In studying the art of Counterinsurgency Warfare we are usually inclined to the reading of several books regarding this matter. Because of this some writers have the power to influence the minds of the reader. This can be of great benefit since it enables information sharing and for the reader a chance to learn from the triumphs, but also mistakes of others. However each writer is the creation of the time and context under which he existed. Because of the wheel of time certain things change, and because of the context a myriad of factors came into play affecting the outcome and product of the doings and thoughts of that specific occurrence. Because of this, books need to be read and viewed from a certain perspective to be used to the full. Out of the large number of factors I have chosen one in particular which is to be revealed in the pages you are about to read; The strategic culture. This work deals with the task of examining the COIN-based books of John A Nagl, Frank Kitson and David Galula in order to see the influence of the strategic culture from the countries from which they were spawned. The result will be an evaluation of the similarities of the writers to that of the strategic culture of their country of origin and a set of guidelines to regard in the advent of reading the three writers.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund påverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan människor och företag över de nationella gränserna i en ökande takt. Detta ställer krav på de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella gränser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare ställer sig till frågor angående anpassning och samarbete. Då det framgår av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder påverkar deras arbetsroll. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter påverkar deras arbetsroll. Intresset ligger i att undersöka ledarnas reflektioner kring kultur och ledarskap. En kvalitativ studie bestående av direktintervjuer med fem svenska och fem franska respondenter verksamma på ett internationellt företag både i Stockholm och Paris har genomförts för att samla empiri för att besvara syftet. De teorier som har använts är Hofstedes teori om kulturdimensioner och en teori från "The Michigan leadership studies" som beskrivs av Yukl. Studien använder även Scheins teori om kulturella nivåer. Studiens slutsatser som dragits av den empiriska datan är både ett flertal likheter och skillnader. Likheterna bestod av en gemensam uppfattning om att anpassning och förståelse för den andre är mycket viktigt vad gäller ledarskap i interkulturella situationer. Skillnaderna låg i maktdistans, konfliktsökande kontra konsensussökande och olika sätt att se på individualism. / This study investigates with how a leader's cultural background influences their work and approach to international affairs. In the presently increasing internationalization in Europe, cooperation and partnerships between people and enterprises become more and more common. This fact influence and put pressure on the leaders abilities to cooperate and manage relations and work over national and cultural borders. This study investigates the intercultural leadership and how leaders approach the issues of adaption and cooperation. Since Hofstede presents large differences between Sweden and France this study investigate how Swedish and French leaders' national and cultural backgrounds influence their profession as managers. The purpose of this study is to investigate how Swedish and French leaders' intercultural experiences influence their professions. This study's interest lays in the leaders reflections towards culture and leadership. In order to answer the thesis' purpose qualitative interviews has been conducted with five Swedish and five French senior managers or partners of an international enterprise in Stockholm and Paris. The theories used are Hofstede's cultural dimensions, a theory from "The Michigan leadership studies" presented by Yukl aswell as Schein's theory of cultural levels. The conclusions of the study are that there are multiple similarities and differences between the two studied countries. The similarities consist of a common opinion that adaption and understanding of the foreign is very important in international leadership. The differences between Sweden and France were the power distance, conflict avoidance versus mutual agreement and different approaches towards individualism. / Cette étude analyse la façon dont un chef de file d'un milieu culturel différend influe sur le travail et l'approche des affaires internationales. Dans l'actuelle internationalisation croissante en Europe, la coopération et les partenariats entre les personnes et les entreprises deviennent de plus en plus fréquentes. Ce fait influence et met pression sur les capacités des dirigeants à coopérer et à gérer les relations et la coopération sur les frontières nationales et culturelles. Cette étude enquête sur la façon dont les dirigeants de multinationales abordent les questions de l'adaptation et de la coopération. Puisque Hofstede a démontré de grandes différences entre la Suède et la France, cette étude vise à déterminer comment les différences de nationalité et de culture, influent sur le rôle de manager des dirigeants français et suédois. Le but de cette étude est d'examiner comment les expériences interculturelles de travail des dirigeants français et suédois ont une incidence sur leur rôle. L'intérêt réside dans la réflexion des dirigeants sur l'association entre la culture et le leadership. Une étude qualitative comprenant des entretiens directs avec cinq suédois et cinq français de cadre supérieur, ou partenaire d'une société internationale, basée à la fois à Stockholm et à Paris ont été menées afin de vérifié les théories. Les théories utilisées sont les dimensions culturelles de Hofstede, la théorie de la «direction des études Michigan", présenté par Yukl ainsi que la théorie culturel de Schein. La conclusion de l'étude est qu'il existe de nombreuses ressemblances et différences entre les deux pays étudiés. La similitude principale est que l'adaptation et la compréhension de l'étranger est très importante dans le domaine du leadership international. Les différences entre la Suède et la France portent sur la distance hiérarchique, les facteurs de différence culturelles et lindividualisme et le collectivisme.

2000-talet markerade födelsen av en ny sorts terrorism. Sedan dess har Europa fått utstå frekventa terrorattacker vilket resulterat i att länder antagit strängare lagar och kontrollåtgärder för att bekämpa terrorismen. Mot bakgrund av detta är uppsatsens syfte att försöka svara på om strängare anti-terrorlagstiftning i Frankrike och Storbritannien kan medföra omfattande begränsningar i människors grundläggande fri-och rättigheter. Genom att använda sig utav en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod har uppsatsen kritiskt granskat internationella konventioner, lagstiftningar, rättsfall, vetenskapliga artiklar och doktrin i syfte att besvara följande frågeställningar; vad krävs för att länder ska kunna deklarera allmänt nödläge och således ha en lagstadgad rättighet att derogera från eller begränsa vissa mänskliga rättigheter? Vilka rättsliga åtgärder gällande preventiv häktning och andra kontrollåtgärder har Frankrike och Storbritannien tagit i syfte att bekämpa terrorism och riskerar dess inskränkningar att kränka artikel 5 EKMR? Hur regleras rätten till icke-diskriminering i artikel 14 EKMR?  Uppsatsen har också försökt att svara på om de eventuella begränsningarna av människors rättigheter kan försvaras genom John Finnis rättsteori och tankar om mänskliga rättigheter.                             Den första slutsatsen som nås i uppsatsen är att terrorism kan utgöra ett accepterat allmänt nödläge enligt artikel 15 EKMR då det uppfyller artikelns rekvisit. Därmed är både Frankrikes och Storbritanniens deklarerande av allmänt nödläge accepterat och lagligt enligt artikel 15 EKMR. Uppsatsens andra slutsats slår fast att Frankrikes och Storbritanniens lagstiftningar gällande preventiv häktning kan utgöra en möjlig kränkning av artikel 5 EKMR då lagstiftningarna saknar kravet på förutsägbarhet. Studien har också påvisat att lagstiftningarna gällande preventiva häktningar riskerar att användas för generella misstankar om terrorism vilket också kan utgöra en möjlig kränkning av artikel 5 EKMR. Uppsatsen sista slutsats är att dessa lagstiftningar riskerar att diskriminera vissa samhällsgrupper om de tillämpas på ett felaktigt sätt, t.ex. endast mot icke-medborgare. / The 21st century marked the birth of a new kind of terrorism. Since then, Europe has suffered frequent terrorist attacks, resulting in countries adopting stricter laws and control measures to combat terrorism. The aim of this thesis is therefore to investigate if stricter anti-terrorist legislation in France and Great Britain can lead to unlawful limitations on human rights. The thesis critically examines international conventions, legislation, case law, articles, and doctrine by using an investigative approach and a comparative method to answer the following questions; what is required for countries to declare a state of emergency and thus have a statutory right to derogate from or limit certain human rights? What legal measures regarding preventive detention and other control measures have France and Great Britain adopted to combat terrorism and does the limitations violate Article 5 of the ECHR? How is the right to non-discrimination regulated in Article 14 of the ECHR? The thesis also aims to clarify if any limitations of human rights can be justified by the legal theories of John Finnis.                                                                                                                               In conclusion, the thesis reveals that terrorism can constitute a state of emergency according to Article 15 of the ECHR.  Thus, both France and Great Britain's declarations of states of emergency are accepted and legal in accordance with Article 15 of the ECHR. Furthermore, the thesis states that the legislation in France and Great Britain, which regulate preventive detention, may constitute a possible violation of article 5 ECHR, due to its lack of predictability. The thesis has also shown that the legislation regarding preventive detention may constitute a violation of article 5 ECHR if its applied wrongfully and thus, may also constitute a violation of article 14 ECHR.

Folkmordet i Rwanda 1994 pågick under tre månader och är ett av de mest brutala folkmorden som har utförts under modern tid. Under dessa tre månader dödades ca 800 000 personer och takten i mördandet i Rwanda var fem gånger högre än vad dödandet var under Förintelsen. Till en början trodde omvärlden att det var ett inbördeskrig i Rwanda, vilket var en lögn. Den tidigare forskningen kring folkmordet i Rwanda 1994 bekräftar att FN som organisation misslyckades med att genomföra sitt uppdrag i Rwanda – men det visade sig också att vissa medlemsländer i FN kunde ha agerat annorlunda. Syftet med studien är att med utgångspunkt i FN-dokument undersöka hur Frankrike, Belgien och Rwanda agerade under och efter folkmordet i Rwanda 1994. Studiens källmaterial bestod av officiella FN-dokument som har publicerats i sin helhet i boken The United Nations and Rwanda 1993 – 1996 som FN utgav 1996. Studien präglades utav en kvalitativ textanalys, vilket syftar till att undersöka och analysera vad som faktiskt står i källmaterialet. Resultatet utav studien visade att både Frankrike och Belgiens ”icke-agerande” resulterade i att folkmordet i Rwanda inte stoppades tillräckligt fort. Både Frankrike och Belgien har en historia i Rwanda, vilket borde ha spelat en stor roll i hur de båda borde ha agerat. Resultatet visade också att Rwanda inte kunde sätta stopp för folkmordet själva eftersom Rwandas dåvarande regering var i konflikt med RPF. Det hade behövts ett agerande från FN, men speciellt från Frankrike och Belgien. Detta eftersom att de två medlemsländerna hade vetskap om bakomliggande orsaker till varför folkmordet utfördes under 1994.

Bakgrund: I dagens globaliserade samhälle är länder till stor del sammanknutna ochmarknader betraktas snarare som nätverk av relationer än som klassiska marknader därolika aktörer verkar oberoende av varandra. Existerande forskning utgår i hög grad frånantagandet att små och medelstora företag redan har utvecklade affärsnätverk somsträcker sig över hemlandets gränser vid tidpunkten för internationalisering. Emellertidhar empiriska studier visat att många av dessa företag faktiskt saknar internationellanätverk vid företagsetablering utomlands. En situation som kan leda till stora problem närdet kommer till att förstå det nya affärsklimatet, att identifiera internationellaaffärsmöjligheter samt att skapa tillit till nya utländska affärspartners. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för svenska entreprenörer sometablerar sig på den franska marknaden och franska entreprenörer som etablerar sig påden svenska. Vidare söker uppsatsen att klargöra huruvida förekomsten av ett socialtnätverk kan hjälpa dessa entreprenörer att övervinna problemet med liability offoreignness samt hur sociala nätverk påverkar skapandet av entreprenörersaffärsmöjligheter. Metod: Denna flerfallsstudie genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi och haren abduktiv ansats. Det empiriska materialet omfattar 12 semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att sociala nätverk har en inverkan på skapandet avaffärsmöjligheter, framförallt när det kommer till valet av marknad att gå in på samt föratt skapa förståelse för den nya kulturen. Vidare drar entreprenörer stor nytta avkundernas sociala nätverk. Därtill visar resultaten att inte alla internationellaentreprenörer upplever liability of foreignness. Det finns istället indikationer på någotstudiens författare kallar “possibility of foreignness”. / Background: In today's globalized world, countries are largely interconnected, andmarkets are considered as networks of relationships rather than as classic markets wheredifferent actors operate independently of one another. Existing research is largely basedon the assumption that SMEs have business networks that extend beyond the borders oftheir home country at the time of internationalization. However, empirical studies haveshown that many companies actually lack international networks when setting upcompanies abroad. A situation that can lead to major problems when it comes tounderstanding the new business climate, identifying international business opportunitiesand building trust in new foreign business partners. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding for Swedishentrepreneurs who start a business on the French market and French entrepreneurs whostart a business on the Swedish market. Furthermore, the thesis seeks to clarify whetherthe existence of social networks can help these entrepreneurs overcome the problem ofliability of foreignness and how social networks affect the creation of entrepreneurs'business opportunities. Method: This multiple case study was conducted with a qualitative research strategy andan abductive approach. The empirical data comprises 12 semi-structured interviews. Conclusion: The results of the study show that social networking indeed has an impacton the creation of business opportunities, especially when it comes to choosing whichmarket to enter and to help understanding the new culture. Furthermore, entrepreneursbenefit greatly from customers' social networks. However, the study shows that not allinternational entrepreneurs experience liability of foreignness. Instead, there areindications of something the authors call “possibility of foreignness”.

The escalating technological advancements within the space sector creates new national security threats as both military and commercial actors now inhibit the space domain. By developing a separate branch within a nation's military, these kinds of new threats can be handled. However, not all countries develop a space branch. This study describes two separate cases, Sweden who has the possibility yet does not have a space force and France who has both the possibility and a military branch focused on the space domain. The findings show that Sweden's political leaders approach militarisation of space differently than France who has a historically strong political vision of space power. In order to achieve space power, this study indicates that a nation needs both vision as well as possibilities. As a result of these findings, and for future studies within the same area, a proto theoretical framework has been designed to categorize a nation based on its visions and possibilities for space power.

This text compares the language policies of Sweden and France with the aim to see how these two countries define and treat their minority languages. Two indicators of language rights were developed by using “Linguistic human rights” (Skutnabb-Kangas, Phillipson & Rannut 1995:1–22) as a starting point. The first concerns the right to exist as a group in the two countries, while the other deals with learning and developing the minority languages. Some emphasis is also placed on multilateral agreements as both the chosen countries are members of the European Union and the United Nations. The definitions used by the two countries concerning minority languages have some notable differences – not the least because the French definition includes patois or French dialects. Despite some flaws concerning legislature that could be made more specific and ongoing work to strengthen the official languages against the influence of English that inadvertently has negative consequences for minority language users, both countries fulfill the demands stipulated by the indicators used in this work. However, this work does not cover application and perception of the legislature and therefore to get a complete understanding of the subject further research needs to be done.

No description available.

Another time. Definitions of time in French encyclopedias, 1690-1835 The point of departure for this study is the common conception that the idea of time became "modern" in the late 18th century, meaning among other things a new, future-oriented and empowered individual. Such a view has been expressed by scholars like Lynn Hunt, Lucian Hölscher, François Hartog, Dan Edelstein as well as Reinhart Koselleck. This thesis investigates whether such a transformation is visible in eight French encyclopedias, published between 1690 and 1835. Definitions of time-related key-words are studied from a perspective of conceptual history and discourse analysis. The result of the study indicates a change in the notion of time. However, this change does not concur with the presumed breakthrough of "modernity". The dominant change is rather words that disappear during the period. The study argues that the dichotomy of time versus eternity was questioned, which changed the expectations. Definitions eventually turned away from a predetermined future, however they did not include an individual freedom to act. A new temporal consciousness is visible with the update of history, as pointed out by Koselleck. Mythology was mocked when definitions underlined rationality. The texts substituted religion with science. Diversity between individual definitions is visible mostly during the middle of the 18th century. Finally, the study discusses a possible time lag for encyclopedias used as witnesses of a discourse. / Autres temps. Les définitions du temps des encyclopédies françaises, 1690-1835 La notion de temps au sens moderne semble avoir pris forme vers la fin du 18e siècle. Cette conception du temps comme « moderne » implique entre autres choses que l'homme est conscient de la dimension temporelle, et de sa liberté de créer son propre avenir. Depuis les années 1960, plusieurs penseurs, dont François Hartog, Lynn Hunt, Lucian Hölscher, Dan Edelstein et Reinhart Koselleck, ont abordé ce décalage de la dite notion. Dans cette thèse sont examinés les changements de la notion du temps à travers les définitions de huit encyclopédies publiées entre 1690 et 1835. Au 18e siècle, les dictionnaires et les encyclopédies jouaient un rôle important quant au savoir et à la maitrise de la langue. Les analyses des définitions sont conduites à la lumière des théories conceptuelles et discursives. Les résultats de l'étude, dont le matériau s'étend sur 150 ans, confirment un changement de la notion de temps mais non pas celui dont a parlé la recherche antérieure. Les définitions témoignent d'un certain nombre d'effacements et de substitutions de différentes parties des textes. Les textes semblent avoir été plus homogènes au début et à la fin du 18e siècle et plus hétérogènes au milieu du même siècle. Les références religieuses s'y sont souvent substituées à des textes provenant des sciences naturelles, comme par exemple la mécanique. Successivement, les explications mythologiques étaient qualifiées de purs « mythes ». La dichotomie temps—éternité est remise en question et commence à disparaître. Selon d'autres chercheurs dans ce domaine, cela signifie une des conditions d'un futur non prédéterminé. Cependant, même au début du 19e siècle, les définitions parlent d'un futur contingent et non d'un homme maître de son propre futur. Pendant cette période (1690-1835), il y a aussi eu lieu un changement dans la façon de concevoir la notion d' «histoire », un phénomène qui a été souligné par Koselleck. Ce changement semble avoir entrainé une nouvelle conceptualisation de la temporalité. Dans la thèse sont discutées les encyclopédies comme étant des sources scientifiques et la possibilité d'un « time lag » dû aux définitions comparées au discours où celles-ci sont produites. Les résultats montrent l'introduction apparemment tardive d'un nouveau discours. / <p>Masterprogram i historiska studier, inriktning idéhistoria</p>

Sammanfattning   Syftet med denna uppsats har varit att studera maskulinitetsnormer i En finir avec Eddy Bellegueule, den franska författaren Édouard Louis debutroman, med utgångspunkt i R. W. Connells maskulina hierarkisystem och maskulinitetsforskning av bland andra Michael Kimmel och Sonya Rose. Romanen, som är självbiografisk, skildrar en homosexuell pojkes uppväxt i en liten by i den franska arbetarklassen. I min uppsats analyserar jag hur hans omgivning förhåller sig till de maskulinitetsnormer som råder i byn, samt vilka överträdelser från normerna som sker. Genom överträdelserna tydliggörs vilka normer som är rådande. Uppenbart blir att det maskulina hyllas och det feminina förtrycks. Romanen bekräftar i stort sett Connells hierarkiuppdelning, den är full av maskulinitetsnormer och män som hyllar det hegemoniska idealet. Resultatet av min analys visar att alla män i romanen är offer för maskulinitetsnormerna, oavsett var i hierarkin de befinner sig, eftersom normerna är destruktiva och begränsar deras livsmöjligheter.