Syftet med denna litteraturstudie är att utreda vad aktuell forskning säger om undervisningen i muntlig framställning i gymnasieskolan. I studien har tidigare forskning inom området systematiskt samlats in och analyserats. Resultatet visar att muntlig framställning ofta får mycket begränsat undervisningsutrymme i den svenska gymnasieskolan. I svenskämnet tycks den muntliga delen oftast åsidosättas till fördel för skriftliga aktiviteter samt litteraturarbete. Trots att forskning förespråkar systematisk talträning och metakunskap för utveckling av muntlig kommunikativ kompetens, tycks denna typ av undervisning få begränsat utrymme i arbetet med muntliga framställningar. Elever efterfrågar mer undervisning i muntlig framställning samt utvidgad respons och vägledning från lärare. Genom jämförelser med internationella studier kan det konstateras att finns likartad problematik även i andra länder. / <p>Svenska</p>

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori: Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand. Huvudsakligt resultat: Vårt resultat visade att Länssjukhuset främst framställdes genom skandalgestaltning, samt att en negativ vinkel dominerade rapporteringen. En del av denna framställning utgjordes av sjukhusledningen som lyftes fram genom personifiering samt framställdes som inkompetenta. I många fall kritiserades både sjukhusledning och landstingsledning. Medarbetarna framställdes däremot som offer i processen. Vi jämförde våra resultat från artiklarna med intervjuer med två kommunikatörer. Genom intervjuerna framkom det att den direkta påverkan på kommunikatörerna var ganska liten. De ser dock att det finns saker de skulle behöva förändra inför framtiden. De ansåg även att den stora mediala uppmärksamheten kommit som en överraskning.

Who is the most typical woman in ELLE Sweden (2013)? In this study we investigated the typical woman represented in the Swedish fashion magazine ELLE (2013) for women. Does a typical woman exist in the magazine at all and if so – in what words and roles is she described in? How is this woman perceived in relation to the male gender? Based on the theory of constructionism; that the gender (i.e. What is female versus male) is constructed in the society and that media has an affect on our physical and psychological well being as well as our behavior and thoughts, the investigation of the female gender representation in women magazines, was of great importance to us. As our instrument in this study we used a quantitative content analysis in the purpose of gathering information from 24 reportages (12 issues of ELLE Sweden 2013) where 27 female celebrities in total were interviewed. According to our final results there is a very clear and typical representation of the woman in ELLE Sweden. Among other things she is a successful, white, western, career woman in the entertainment- or fashion industry who is ”beautiful” with blonde hair, lives in the city and admirers the opposite sex.

Syftet med detta självständiga arbete är att beskriva hur åtta lärare arbetar med elevers muntliga framställning. Arbetets fokus är att belysa vilka metoder och strategier dessa lärare använder, för att vägleda och stötta eleverna i processen kring muntlig framställning. Vilken inverkan klassrumsklimatets har på muntliga framställningar kommer att beröras i studien samt hur lärarna arbetar med det.   Utifrån syftet ställdes tre frågeställningar Hur arbetar lärarna med processen kring muntlig framställning? Vilka strategier arbetar lärarna med för att skapa ett gott klassrumsklimat? Hur arbetar lärarna med återkoppling? Uppsatsens resultat baseras utifrån intervjuer med åtta lärare, vid tre olika skolor på låg- och mellanstadiet. Intervju som metod har valts för att söka lärares uppfattningar kring arbetsprocessen med elevers muntliga framställning. Resultatet visar en skillnad mellan de lärare som har kunskap inom retorik och dess arbetsmetoder, jämfört med de lärare som saknar den kunskapen. Elever till lärare som arbetar medvetet med muntliga framställningar undervisas i strategier och tekniker för hur de kan gå tillväga. Det visar sig att de på skoltid får stöd av läraren under hela processen, från förberedelse till genomförande, vilket bidrar till ökat självförtroende. Elever, vars lärare inte arbetar medvetet med muntliga framställningar, lämnas ofta åt sig själva i förberedelsen, i skolan eller i hemmet. Denna uppsats belyser vikten av att arbeta medvetet och strukturerat med elevers muntliga framställning, från förberedelse till genomförande och efterarbete. / The purpose of this independent work is to describe how eight teachers work with pupils oral presentations. Focus of the study is to illustrate teachers’ working methods and strategies, to guide and support pupils throughout the process. The classroom climate´s effect on oral presentations and how teachers work with it, will also be clarified in this study. Based on the purpose of this work, three questions were asked: How do teachers work with the process of oral presentation? What strategies are used by the teachers to create a good classroom climate?How do teachers provide feedback? I conducted the survey based on interviews as a method. I interviewed eight teachers at three different schools, to seek their opinions about how they work with the process of oral presentation. The result shows a difference between teachers having knowledge of rhetorics and its working methods, as compared to teachers who lack the knowledge. Pupils whose teachers work consciously with oral presentations are taught strategies and techniques. It turns out that they are supported by the teacher throughout the process, from preparation to implementation, which contributes to increased self-confidence. Pupils, whose teachers do not consciously work with oral presentations, are often left alone in the preparatory work, at school or at home. This independent work highlights the importance of working consciously and systematically with pupils’ oral presentation, from preparation to implematation and post-production.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet.  Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ”valets största förlorare” och SD som ”valets största vinnare”. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ”en mycket skicklig partiledare” och han ”kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik”. Båda tidningarna använde sig av opinionsmätningar och förutsägelser på valresultat för båda politikerna. Tidningarnas förutsägelser stämde mycket överens med valresultatet. Båda tidningarna gestaltade också politik som ett spel och en kamp vilket enligt Strömbäck bidrar till politikermisstro bland folket.

Inom svenskämnesdidaktisk forskning har digitala medier i undervisningen börjat få ett allt större fäste. Det som emellertid saknas är poddars plats i den digitala lärmiljön. Syftet med föreliggande undersökning var således att studera hur en didaktisk design som inkluderar poddar kan konstrueras för att motivera elever till muntlig framställning. Det empiriska materialet utgjordes av en triangulering baserat på enkäter, fokusgruppsamtal och observationer med etnografisk ansats. Målgruppen för undersökningen var en klass bestående av 15 elever från en kommunal gymnasieskola. För att undersöka huruvida motivationen hos eleverna förändrades, gjordes ett för- och eftertest utifrån en motivationsmodell. Modellen innehöll fem dimensioner, samtliga behandlades i både enkätundersökningen och under fokusgruppsamtalen. Resultatet visade att eleverna blev motiverade till muntlig framställning när poddar inkluderades i undervisningen. Vidare styrkte resultatet vikten av varierande undervisning, där alternativa strategier kopplade till muntlig framställning nyttjas. Undersökningen bidrar därför med ny kunskap om hur denna medieform formar villkor och möjligheter för kunskap i en allt mer digitaliserad skola. / Within didactic research regarding Swedish as a subject, digital media has started to gain a lot of ground. However, the podcasts' place within the digital learning environment is missing. The purpose of the present study was therefore to study how a didactic design that includes podcasts can be constructed to motivate students to perform oral presentations. The empirical material was constituted by a triangulation based on surveys, focus group discussions and observations with ethnographic approaches. The target group for the study was a class consisting of 15 students from a public upper secondary school. In order to investigate whether the students' motivational levels were changed, a pre- and a post test were conducted using a motivational model. The model contained five dimensions which were all treated in the survey and the focus group discussions respectively. The result showed that podcasts can make students more motivated for oral presentations. Furthermore, the result stressed the importance of a varied pedagogy where alternative strategies linked to oral presentations are utilized. Therefore, the research contributes with new knowledge regarding how this form of media creates conditions and options for acquiring knowledge in an increasingly digitalized school.

Denna uppsats har som syfte att undersöka framställningen och ansvarsfördelningen av kvinnor och män i mediers rapportering av mäns våld mot kvinnor. Med grund av Metoo-rörelsen anser jag att det idag finns en samhällelig gemensam medvetenhet och förståelse av mäns våld mot kvinnor, som bör framgå i rapporteringen om våldet. Artiklar publicerade av Sveriges största mediekanaler, SVT och Expressen, analyseras utifrån en kritisk diskursanalys för att belysa potentiella tendenser som tyder på en ojämnställd rapportering av mäns våld mot kvinnor. Utifrån ett radikalfeministiskt perspektiv undersöker jag framställningen av mäns våld mot kvinnor och utifrån gestaltningsteorin belyser jag hur kraftfull en text kan vara. De teoretiska perspektiven, tillsammans med min utvalda tidigare forskning, visar på tendenser som tyder på en ojämställd framställning av mäns våld mot kvinnor i media.

Under året 2020 sker tre större händelser som får relevans och utrymme över hela västvärlden. Dessa tre händelser komplicerar det för potentiella ställningstaganden inom respektive fråga då de många gånger ligger i motsättning med varandra. Denna undersökning fann att vid TV4:s rapportering av Black Lives Matter i USA så skedde en rad val och indirekta ställningstaganden.Denna upptäck tyder på att man bör som lärare, och medborgare, idka källkritik även vid rapporteringar som förmedlas av traditionella svenska medier.

In today's society we spend more time on social media than ever before. 61% of all Sweden's internet users are active on Instagram, this makes the social media platform the second most used application after Facebook.   The aim of this study was to explore how active users on Instagram, so-called prosumers, experience their own use and self-presentation on Instagram. We chose to conduct ten qualitative semi-structured interviews. We sought to create an understanding of how prosumers use the application and whether there are any usage standards that are important in how they want to present themselves to other users.    The collective term “usage standards” has been created to illustrate the relationship between how prosumers are expected to act and behave towards each other on the platform, and how they subsequently use Instagram. The purpose of this study has been investigated by the use of three research questions: How do prosumers describe their own activity on Instagram? How do prosumers’ usage standards affect other users on Instagram? What is the prosumers’ understanding of the way they present themselves on Instagram?   We have used a number of theoretical frameworks to investigate the study’s purpose. All theories deal with different areas such as use of social media, self-presentation and comparison. The used theories are Goffman’s work on social norms and self-presentation, social comparison theory, social cognitive theory and uses and gratification. To develop a deeper understanding of the study and the subject, it was most appropriate to use a qualitative interview method. Even before the interviews were conducted, four main themes were identified - use, self-presentation, social adaptation and comparison, which are all part of the concept of usage standards. The interviews were conducted in the form of individual interviews and were based on semi-structured questions. This means that the interview contained open questions that allowed respondents to describe their thoughts and experiences.    The four main themes discussed above were used to report and analyze the results. It was discovered that prosumers are mainly influenced by their social environment, which leads them to being inspired by other users as well as copying content. Prosumers also admit that it is important to showcase a “real” image of themselves on the platform, while at the same time insisting that they care about adjusting and customizing their images to make it look aesthetically pleasing. The results show that prosumers compare themselves to other users, consciously and subconsciously, in order to determine how to present themselves.   In the discussion and conclusion, it is found that the social environment influences prosumers in all their activity on Instagram. Prosumers also create usage standards by comparing and adapting their behavior to other users’ content on the platform. / Idag spenderar vi mer tid i sociala medier än vi någonsin gjort tidigare. 61% av alla internetanvändare i Sverige är idag aktiva på Instagram vilket gör applikationen till den sociala medieplattformen med flest aktiva användare efter Facebook.    För att få reda på hur aktiva användare, så kallade prosumers, upplever sin egen användning och självpresentation på Instagram valde vi att genomföra tio stycken kvalitativa samtalsintervjuer. Vi strävade efter att skapa en förståelse för hur prosumers använder applikationen och om det fanns några användningsnormer som hade betydelse för hur de ville framställa sig själva för andra användare.    Samlingsbegreppet användningsnormer skapades för att illustrera förhållandet mellan hur prosumers förväntades agera och bete sig gentemot varandra på plattformen, och som sedan leder till hur prosumers i praktiken använder Instagram. Syftet med denna studie har undersökts med hjälp av tre forskningsfrågor: Hur beskriver prosumers sin egen aktivitet på Instagram? Vad har prosumers användningsnormer för betydelse gentemot andra användare på Instagram? Vilken förståelse har prosumers för hur de väljer att framställa sig själva på Instagram?    Vi har använt ett antal teoretiska ramverk för att undersöka studiens syfte. Samtliga behandlar olika områden som är: användning, social självpresentation och jämförelse. Teorierna vi har använt oss av är Goffmans teorier om sociala normer och självpresentation, social jämförelseteori, social kognitiv teori och användarforskningen. För att skapa en djupare förståelse för studien och ämnet var det mest lämpat att använda en kvalitativ intervjumetod. Redan innan intervjuerna utfördes identifierades fyra huvudteman - användning, framställning, social anpassning och jämförelse som samtliga är en del av begreppet användningsnormer. Intervjuerna utfördes i form av enskilda samtalsintervjuer och utgick ifrån semistrukturerade frågor.   De fyra huvudteman som benämns ovan användes för att redovisa och analysera resultatet. Det framkom att prosumers i stor mån blir påverkade av den sociala omgivningen vilket leder till att de inspireras av andra användare samt kopierar deras innehåll. De medgav även att det är viktigt att visa upp en “äkta” bild av sig själva på plattformen, samtidigt påtalade de att de bryr sig om att justera och anpassa sina bilder för att det ska bra ut för andra Instagram-användare. Resultatet visar att prosumers jämför sig med andra användare, medvetet och omedvetet för att själva komma fram till hur de ska framställa sig.    I diskussionen och slutsatsen, visade det sig att den sociala omgivningen påverkar prosumers i alla beslut de tar om Instagram. Prosumers skapar även användningsnormer genom att jämföra och anpassa sig till andra användare på plattformen.

Title: “Medial presentation of comorbidity - A discourse analytical study of the depiction of psychiatric comorbidity in nationwide newspapers. Tutor: Olov Aronson Examiner: Magnus Jegermalm   Aim: The aim of the study is to investigate how psychiatric comorbidity (comorbidity of addiction and mental illness) is portrayed in the Swedish media, and what effects the medial presentation may issue in. Method: Based on a qualitative social constructionist research design, Carol Bacchi's (2009) analysis method what´s the problem represented to be has been applied to analyze 15 newspaper articles from Swedish magazines: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. Results: The result presents two problem representations identified in the analyzed material: too complex for healthcare and criminal but marginalized.  Discussion: In the study's discussion, emphasis is placed on the multifaceted connection that exists between the identified problem representations. The problem representations are derived from discourses about what is considered to be normal in society and what is deviant and needs to be adjusted to become normal. The effects of the problem representations are also discussed relative to earlier scientific studies. / Titel: ”Medial framställning av samsjuklighet – En diskursanalytisk studie om hur psykiatrisk samsjukighet framställs i rickstäckande tidningartiklar.  Handledare: Olov Aronson Examinator: Magnus Jegermalm   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur psykiatrisk samsjuklighet (samsjuklighet i from av missbruk och psykisk ohälsa) porträtteras i svensk media, samt vilka effekter den mediala framställningen kan antas få.  Metod: Utifrån en kvalitativ socialkonstruktionistisk forskningsdesign har Carol Bacchis (2009) analysmetod What´s the problem represented to be använts för att analysera 15 tidningsartiklar från tidskrifterna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Resultat: I resultatet presenteras två problemrepresentationer som identifieras i det analyserade materialet: ”för komplext för vården” och ”kriminella men marginaliserade”. Diskussion: I studiens diskussion betonas det flerdelade samband som finns emellan de identifierade problemrepresentationerna. Problemrepresentationerna härleds till diskurser kring vad som anses vara det normala i samhället samt vad som är avvikande och behöver vårdas för att bli normalt. Även vilka effekter problemrepresentationerna bär med sig undersöks i förhållande till tidigare forskning.