Sammanfattning/Abstract I ett demokratiskt samhälle är yttrandefrihet samt rätten att utöva den religion som man tillhör två viktiga förutsättningar. I Frankrike har det uppstått flera debatter gällande yttrandefriheten och religionens förhållande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser på detta förhållande. I studien deltog sex yrkessamma journalister; två kvinnor och fyra män. Två av männen arbetar som karikatyrtecknare på den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, på välkända franska nyhetstidningar; Le Monde, L´Express och Le Parisien. Jag genomförde kvalitativa forskningsintervjuer utifrån följande huvudteman: Yttrandefrihet och religion, Muhammedkarikatyrer, Islam i Frankrike och laïcité (sekularisering). Jag har haft ett fenomenologiskt förhållningssätt till min intervjumetod och analys av transkriberingarna. Jag analyserade mina resultat utifrån medieetik, i synnerhet Anthony Giddens Struktureringsteori. Jag jämförde även mina resultat med tidigare forskning kring ämnet och kom fram till att de är i linje med Risto Kunelius, Elisabeth Eide, Oliver Hahn och Roland Schroeders internationella analys av kontroversen kring Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer från år 2005. Majoriteten av mina informanter anser att yttrandefriheten bör prioriteras och är ett pris som man måste betala för ett fungerande demokratiskt samhälle. De anser även att man bör, ur ett etiskt perspektiv, använda sitt sunda förnuft och sin intelligens, för att inte göra någon annan upprörd i onödan.

I detta arbete har jag undersökt hur diskussionen om niqab har sett ut i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Jag har även undersökt olika lagar som till exempel religionsfrihet och mänskliga rättigheter. För att få en ökad förståelse om länder kan förbjuda niqab. Jag har samlat in mina data genom artiklar som jag hämtat från databaser som CSA Social Sciences, PsycInfo och Social Services Abstracts, tidningsartiklar som publicerats i Dagens Nyheter samt protokoll från riksdagens hemsida. Jag har även läst litteratur om islam för att få en djupare förståelse för hur religionen ser ut. I detta arbete har jag använt mig av en kvalitativ textanalys, d.v.s. jag har läst hela artiklar för att sedan välja ut väsentliga delar genom noggrann läsning för att inte missa någonting dolt i textens innehåll. Jag har därefter analyserat diskussionen i de olika länderna med två teorier, antidiskriminerande teori och intersektionalism. Genom teorierna har jag belyst hur diskrimineringen ser ut i diskussionen om niqab i tre olika länder. Antidiskriminerande teori undersöker bl.a. hur länder assimilerar eller ackulturerar människor i det nya landet. Det som jag har kommit fram till i min analys är att Frankrike assimilerar sina ”invandrare”, medan Storbritannien och Sverige ackulturerar sina ”invandrare” i det nya landet. Jag har även använt mig av intersektionalism som bland annat diskuterar dikotomier, det vill säga motsatspar, och att vissa kategorier ses som ”bättre”, än andra kategorier, t.ex. män ses som ”bättre” än kvinnor. Med hjälp av intersektionalitet har jag kunnat analysera hur kvinnor med niqab diskrimineras.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning. Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare". Denna doktrin innebar att counterinsurgency styrkorna inte bara skulle fokusera på militära medel utan dessa skulle kombineras med politiska och ekonomiska åtgärder för att slå ner ett uppror. Resultatet av undersökningen visar att fransmännen utnyttjade en tre delad strategi bestående av militära, ekonomiska och politiska medel för att försöka vinna över den lokala muslimska befolkningen från upprorsmakarnas sida. Undersökningen visar vidare att på den taktiska och operativa nivån hade doktrinen framgång, men på den strategiska nivån när FLN lyckades göra konflikten internationell genom att visa på franska säkerhetsstyrkors övervåld, nyttjande av tortyr och omflyttning av befolkningen minskade Frankrikes legitimitet att fortsätta konflikten och till slut lämnade fransmännen Algeriet. Studien har visat att det går att förklara Frankrikes misslyckade insats i Algeriet utifrån Kilcullens COIN teori och att en modern COIN teori kan appliceras på ett gammalt krig.

<p>L’objet de cet exposé est de traiter et puis de répondre aux questions suivantes :en affaiblissant l’Eglise, est-ce que la Révolution de 1848 a propulsé ou bien ruiné l’éducation populaire ? Est-ce que l’école de la République est une rupture avec les écoles du passé ? Que se passe-t-il dans l’école de la République d’aujourd’hui ?</p><p>Au cours de la complétion de cette analyse, mes enquêtes ont révélé à quel point la lecture et l´écriture ont été valorisées par toute l’histoire de France depuis le ΧVIe siècle et que l’alphabétisation constitue le corps de toutes connaissances linguistiques. Je suis obligé de limiter et de bien concentrer cette analyse à certains événements qui ont eu lieu après la Révolution de 1848 et qui ont formé l’école secondaire française telle que nous la connaissons aujourd’hui.</p>

No description available.

Trots att svenska inte är ett världsspråk bedrivs eftergymnasial undervisning i svenska runtom i Frankrike. I denna uppsats undersöks vilken av två typer av motivation som bäst förklarar varför studenter i Frankrike lär sig svenska. Den instrumentella motivationen kan beskrivas som viljan att studera i syftet att få användning av språket i framtiden (t.ex. för högre utbildning eller på arbetsmarknaden), medan den integrativa motivationen beskrivs som viljan hos studenterna att identifiera sig med den eller de kulturer där språket talas. I ett frågeformulär ombads studenterna ta ställning, på en femgradig Likert-skala, till vad som motiverar dem att studera svenska. Inom ramen för frågeformuläret fanns även möjlighet att lämna frisvar och beskriva den främsta anledningen till deras val av just inlärning av svenska språket. Totalt besvarades frågeformuläret av 253 studenter vid 8 av landets universitet. Resultaten tyder på att studenterna drivs både av en integrativ och instrumentell motivation, men att den integrativa förefaller vara något högre. Man studerar för att lära sig att kommunicera, kunna resa i svensktalande länder samt lära sig mer om den svensktalande världens historia).

The purpose of this essay is to analyze the pension protests in France to explain the politicalparticipation and culture of the country characterized by manifestations, demonstrations andstrikes. The analysis of the pension protests is based on the perspective of the national tradeunions and student unions. With the explanation of the political participation and culture ageneral opinion behind the pensions protest could be interpreted. The material for the essay is thetrade- and student unions posts on their websites that either urges the people to protest or arguesagainst the pension reform. The theoretical framework for the essay is based on Russel J Dalton’s(2020) theory for political participation and Thomas Denk’s (2009) theoretical compilation aboutpolitical culture. This essay is a case study of the pension protest in France 2023. With aninterpreter oriented strategy the analysis is based on an explanatory idea analysis of the tradeandstudent unions posts. Previous research has shown that political participation and politicalculture affect each other. It has also been proven that low participation in conventional forms forexample electoral participation is affected by political dissatisfaction, distrust of voting andpolitical interest. In this study the analysis shows that the pension protest in France is a politicalparticipation that expresses a political dissatisfaction and a political alienation. The analysis alsoreaches the conclusion that political participation in the pension protests follows the modernpatterns of protests and that the trade unions pension movement has a big support from thefrench population. In the analysis of the political culture the conclusion is that from the tradeunions perspective the French political system is illegitimate and that their political roles are nottaken seriously by the French government. The results of the essay are important because it cangive a new perspective on political participation in France and it can serve as a contribution toresearch about the connection between political participation and political culture.

Den unga franska kvinnan som idag är mest känd som Héloïse av Le Paraclet levde i Frankrike under den första halvan av 1100-talet. Pierre Abélard, en samtida framstående lärd man beskriver henne som följer: “Hon såg inte illa ut, men i fråga om beläsenhet var hon oöverträffad. Ty eftersom sådan bildning är så sällsynt hos kvinnor, vann hon en oerhörd beundran genom den och var av denna anledning redan berömd i hela riket.” De träffades i Paris där hon bodde hos sin släkting Fulbert i ett hus där även Abélard flyttade in, bland annat för att verka som hennes privatlärare. Héloïse och Abélard inledde kort därefter en passionerad kärlekshistoria och spåren av dessa två finns kvar än idag. Bland annat i form av sitt gemensamma gravmonument på Cimetière du Père-Lachaise i Paris. Historien om Héloïse och Abélard var fylld av passion och kärlek, men även av olycka vilket bidrar till att denna skildring utgör en av de mest tragiska kärlekshistorier vi känner till än idag.

This paper studied if the year 2015 in France, which was characterized by a strongly politicized immigration debate as a result of the terrorist attacks and migration crises, had any consequences on attitudes towards immigrants. With this in mind this paper examined whether people on the right/conservatives, who traditionally have been less tolerant towards immigrants, have had an increase in negative attitudes towards immigrants. To examine this a logistic regression analysis was used with a focus on the main study variable being the left-right scale in addition with control variables to analyze the effect they had on attitudes towards immigrants. The results showed no statistically significant difference between people on the right/conservatives who were negative towards immigrants before the terrorist attacks/migration crises and afterwards. This also meant that symbolic politics theory that was used to test the hypothesis this paper was arguing for didn’t show evidence for people on the right/conservatives feeling that immigrants are a bigger threat towards their culture, traditions and values. To conclude, the results showed no empirical evidence that people on the right/conservatives had showed an increase in negative attitudes towards immigrants in 2016.

Efter att ha fördjupat mig i den teori som finns upptäckte jag att de svenska handelsrelationerna med Frankrike är förhållandevis små i jämförelse med andra länder med motsvarande industriella utveckling och inhemska konsumtion, varpå jag ansåg det intressant att gå djupare in på detta. För att finna orsaker till fenomenet valde jag att utgå från de villkor företagare har i de båda länderna, såsom tillgängliga företagsformer, arbetslagstiftning och skattesatser. Uppsatsens syfte var därmed att analysera villkoren för att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike för att se vilka skillnader som fanns. Utifrån detta syfte kom jag fram till följande problemställning: ”Skiljer sig villkoren för att driva företag i Frankrike respektive Sverige åt och utgör detta ett hinder för svensk företagsetablering i Frankrike?” Den teori som fångades in visade att skillnaderna i företagarnas villkor länderna emellan inte var stora, däremot finns stora kulturella skillnader mellan. Med detta som utgångspunkt valde jag därefter att genomföra en kvalitativ undersökning där svenska företagare i Frankrike intervjuades. Resultatet av undersökningen var att, även om skillnaderna i företagarnas villkor i teorin är små, finns det stora verkliga skillnader, exempelvis i hur lagar och normer tolkas och tillämpas olika länderna emellan. Dessa skillnader är förenade med kulturella aspekter som för en person som inte kan språket och känner till landets kultur är svåra att upptäcka. För svenska företagare som vill etablera sig i Frankrike är denna kunskap därmed ett måste för att lyckas.