary school. The chosen method and theory for this paper is critical discourse analysis, within this theory, the three-dimension model by Fairclough was chosen to analyze the results. The result showed various representations, the ones that stood out were Islam and Muslims as “the Other” in correlation to the west, homogenous, violent and male-dominated. The development one could see were that the first three textbooks, written between 1968-1997 showed a clearer representation of Islam and Muslims as homogenous while the textbooks between 2009 and 2018 sought to represent Islam and Muslim to a greater extant by highlighting a variation within the religion.

The purpose of this study is to investigate student progression in oral presentations. During almost an entire academic year, the students have read the course Swedish 3. To be able to examine their development, their self-efficacy, attitudes and speech anxiety ub these situations are measured. Both general and gender-related developments are intended to be discerned, while the results of a parallel study form part of the study. The second study is made by abother student and examines exactly the same thinds as in this study, altough students who have read the course Rhetoric during the academic year. Thanks to this, a comparative study was akso made possible between the students who have read the respective course, ans this gives an insight into the impact of the courses on the students and their self-efficacy, attitudes and the speech anxiety for oral presentations.  The results regarding all the Swedish 3-student's self-efficacy, attitudes and speech anxiety showed that the students developed maginally in all three areas. Otherwise, from a static perspective, the results also showed that student's mental speech anxiety, ehich inculdes factors such as shaking, palpitations and redness. The gender-related result showed that women develop more than men, but that men's level is more static and is at a higher level from the beginning regarding the self-efficacy, the attitudes and the speech anxiety. This result alsp showed that women's speech anxiety us significanlty higher than men's and it also showed than women prefer to talk about personal things to a greater extent than men, although borh men and women seem to prefer to talk about more impersonal things during the course. Finally, the comparative study between Swedish 3 and rhetorical students showed that the rhetoric students self-efficacy regarding discussions in the classroom and the speech anxiety develops most, while Swedish 3 students attitudes to oral representations develop more than the rhetoric students. / Syftet med den här studien är att undersöka elevers progression inom muntliga framställningar. Eleverna har under nästan ett helt läsår läst kursen Svenska 3. För att kunna undersöka deras utveckling mäts deras självskattning, attityder och talängslan inför dessa situationer. Både en generell- och en genusrelaterad utveckling ämnas att skönjas, samtidigt som en parallell studies resultat utgör en del av studien. Den andra studien är gjord av en studiekamrat och undersöker exakt samma saker som i den här studien, fast på elever som under läsåret har läst kursen Retorik. Tack vare detta möjliggjordes även en komparativ studie mellan eleverna som har läst respektive kurs, och detta ger en insyn i kursernas inverkan på elevernas självskattning, attityder och talängslan inför muntliga framställningar. Resultatet gällande alla Svenska 3-elevernas självskattning, attityder och talängslan visade att eleverna utvecklades marginellt inom alla tre områden. I övrigt, utifrån ett statiskt perspektiv, visade resultatet också att elevernas mentala talängslan, som bland annat innefattar rädsla, oro och nervositet, är betydligt högre än den fysiska talängslan, som innefattar faktorer som skakningar, hjärtklappning och rodnad. Det genusrelaterade resultatet visade att kvinnor utvecklas mer än männen, men att männens nivå är mer statisk och ligger på en högre nivå från början gällande självskattningen, attityderna och talängslan. Detta resultat visade även att kvinnors talängslan är påtagligt högre än männens och det visade även att kvinnor föredrar att prata om personliga saker i större utsträckning än männen, även om både män och kvinnor under kursens gång verkar föredra att prata om mer opersonliga saker. Slutligen visade den komparativa studien mellan Svenska 3- och retorikeleverna att retorikelevernas självskattning gällande diskussioner i klassrummet och talängslan utvecklas mest, samtidigt som Svenska 3- elevernas attityder till muntliga framställningar utvecklas mer än retorikelevernas.