Advertising and media creates and maintains standardized norms and beauty ideals for how women should look and it is often not realistic or representative of ordinary women. Consumers are now demanding representation of women who differs from the unreachable ideals and show how ordinary women actually look. Despite various companies try to include different types of women, they are met with criticism. It becomes clear that it is difficult for companies to represent ordinary women. Instead of using models to represent “ordinary” women Cellbes has their customers as models. How these women are portrayed and perceived and whether they differ from the traditional portrayal of women in advertising is examined in our study. This is with the aim of examining how "ordinary" women are communicated and understood from a consumer-cultural perspective, based on the commercial female representation that addresses women with "ordinariness" as a selling point.A critical discourse analysis combined with a netnographic case study have been applied as the design of the study. The gathered material consists of advertising images with associated texts and comments as well as a discussion in chat format. The material has been collected through screenshots from Cellbes’ website, Facebook and Instagram as well as from a focus group. The result was thematized from the identified discourses regarding the female representation. The themes identified are the following: solidarity, ambassadors, bodies, age, motherhood, exclusion and the reality effect. Within the various discourses, the result was analyzed and discussed related to previous research and the theoretical framework. "Ordinary" women are portrayed in commercial use with meaning-bearing signs that indicate their "ordinarity". Cellbes establish women in reality by letting their personalities appear in the images. Cellbes portrays “ordinary” women as larger and older than previous norms and ideals, which the viewers of the images appreciate and can partially identify with. To some extent, viewers are still influenced by the traditional portrayal, as they willingly identify themselves with models that are younger than themselves. Cellbes portrays "ordinary" women more deviant than the viewer's perception of ordinary women. In order for the representation to be accepted by the viewers it is necessary to highlight one, different from the traditional portrayal, attribute at a time. / Reklam och media skapar och upprätthåller normer och skönhetsideal för hur kvinnor ska se ut. Skönhetsidealen som massmedia har förmedlat är ofta inte realistiska eller representativa för “vanliga” kvinnor. Konsumenter efterfrågar nu kvinnor som strider mot de ouppnåeliga idealen och visar upp hur “vanliga” kvinnor ser ut. Trots olika företags försök att inkludera olika typer av kvinnor möts de av kritik. Det blir tydligt att det finns en svårighet för företagen att representera “vanliga” kvinnor. Istället för att använda modeller som ska representera den “vanliga” kvinnan har företaget Cellbes använt sig av konsumenter som fått agera modeller. Hur dessa kvinnor framställs och uppfattas samt om det skiljer sig från den traditionella framställningen av kvinnan i reklam undersöks i vår studie. Detta med syftet att utifrån den kommersiella kvinnliga representationen som vänder sig till kvinnor, med “vanlighet” som försäljningsargument, undersöka hur “vanliga” kvinnor kommuniceras och förstås ur ett konsumentkulturellt perspektiv.En kritisk diskursanalys i kombination med en netnografisk fallstudie har tillämpats för studiens utformning. Det bearbetade materialet består av reklambilder med tillhörande texter och kommentarer samt en diskussion i chattformat. Materialet har samlats in genom skärmdumpar från Cellbes hemsida, Facebook och Instagram samt från en fokusgrupp. Resultatet tematiserades utifrån identifierade diskurser gällande den kvinnliga framställningen. De teman som identifierats är följande: gemenskap, ambassadörer, kroppar, ålder, moderskap, exkludering och realitetseffekten. Under de olika diskurserna analyserades och diskuterades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. “Vanliga” kvinnor framställs kommersiellt med meningsbärande tecken som tyder på deras “vanlighet”. Cellbes förankrar kvinnorna i verkligheten genom att låta deras personligheter synas i bilderna. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor som större och äldre än tidigare normer och ideal, vilket betraktarna av bilderna uppskattar och delvis kan identifiera sig med. I viss mån präglas betraktarna fortfarande av den traditionella framställningen då de gärna identifierar sig med modeller som är yngre än de själva. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor mer avvikande än vad som stämmer överens med betraktarnas egna uppfattningar av “vanliga” kvinnor. För att framställningen ska accepteras av betraktarna gäller det att framställa ett, från den traditionella framställningen, avvikande attribut i taget.

Based on the democratic values that the Swedish curriculum wants to mediate, the aim of thisstudy is to investigate what support pupils with speech anxiety receive and wishes to receivein grade 4-6. This study is a multi-method research - a research that combines qualitative andquantitative methods within the same project. The qualitative method is used to answer thefirst two research questions directed at the teachers. These are “How do three teachers planthe oral parts considering pupils with speech anxiety?” and “What kind of support isparticularly favorable according to the teacher's experience?” The quantitative method is usedto answer the last research question addressed to pupils which is “What support do theteachers’ pupils want if they have speech anxiety?” The theoretical framework used for this study is Pauline Gibbons' understanding of theconcept scaffolding which was originally founded by Lev Vygotsky and is a branch of hissociocultural theory. The results of this study show that some teaching methods andadaptations are particularly effective. These include: language development strategies, givingpupils time for preparation and to practice at home/with friends, present orally only for theteacher or a small group, join the group that presents without speaking, have a friend standingwith them at presentations, record a video as an alternative and to plan oral sub-goals in thedevelopment talks. Another key part is the teacher's behavior towards and relationship withthe pupils, which can play a crucial role in their development. Pupils with speech anxiety tendto not tell the teacher about it unless they have a good relationship, which can lead to notgetting the help that they need. The classroom climate is also addressed as an importantaspect. Overall, the teachers and pupils agree on which support is most successful. Theconclusion of this study is that pupils with speech anxiety performs better in environmentsthey experience as safe and with people they feel safe with.

Mäns våld mot kvinnor ses som ett ökande världsomspännande problem. Bristande jämställdhet tycks leda till våld samtidigt som ett jämställt samhälle inte nödvändigtvis leder till mindre våld. Våld, kontroll och makt betraktas som maskulint. Att slå en kvinna betraktas samtidigt som icke-maskulint. Därför tvingas män som brukar våld mot kvinnor balansera mellan en accepterad maskulin och icke-maskulin identitet. Med anledning av detta kommer studien att undersöka hur män framställer sig själva i relation till våldet. Syftet med studien blir därmed att öka förståelsen för hur maskulinitetsgörande såväl som rättfärdigande av våld, påverkar mäns egna framställning i polisförhör. Genom en kvalitativ tematisk analys undersöker studien åtta polisförhör med misstänkta män dömda för mord på kvinna i närstående relation. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av de genusteoretiska begreppen genusgörande och hegemonisk maskulinitet samt Sykes och Matzas neutraliseringstekniker. Ett maskulinitetsperspektiv tillämpas således på Sykes och Matzas (1957) teori som i sig saknar det. Genom analysen identifieras två huvudteman: rättfärdigandet av våldet och förhållning till våldet. Resultatet visar att männen skiftar strategier för hur de berättar om våldet för att framställa sig som maskulina. Dessutom förnekar männen ansvaret för det dödliga våldet för att på så sätt framställa sig som goda män. Vidare identifieras nya fynd: besjäla föremål samt att placera ansvaret på egenskaper hos kvinnor. Studien visar hur neutraliseringsteknikerna används som en strategi för att försvara männens maskulina identitet samtidigt som det blir ett sätt att göra genus. Detta visar på att män reproducerar sin överordning vilket upprätthåller den patriarkala könsordningen. Studien bidrar således med en skildring om hur normer kan antas komplettera förklaringar till mäns våld mot kvinnor.

No description available.

The essay examines how the portrayal of Barbie as a woman has evolved over the decades in animated films. Out of the forty-two animated Barbie films released, the selection includes: “Barbie in the Nutcracker (2001)”, “Barbie in a Mermaid Tale (2010)”, “Barbie: A Fashion Fairytale (2010)”, and “Barbie Princess Adventure (2020)”. The study isconducted through a qualitative content analysis consisting of two separate analyses, one narrative and one visual, focusing primarily on Barbie as a female character but also on other female supporting characters. The narrative analysis reveals a clear change in how Barbie verbally expresses herself throughout the story with both female and male characters, taking into account the years and storyline. The visual analysis also shows a distinct transformation in how Barbie is dressed and the constructed world surrounding her.

Framväxten av sociala mediers etablering i samhället har bidragit till att individers dagliga användning har ökat. Det har resulterat i att användarbeteenden har förändrats och att sociala medieplattformar numera kan användas för att främja karriären. En plattform som används för att framställa en professionell identitet inför andra är den sociala nätverksplattformen LinkedIn. Dock har det framkommit att det är svårare för universitetsstudenter att framställa en professionell identitet på plattformen, vilket påverkar möjligheten att bli upptäckt av rekryterare. Studien har därför ämnat att undersöka och skildra mötet i förstadiet av en rekryteringsprocess mellan universitetsstudenter och rekryterare på LinkedIn. Syftet har varit att rama in det förväntade rollagerandet på plattformen och besvara frågeställningen: “Vilka faktorer ligger till grund för universitetsstudenters professionella identitetsskapande i mötet med rekryterare på LinkedIn?”. Studien har av den anledningen tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi och utfört sju semistrukturerade intervjuer, varav fyra med universitetsstudenter samt tre med rekryterare. Dessutom har ett teoretiskt ramverk för identitetsskapande tillämpats med syftet att undersöka de faktorer som ligger till grund för universitetsstudenternas professionella identitetsskapande i mötet med rekryterare på LinkedIn. I studiens resultat kunde fyra faktorer identifieras och skildras. Faktorerna är: konstruktion av framställning på front-stage, osäkerhet i framställningen, den idealiserade framställningen samt den sociala normen. Det råder olika uppfattningar mellan rekryterare och universitetsstudenters gällande den professionella framställningen som förväntas av universitetsstudenter och som berör ideal, sociala normer, stigman och okända observatörer på LinkedIn. / The emergence and establishment of social media in society have increased individuals' daily use. As a result, user behaviors have changed, and social media platforms allow individuals to advance their careers. One platform used to present a professional identity is the social networking platform LinkedIn. However, it has appeared to be more difficult for university students to present a professional identity on the platform, which affects the possibility of being discovered by recruiters. Therefore, the study aims to investigate and describe the meeting between university students and recruiters on LinkedIn in the pre-stage of a recruitment process. The purpose has been to frame the expected role-playing on the platform and answer the question: "What factors underlie university students' professional identity creation in the meeting with recruiters on LinkedIn?". For this reason, the study has applied a qualitative research strategy and conducted seven semi-structured interviews, four with university students and three with recruiters. In addition, the study applied a theoretical framework for identity creation. The purpose was to examine the factors that form the foundation of university students' professional identity creation in the meeting with recruiters on LinkedIn. The study identified and described four factors. The factors are the creation of front-stage presentation, uncertainty in the presentation, the idealized presentation, and the social norm. In addition, there are various perceptions between university students and recruiters of the professional presentation expected of university students, which affects the ideals, social norms, stigma, and the unknown audience on LinkedIn.

Den här uppsatsen undersöker hur tre av de största internationella barnrättsorganisationerna porträtterar karaktärer, i synnerhet barn i reklamfilm med sociosemiotiken som teoretiskt ramverk. Materialet som analyseras består av nio utvalda filmer från Unicef, SOS Barnbyar samt Rädda Barnen som publicerats under tidsperioden 2015–2020. Följande tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte: Hur framställs barnen visuellt, hur porträtteras de i relation till vuxna karaktärer och speglar framställningen av barn i filmerna organisationernas kärnvärden? För att kunna genomföra en strukturerad analys delades materialet initialt in i en tabell med tre variabler där förekomsten av barn och vuxna noterades översiktligt i samtliga filmer. Följande kunde därmed tre kategorier utläsas innehållande filmer med dominerande vuxna karaktärer, dominerande barnkaraktärer samt en sista kategori med både vuxna och barn i relativt jämn fördelning sett till antal karaktärer. Resultatet visade att barn övergripande framställs på ett passivt vis, tillskrivs färre repliker och används som symboler för att tillskriva vuxna karaktärer egenskaper. Studien påvisar även ett fenomen där barn i flera filmer framställs i liggande och bärande positioner vilket ytterligare förstärker antagandet om en passiv framställning i relation till vuxna karaktärer som inte i något fall syntes i dessa positioner. Sammanfattningsvis kan studiens resultat påvisa vikten av att organisationer som åsyftar att kämpa för mänskliga rättigheter, som i denna studie specifikt barns rättigheter, bör vara måna om att framställningen av karaktärer i den egna kommunikationen speglar deras kärnvärden. Detta då en icke rättvis framställning av människor påverkar vilka normer och värderingar som upprätthålls i samhället i stort och således kan kollidera med organisationernas syfte.

In 2020, 89% of Internet users in Sweden used social media and young women reported the highest frequency of use. Through a qualitative approach, the aim was to gain an understanding of young women's experiences of their social media use and online self-presentation. The participants were women between the ages of 18-23 years. Seven semi-structured interviews were conducted and analysed using thematic analysis, which resulted in three main themes: Another reality, It Will Probably Get Better And Between The Own Will Of Being Sexy And The Pressure To Be So. The results showed that young women present their ideal-selves, that likes were a controlling mechanism and comparisons online were perceived to be endless. Furthermore, it was described that young women's bodies are presented on the basis of the ideals and the pressure to have the ideal body was perceived to be constantly present on social media. However, there were also experiences of a more positive wave emerging on social media, which is instead characterized by acceptance of one's own and other women's bodies. Finally, an ambivalence was captured in the participants to, on the one hand, want to share sexually challenging images of themselves, and, on the other hand, feel pressure from others to do so. / År 2020 använde 89% av internetanvändarna i Sverige sociala medier och unga kvinnor rapporterade högst användningsfrekvens. Genom en kvalitativ ansats var syftet att få en ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser av sin sociala medieanvändning och framställning online. Deltagarna var kvinnor i åldrarna 18-23 år. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman: En annan verklighet, Det blir nog bättre samt Mellan den egna viljan och pressen på att vara sexig. Resultaten visade att unga kvinnor framställer sig utifrån sina bästa sidor, att likes var en styrande mekanism och jämförelser online upplevdes vara oändliga. Vidare beskrevs att unga kvinnors kroppar framställs utifrån idealen och kroppshetsen upplevdes vara konstant närvarande på sociala medier. Däremot fanns även upplevelser av en mer positiv våg som tar sig fram på sociala medier, vilken istället kännetecknades av acceptans gentemot sin egen och andra kvinnors kroppar. Avslutningsvis fångades en ambivalens hos deltagarna att å ena sidan själva vilja dela med sig av sexuellt utmanande bilder, å andra sidan känna en press från andra att göra det.

Studiens syfte är att jämföra sex grundskollärares förberedelsearbete inför muntlig framställning i svenskämnet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande, där begreppen proximal utvecklingszon och stöttning är centrala. Den metod som användes vid insamling av studiens material var kvalitativ forskningsintervju. Materialet analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare ser förberedelsearbete inför muntlig framställning som betydelsefullt men att fokus främst läggs på genomförandet. Det förberedelsearbete som sker visarsig oftast organiseras i helklass och individuell förberedelse begränsas på grund av tidsbrist. Resultatet visar även att lärare anser det goda klassrumsklimatet som gynnsamt för elever inför en muntlig framställning och att det därför fokuseras mycket på skapandet av ett sådant. Slutsatserna av studien är att lärare bör prioritera ett noggrant och väl anpassat förberedelsearbete och erbjuda eleverna individuell stöttning inför muntlig framställning. Ytterligare slutsatser är att lärare behöver arbeta kontinuerligt för att skapa relationer och upprätthålla ett gynnsamt klassrumsklimat för att främja elevers säkerhet inför momentet.