Global ETD Search

1	Wilde – Mannen som föll offer för den hegemoniska maskuliniteten : En begreppshistorisk analys av fem författares framställning av Wildes homosexualitet / Wilde – the man who fell victim to hegemonic masculinity : A conceptual analysis of five authors’ portrayals of Wilde’s homosexuality Al-Mansour, Nawal January 2014 (has links) The aim of this study has been to examine six books about Oscar Wilde’s homosexuality during the years 1906 – 2003. I have been analyzing their descriptions about his sexual orientation and compared them to each other to see the changes through time. In order to see some clear changes the main focus was to choose time differences between the books. It was clear that the earlier writers had negative opinions and thoughts about his sexual deviation the way they described it. The writers from the older books focus on Oscar Wilde’s achievements more than his sexual orientation. The analysis was made through two theories, Michel Foucault’s theories about sexuality, power and knowledge, and the second Raewyn Connell’s theory about hegemonic masculinity. The theories have been fundamental for this study on the basis of the changes through time and how societies viewed masculinity and sexual orientations. They have also been important for the descriptions of Oscar Wilde’s feminine attitude and his addiction to his looks. My method for the essay has been a conceptual analysis. The choice of this method was not hard because it has been important to the comparison and the analysis for the writers’ usage of word descriptions of Oscar Wilde’s homosexuality. The results showed a large amount of resemblances and differences between the books, which can be seen against the background of the society and its view on homosexuality. Oscar Wilde history sexuality homosexuality genus masculinity hegemonic masculinity R W Connell Foucault
2	Mannen - maktutövare eller offer? : En komparativ studie av hur två olika teateruppsättningar kommunicerar med sin ungdomspublik på temat maskulinitetsnormer Uhlan Bourdiol, Sophie January 2018 (has links) Abstract Uppsatsens syfte är att genomföra en komparativ studie av hur de två teateruppsättningarna Bonsai och Som man sår kommunicerar med sin ungdomspublik kring temat maskulinitetsnormer. I studien ingår även publikens reaktioner under och resonemang efter framförandena. De metoder som setts som lämpliga för studien är uppsättningsanalyser, deltagande publikobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Som teoretisk ram används tillämpliga delar av R W Connells maskulinitetsteori och G L Mosses idéer om ideala manlighetstyper och dess mottyper i kombination med ett intersektionelltoch queerinriktat perspektiv. Medan Bonsai är en turnerande klassrumsföreställning som spelats i skolor i Stockholm med omnejd, är Som man sår en uppsättning som framförts i Unga Klaras egna lokaler. Rummets storlek, skådespelarantal, teknik, dramaturgi och tilltal är exempel på faktorer som skiljer de båda uppsättningarna åt. Resultaten visar även på många likheter. I båda föreställningarna gestaltas maskulinitet som något män gör. Stereotypa framställningar av män för att synliggöra maskulinitetsnormer är ett tillvägagångssätt som används i båda uppsättningarna, men framför allt är detta något som gäller Som man sår. Gemensamt för dem båda är vidare att maskulinitetsnormer ses som en maktfaktor, men också som destruktiva och begränsande för männen själva. I de två uppsättningarna framkommer ideala maskulinitetsegenskaper som själv- och känslokontroll, disciplin, prestation och styrka liksom dess paradoxer som yttrar sig i form av aggressivitet, våld och våldtäkter. Stereotyper, inverterade förhållanden, överdrifter och absurditeter i kontrast till stort allvar används för att skapa distans och ifrågasättande, men också med hjälp av direkta frågor som vävs in i de olika handlingarna. Den stereotypa framställningen i Som man sår bryts genom att två kvinnliga skådespelare gestaltar två manliga karaktärer. I Bonsai förekommer även alternativa maskuliniteter i kontrast till stereotypen. Överdrivna normativa eller normbrytande beteenden och egenskaper både roar och oroar publiken. Av reaktionerna framkommer att de kan mötas av skratt men också upplevas som obehagliga och skapa en del förvirring. Bonsai Som man sår maskulinitet normer uppsättningsanalys hegemoni R W Connell Mosse ungdomsteater queer intersektionalitet Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Am eigenen Leib : Überlegungen zum Thema Gender, Disziplin und Körperlichkeit im Roman Die Schmerzmacherin. (2011) von Marlene Streeruwitz / Gender, discipline, and visceral feeling in the novel Die Schmerzmacherin. by Marlene Streeruwitz Tengberg, Piia Susanna January 2024 (has links) This study concerns the novel Die Schmerzmacherin. by Marlene Streeruwitz and analyzes the narrative as a story about gender as felt on and through the body. The theoretical framework employed in the analysis includes a look at the gender economy; this is done through a presentation of the different actors involved and their contribution to the dynamic. The gender economy itself is characterized as a phallogocentric forum where the possibilities of participation and effecting change are unequally distributed. The study goes on to argue that disciplinary power is how the actors in the novel are taught to engage with and submit to the rules of the gender economy, and different arenas or spaces of disciplinary power are described through text-based examples. It is further suggested that the power of engaging differently also lies within reach of the actors, and that this is accomplished through attuning to the affectively felt knowledge of the effects of the gender economy. Affective knowledge, the study argues, is gained through aesthetics, by which is meant an overcoming of sensory or affective numbness and a regaining of a sense of bodily reality. As a final note, the study briefly considers the role of art in such acts of re-sensitization. / Diese Studie behandelt den Roman Die Schmerzmacherin. von Marlene Streeruwitz und analysiert die Erzählung als eine Geschichte über Gender so wie es am und durch den Körper erlebt wird. In der Studie wird als Teil des theoretischen Rahmens die Gender-Ökonomie näher betrachtet; die Analyse erfolgt durch eine Darstellung der verschiedenen Akteurinnen und deren Beitrag zur Dynamik. Die Gender-Ökonomie an sich wird als eine phallogozentrische Bühne verstanden, auf welcher Möglichkeiten der Teilnahme und der Veränderung ungleich umgesetzt werden können. Die Studie wird auch zeigen, wie Disziplinarmacht den Akteurinnen die Regeln der Gender-Ökonomie beibringt und diese in verschiedenen Milieus durchsetzt. Es wird nahegelegt, dass die Akteur*innen auch andere Handlungsmöglichkeiten entdecken können, insoweit sie imstande sind, die affektiv erfahrenen Folgen der Gender-Ökonomie wahrzunehmen. In der Studie wird dafür argumentiert, dass ein derartiges Wissen über die körperliche Wirklichkeit auch entwickelt werden kann; anschließend wird die Rolle von Kunst kurz berücksichtigt. Pierre Bourdieu Judith Butler R. W. Connell Michel Foucault Jacques Lacan Marlene Streeruwitz Wolfgang Welsch affectivity aesthesis capital corporeality discipline gender economy masculinity mediality Name-of-the-Father pain phallogocentrism virtuality Pierre Bourdieu Judith Butler R. W. Connell Michel Foucault Jacques Lacan Marlene Streeruwitz Wolfgang Welsch Affektivität aesthesis Disziplin Gender-Ökonomie Kapital Körperlichkeit Männlichkeit Medialität Name-des-Vaters Phallogozentrismus Schmerz Virtualität Humanities and the Arts Humaniora och konst
4	Les durs et les pédés : Maskulinitetsnormer i Édouard Louis roman En finir avec Eddy Bellegueule Eklöf, Clara January 2018 (has links) Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att studera maskulinitetsnormer i En finir avec Eddy Bellegueule, den franska författaren Édouard Louis debutroman, med utgångspunkt i R. W. Connells maskulina hierarkisystem och maskulinitetsforskning av bland andra Michael Kimmel och Sonya Rose. Romanen, som är självbiografisk, skildrar en homosexuell pojkes uppväxt i en liten by i den franska arbetarklassen. I min uppsats analyserar jag hur hans omgivning förhåller sig till de maskulinitetsnormer som råder i byn, samt vilka överträdelser från normerna som sker. Genom överträdelserna tydliggörs vilka normer som är rådande. Uppenbart blir att det maskulina hyllas och det feminina förtrycks. Romanen bekräftar i stort sett Connells hierarkiuppdelning, den är full av maskulinitetsnormer och män som hyllar det hegemoniska idealet. Resultatet av min analys visar att alla män i romanen är offer för maskulinitetsnormerna, oavsett var i hierarkin de befinner sig, eftersom normerna är destruktiva och begränsar deras livsmöjligheter. Édouard Louis En finir avec Eddy Bellegueule maskulinitet hegemoni homosexualitet homosocialitet normer maskulinitetsnormer Édouard Louis Göra sig kvitt Eddy Bellegueule R. W. Connell Michael Kimmel Sonya Rose Frankrike General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0495 seconds