<p>The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable.</p>

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras. En bransch där det finns en avsaknad på relevanta marknadspriser på en aktiv marknad är skogsbranschen. Skogsföretag måste därför värdera sina tillgångar genom standarden IAS 41 och därmed uppskatta framtida kassaflöden.I denna uppsats har vi valt att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur användandet av IAS 41 har sett ut utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Syftet är att öka insikten om användandet av IAS 41 utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Studien baseras på en fallstudie av Sveaskog där tre nyckelpersoner i värderingsprocessen har intervjuats, tillsammans med en dokumentstudie baserad på årsredovisningar. Även en revisor och två externa skogsvärderare har intervjuats. Studien finner stöd för att IAS 41 har bidragit till en ökad relevans och jämförbarhet i den finansiella rapporteringen. Det har inte observerats någon märkbar påverkan på begripligheten medan den tillförlitliga framställningen är den kvalitativa redovisningsegenskap som har blivit lidande i och med införandet av IAS 41.

No description available.

”Never!” That was the answer UFC President Dana White gave when asked when women would be seen in the UFC. Two years later the first fight between two women took place and now there’s more than 50 female competitors in the UFC - an organisation that earlier was reserved only for men. ”Women will never fight in the UFC” – A qualitative content analysis of the depiction of women’s MMA in media is a study which focuses on how women’s MMA and Ronda Rousey as an individual athlete are portrayed in american internet based MMA media, with a gender research perspective. This study also investigates how the introduction of the first women’s division in the UFC might have affected the depiction women’s MMA in media. The theoretical framework consists of gender theory concepts such as gender performativity, the man as norm, sports and masculinity. With this theoretical framework as foundation, a directed content analysis was used as research method. The results of this analysis shows a frequent emphasis on the appearance of female athletes in the material. An attractive woman is preferable, and a muscular and more masculine woman is considered as deviant. Female athletes are constantly in comparison to male athletes, both in a positive sense, when their athleticism or talent is compared, and in a negative sense to downgrade their appearance. It is clear that the man is the starting-point, which the women are compared to. The material shows that before the introduction of a female division in the UFC there were strong concerns about women entering the organisation - would it be received as a positive or a negative change and thus if it was economically sustainable. After the first women’s fight in the UFC, the appearances of the competitors weren’t referenced as frequently in the material as before, and their performances were highlighted in a much higher degree. Ronda Rousey is portrayed as the most important individual competitor in women’s MMA. She’s got “everything”, both the looks and talent. But to some extent her talent is marginalized. A resistance that may be based in the unfamiliarity of seeing a woman in the spotlight of the MMA-world.

This thesis investigates and illustrates how men are presented and treated in legal cases concerning sexual crimes in Gävle during the time period of 1631 to 1639 and how the norms concerning manhood are represented in the text. The theoretical material used to analyse the result are based on a number of different approaches to the concept of the social constructed gender, such as Marxism, power, control and gender-system. Joan Wallach Scott, R. W Connell and Yvonne Hirdman are three of the seven researchers used in the theoretical material and analysis.   Previous research regarding similar cases has mainly been focused on women and their rights. Åsa Karlsson Sjögren is one researcher who used the same source material that is used in this thesis but her dissertation focuses on women’s rights in all of the legal cases and men are only mentioned to show the contrast between the sexes. Marie Lindstedt Cronberg, Gudrun Andersson, and Malin Lennartsson are some of the other researchers that have concluded similar research.   The most important thing that this thesis illustrates is the fact that is seems to be the women’s sexual status in each case that determines the man’s sentence, in excess of the crime itself, apart from the crimes concerning incest and fornication. The men are presented in a different way than the women where the men’s social status is more important than the women’s. This indicates that the norms concerning manhood differs depending on who the woman in the crime is and what she has done, sexually, beforehand. Men should not commit sexual crimes but the severity of the crime differs depending on the man’s social status and the woman’s sexual status.

Utifrån ett holistiskt perspektiv framträder ett tydligt problem i hur ensidigt media framställer psykisk ohälsa. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av medias rapportering om psykisk ohälsa kan ett hittills ofta förbisett perspektiv bidra till ökad kunskap om mediers rapportering om psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter bland specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av hur psykisk ohälsa framställs i medier. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med 8 specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Resultatet visar att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att media i många fall framställer en alltför negativ och missvisande bild av psykisk ohälsa, trots att det finns positiva perspektiv på psykisk ohälsa, främst i alternativ till traditionella medier. Det medicinska perspektivet dominerar i media och det finns en avsaknad av det psykiatriska omvårdnadsperspektivet. Konklusionen i föreliggande studie är att specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård erfar medias framställning av psykisk ohälsa som negativ och missvisande. De erfar även att det medicinska perspektivet får ta mycket stor plats och att psykiatrisk omvårdnad osynliggörs. Mer forskning bör bedrivas på hur psykisk ohälsa framställs på sociala medier och hur avsaknaden av andra perspektiv än det medicinska påverkar allmänhetens förståelse för psykisk ohälsa. Journalisters perspektiv bör studeras. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård borde beredas en större plats i media. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter borde stödjas i att ge omvårdnadsperspektivet större plats såväl kliniskt som i media.

Arbetet handlar om hur olika tidningar i Sverige framställer nazistregimen i Tyskland före och under andra världskriget i sina rubriker. Syftet är att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns mellan lokala tidningar, tidningarna själva över tid, lokala tidningar över tid, lokal respektive rikstidning och lokal respektive rikstidning över tid. Materialet som ligger till grund för undersökningen är fyra lokala tidningar samt en rikstidning. Därutöver har vi konstruerat en analysmodell med inspiration från Asp (2011) mediernas betydelse, valet 2010och Lundgren (1999) Nyheter- att läsa tidningstext. Undersökningen visar på att det finns skillnader och även likheter mellan de olika lokaltidningarna. Dessutom påvisar undersökningen att det finns skillnader över tid mellan vissa lokaltidningar och att vissa lokaltidningar också förändrar sig över tid. Undersökningen påvisar också skillnader mellan lokaltidningar och rikstidningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med muntliga framställningar och retorik i årskurs 1-3. Detta valdes dels för att det fångade mitt intresse samt egna erfarenheter. Förhoppningar finns att jag efter detta arbete tillägnats mer kunskap kring muntliga framställningar och retorik och hur dessa kan användas som en naturlig del i undervisningen.  När det kommer till metoden för detta arbete valdes kvalitativa intervjuer. Anledningen till det är för att fokuset ska vara på pedagogen och dennes erfarenheter och tankar. Skulle fokus varit på att få fram faktabaserade svar hade valet istället fallit på kvantitativa intervjuer.  Resultatet av arbetet visade att retorik används i stor utsträckning i dagens skola, dock benämns det oftast inte som retorik utan det kallas istället för muntlig framställning. De flesta informanterna menar att syftet med att arbeta med muntlig framställning är att få eleverna att våga uttrycka sig. Något som även speglar delar av retoriken, både när det gäller att berätta något eller uttrycka sina åsikter. När det kommer till att beskriva själva arbetet ingår mycket diskussions- och samtalsövningar. När det kommer till intervjuernas resultat kontra vad forskningen tar upp finns det både olikheter och likheter. Dessa kommer redovisas i arbetets diskussionsdel. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with oral representations and rhetoric in grades 1-3.This was chosen partly because it caught my interest and my own experience. Hopefully, after this work, I will have more knowledge about oral representation and rhetoric and how it can be used as a natural part of the teaching is given. When it comes to the method of this work, qualitative interviews were chosen. The reason for this is because the focus should be on the pedagogue and its experiences and thoughts. If the focus had been on obtaining fact-based responses, the choice instead had fallen on quantitative interviews. The results of the work showed that rhetoric is used to a large extent in today's school. However, it is usually not referred to as rhetoric, but it is instead called oral presentation. Most informants argue that the purpose of working with oral presentation is to make students dare to express themselves. Something that also reflects parts of rhetoric, both in terms of telling something or expressing their views. When it comes to describing the work itself, there are many discussion and conversation exercises. When it comes to the results of the interviews versus what the research addresses, there are both differences and similarities. These will be reported in the discussion section of the work.

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.

Social media has changed how political communication is distributed (Häussler, 2021) and has led to party leaders’ using the platforms to create an image of themselves as ordinary individuals (Bărbieru, 2020). Ahead of the 2022 election, social media is expected to play a more prominent role, with it being the source of choice for first-time voters (Internetstiftelsen, 2022). Today voters are also said to identify themselves more with the political candidate than the party (Bjerling, 2012) which makes it relevant to study party leaders’ usage of personalisation on social media. The purpose of this study is to examine how young adults perceive and create meaning around Swedish party leaders' self-construction through personalisation on Instagram by combining semi-structured interviews and reception analysis to be able to understand the phenomenon of party leaders’ personalisation on social media through the interviewees perspective. Drawing on theories of Political Impression Management, Impression Management and Parasocial Relations. By examining how the biggest users of social media, young adults (Internetstiftelsen, 2021; 2022), perceive and create meaning around party leaders' self-construction through personalisation on social media, it can show how the party leaders are perceived and if the interviewees perceive the self-construction to be genuine. Eight interviews with young adults between the ages of 21 to 28 years old have been conducted and the material from the interviews has been coded and thematised in NVivo 12.  The results show that self-construction is perceived to be visible when the party leaders show that they are one of the people. The images were interpreted to be genuine through the party leaders sharing their everyday life, this also indicated if the party leader could impact their audience. The conclusion of the study is that self-construction can be visible through the party leaders' usage of relatable aspects to be perceived as one of the people. In this particular study, it could be divided into three main parts: nature, family and selfies. The interviewees perceive Swedish party leaders’ self-construction through personalisation on Instagram to be genuine if it reflected on the party leaders’ everyday life and their spare time outside of politics. If the image was a selfie it was increasingly more perceived as genuine. Even though the reception material was from the party leaders' self-construction through personalisation, it cannot determine if it represents the party leaders’ personal life, or them outside of politics. With all images being perceived by the interviewees as positive for the party leader. / Sociala medier har förändrat hur politisk kommunikation distribueras (Häussler, 2021) och har lett till att partiledarna använder sig av plattformarna för att kunna skapa en bild av sig själva som vanliga individer (Bărbieru, 2020). Inför valet 2022, förväntas sociala medier spela en mer framträdande roll då det är den källan förstagångsväljare i allra första hand väljer (Internetstiftelsen 2022). Idag sägs även väljare identifiera sig mer med den politiska kandidaten än partiet själv (Bjerling, 2012) vilket gör det relevant att studera partiledares användning av personalisering på sociala medier. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna uppfattar och skapar mening kring svenska partiledares framställning genom personalisering på Instagram genom att kombinera semistrukturerade intervjuer och en receptionsanalys för att förstå fenomenet av partiledares personalisering på sociala medier från intervjupersonernas perspektiv. Samt utgå från teorier om Political Impression Management, Impression Management och Parasocial Relations. Genom att undersöka hur de största användarna av sociala medier, unga vuxna (Internetstiftelsen, 2021; 2022), uppfattar och skapar mening kring partiledares framställning genom personalisering på sociala medier, kan det visa hur partiledarna uppfattas och om intervjupersonerna uppfattar att framställningen är genuin. Åtta intervjuer med unga vuxna mellan 21 och 28 år har genomförts och materialet från intervjuerna har kodats och tematiseras i NVivo 12.  Resultatet visar att framställning uppfattas vara synligt när partiledarna visar att dem är en av befolkningen. Bilderna uppfattades vara genuina genom att partiledarna delade med sig av sin vardag, detta indikerade också på om partiledaren kunde påverka sin publik. Slutsatsen för studien är att personlig framställning kan vara synlig när partiledarna använder sig av relaterbara aspekter för att uppfattas som en i befolkningen. För denna specifika studie kan de delas in i tre huvudsakliga delar: natur, familj och selfies. Intervjupersonerna uppfattar svenska partiledares framställning genom personalisering på Instagram att vara genuin när det reflekterade partiledarnas vardagliga liv och deras fritid utanför politiken. Om bilden var en selfie ökade uppfattningen att den var genuin. Även om receptions materialet var från partiledarnas personliga framställning så kan det inte fastställas att det representerar partiledarnas privatliv eller hur dem är utanför politiken. Då intervjupersonerna uppfattade alla bilder att vara positiva för partiledarna.