Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom påverkas och är känsliga för sin omgivning och hur den är utformad. En rörig och orolig miljö kan ha negativa inverkan på dessa personers hälsa jämtemot en miljö som är anpassad och rogivande. Miljön kan användas som en resurs i vårdandet och kan då bidra med hälsofrämjande effekter för människan. Problem: Tidigare forskning har fokuserat på personer med demenssjukdom och deras upplevelser av miljön. Forskning kring vårdares upplevelser av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom är dock mindre beforskad. Som vårdare är det betydelsefullt att få kunskap om utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom och därigenom förhindra ytterligare lidande för dessa personer. Syfte: Var att beskriva vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande tolv vårdvetenskapliga artiklar, sex mixad metod, fyra kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Dessa kategorier var: gemenskap, inverkan på fysisk hälsa och kognition, inverkan på välbefinnande och meningsfullhet. Vårdare erfor att utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom ofta hade en positiv inverkan, dock kunde även utomhusmiljön skapa negativa upplevelser. Slutsats: Utomhusmiljöns positiva inverkan på personer med demenssjukdom bör användas som en hälsofrämjande resurs. / Background: People with dementia are sensitive and easily affected by their environment and how it is designed. A messy and uneasy environment can have a negative impact on health compared to an environment that is adapted and calming. The environment can be seen as an important tool when caring for people and has a health-promoting effect. Problem: Previous research has focused on people with dementia and their experiences of the environment. Research on caregivers’ experiences of the outdoor environment's impact on people with dementia is limited and needs to be examined further. It is important as a carer to gain knowledge about the impact of the outdoor environment on people with dementia and thereby prevent them from further suffering. Aim: To describe caregivers' experiences of the impact of the outdoor environment on people with dementia. Method: A literature review containing twelve care science articles, six articles were of mixed method, four were qualitative and two were quantitative. Results: Four categories were identified that were of significance in caregivers’ experiences of the impact of the outdoor environment for people with dementia. These categories were: community, meaningfulness, impact on physical health and cognition and impact on well-being. Caregivers experienced that the impact of the outdoor environment on people with dementia often had a positive impact, however, the outdoor environment could also create negative experiences. Conclusion: The positive impact of the outdoor environment on people with dementia should be used as a health-promoting resource.

Introduktion: Hästunderstödd terapi är en behandlingsform där man ägnar sig åt ridning och andra aktiviteter med hästen för att främja fysisk och psykisk hälsa. Hästen har en central roll och bidrar till en icke-dömande och trygg plats för patienterna. Vidare har stallet och naturen positiva effekter inom behandlingen. Syfte: Belysa synen på hästunderstödd terapi hos fysioterapeuter som arbetar eller har arbetat med hästunderstödd terapi som behandlingsmetod. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster, med erfarenhet av hästunderstödd terapi, genomfördes via telefon. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i temat “Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling”, som beskriver bredden av behandlingen, hur kroppen och psyket påverkas samt vilken roll hästen, stallet och naturen har inom behandlingen. De fem kategorierna som identifierades var Mångsidig behandling som möter olika behov, Stallet och naturen blir ett annorlunda behandlingsrum, Hästen som stöttande behandlare, Personlighet och kropp tar stora steg framåt samt Ökad dialog och delaktighet genom hästen. Kategorierna inkluderar delar av behandlingsmetoden, vilka patientgrupper man kan komma i kontakt med, vilken roll hästen har samt effekterna av behandlingen. Konklusion: Hästunderstödd terapi lyftes fram som en bred behandlingsform av fysioterapeuterna. De upplevde behandlingen som speciell i förhållande till annan behandling genom dess möjlighet att påverka flera delar samtidigt, både för kroppen och psyket. Fler studier bör genomföras med större undersökningsgrupper; både fler fysioterapeuter, men även patienters erfarenheter bör lyftas fram.

According to Article 19 of the Convention on the Rights of the Child, “Children shall be protected against all forms of physical or psychological violence, harm or abuse, neglect or negligent treatment, abuse or exploitation, including sexual abuse. However, this is not followed up as studies show that violence against children is a major public health issue and causes major consequences for many involved such as the individual child, the relatives and society, according to Jernbro, C & Landberg, Å (2020) in their report. There is an increased risk of significant behavioral, physical and mental health problems for children who are exposed to violence, shows Jernbro, C & Landberg, Å (2020). The purpose of this research work is to find out what consequences children suffer as a result of violence from caregivers. The survey is qualitative where empirical material in the form of three autobiographies has been used to contribute new knowledge in the survey area.

Poliser är en yrkesgrupp som mer ofta drabbas av psykisk och fysisk ohälsa än den generella befolkningen, däremot är kunskapen om polisstudenters hälsa begränsad. Syftet med denna undersökningen var att undersöka polisstudenters självskattade hälsa, men även att analysera om självskattad hälsa påverkar tilltro till polisiär förmåga. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning om poliser såväl som polisstudenter och olika aspekter av deras hälsa. I denna studien tillfrågades polisstudenter vid två olika universitet i södra Sverige att delta i enkätundersökningen. Totalt 121 polisstudenter slutförde frågeformuläret och deltog i studien. Frågeformuläret är en omarbetad version av folkhälsoenkäten och bestod av 60 items vilka delades upp i sju övergripande kategorier som behandlade olika aspekter av hälsa. Utifrån enkätens frågor konstruerades tre variabler: hälsa; fysisk aktivitet; och tilltro till polisiär förmåga. Studieresultaten indikerar på att polisstudenter har goda fysiska aktivitetsvanor och allmän hälsa. Fysisk aktivitet (träning) och god psykisk hälsa påverkade främst studenternas tilltro till polisiär förmåga. / Police officers often suffer more often from mental- and physical illness than the average person, yet the health of police recruits remains unexamined. The aim of this study was to map how police students perceive their mental- and physical health and to investigate whether there is a relationship between self-esteemed health andtheir confidence in police profession ability. The theory consists of previous studies that has explored police officers as well as police trainers and different aspects of their health. Respondents studied at two different universities in southern Sweden. A total of 121 police trainees completed the questioner and were included in the study. The questioner had 60 items further divided into seven overriding categories regarding different aspects of health. Three main variables, health, physical activity and confidence in police profession ability were constructed from the questioner. This study results indicate that police recruits have good physical activity habits and general good health. Moderate physical activity and good mental health had the most impact on the recruits confidence in future police employment.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska respektive finska gymnasieelever upplever hälsoundervisningens innehåll och hur de självskattat sina kunskaper om hälsa. Den tidigare forskningen kritiserar idrottsämnet för att innehålla ett för ensidigt innehåll och perspektiv på hälsa. En markant skillnad mellan den svenska och den finska hälsoundervisningen är att idrotts- och hälsoundervisningen är uppdelade i två ämnen i den finska skolan. En annan skillnad i tidigare forskning är att de finska elevernas föräldrar generellt anser att ansvaret för hälsoundervisningen, ligger lika mycket på hemmet som på skolan. Studien genomfördes meden kvantitativ enkätundersökning som datainsamlingsmetod, där 218 elever deltog. Enkätens resultat signifikanstestades sedan i SPSS genom chi2 test. Studiens resultat visade att de finska eleverna hade bättre självskattade kunskaper om hälsa och upplevde att undervisningen innehöll mer hälsa än de svenska eleverna upplevde att deras undervisningen innehöll. Resultatet styrker påståendet om att den svenska hälsoundervisningen kan ha ett för stort fokus på det fysiska perspektivet på hälsa och för lite utrymme för de andra perspektiven på hälsa (det psykiska och det sociala perspektivet). Vissa av de finska eleverna upplevde till och med hälsa som något som enbart innefattar ett psykiskt eller socialt perspektiv, utan någon form av koppling till ett fysiskt perspektiv. Avslutningsvis verkar Sveriges och Finlands olika uppdelning av ämnena idrott och hälsa ha betydelse för hur elever upplever sin hälsoundervisnings innehåll och hur de självskattar sina kunskaper om hälsa.

Bakgrund m fysisk aktivitet, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap och en djupare förståelse. Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan förbättra hälsan och förebygga sjukdomar. När kvinnor når medelåldern försämras deras hälsa, både psykiskt och fysiskt, och risken för att drabbas av psykisk ohälsa eller långtidssjukdom ökar. Endast 66 % av kvinnorna i medelåldern når upp i de av Folkhälsomyndigheten rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Regeringen har tillsatt en kommission med uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i landet, vilket ska uppnås genom att bland annat sprida kunskap och motivation om fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Syfte För att få en ökad förståelse och kunskap som kan användas i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten för medelålders kvinnor, var syftet med studien att undersöka och beskriva varför medelålders kvinnor i Sverige är fysiskt aktiva. Metod Studien var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion där totalt 14 informanter, kvinnor 40 - 60 år som utövar fysisk aktivitet minst tre dagar/vecka, intervjuades i tre grupper. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på det insamlade materialet. Innehållsanalysen fokuserade på manifest innehåll, vilket gav ett resultat nära texten. Resultat De huvudkategorier som framkom från innehållsanalysen var Leva med fysisk aktivitet som livsstil, Ta hand om sin psykiska hälsa, Ta hand om sin kropp samt Ta hand om sitt sociala välbefinnande. Kvinnorna berättade att den fysiska aktiviteten var en livsstil som ingick i vardagen och bidrog till att bevara, stärka och reparera kroppen från skador. Den fysiska aktiviteten bidrog till mer energi och ett gladare humör samt en högre stresstolerans. Den fysiska aktiviteten var också ett tillfälle till att vara social och att umgås med familj eller vänner. Slutsats Resultatet visar att medelålders kvinnor utövar fysisk aktivitet som en del av vardagen och framhåller främst de positiva effekterna på den psykiska hälsan. Fortsatta studier där icke fysiskt aktiva medelålders kvinnor får delge sina uppfattningar o / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Bakgrund   Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket leder till ett flertal negativa hälsokonsekvenser för kvinnor. Våldet påverkar kvinnor både fysiskt och psykisk, i form av direkta skador och ett stort psykiskt lidande. Den psykiska misshandeln leder både till somatiska sjukdomar samt en rad olika psykiska sjukdomar såsom depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Konsekvenserna av det fysiska och psykiska våldet leder även till en försämrad livskvalitet. Grunden i att stoppa våld i nära relationer globalt är kunskap, utbildning och ekonomiska resurser. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta arbete då hen kommer i kontakt med utsatta kvinnor genom sin profession men även har en möjlighet att sprida kunskap inom området. Syfte Syftet med studien är att belysa de negativa hälsokonsekvenserna som kan drabba kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Metod Detta är en icke-systematisk litteraturöversikt vilken grundar sig i 19 vetenskapliga artiklar som inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmet högskolas protokoll för kvalitetsbedömning efter detta genomfördes en integrativ analys. Några huvudteman visade sig genom analysen och dessa skapade grunden för resultatet Resultat Resultatet visade på att det psykiska våldet var utbrett och ledde till de flesta negativa hälsokonsekvenserna. Det allvarligaste fysiska skadorna som uppkom till följd av våldet var traumatisk hjärnskada, vilket i sig bidrog till bland annat kognitiva problem. Social isolering var något som alla studier tog upp och den sociala isoleringen skapade en starkt försämrad självkänsla hos de drabbade kvinnorna. Slutsats Våld i nära relation kan ta sig i uttryck på flera olika sätt och därför är det viktigt att sjuksköterskan och andra professioner som möter dessa kvinnor förstår komplexiteten kring våldet. Utbildning, kunskap och ekonomiska resurser krävs för att få ett slut på våldet. / Background Intimate partner violence is a global public health problem, which leads to several negative health consequences for women. Violence affects women both physically and mentally, in the form of direct injuries and great mental suffering. The mental abuse leads to both somatic diseases and several different mental illnesses such as depression, anxiety and post-traumatic stress disorder. The consequences of physical and psychological violence also lead to a reduced quality of life. The basis for stopping violence in close relationships globally is knowledge, education and financial resources. The nurse has an important role in this work as she comes into contact with vulnerable women through her profession but also has an opportunity to spread knowledge in the field. Aim The purpose of the study is to shed light on the negative health consequences that can affect women who are exposed to intimate partner violence.  Method This is a non-systematic literature review based on 19 scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Quality review was performed based on Sophiahemmet University's protocol for quality assessment, after which an integrative analysis was carried out. Some main themes emerged through the analysis and these created the basis for the result. Results The results showed that psychological violence was widespread and led to most negative health consequences. The most serious physical injury that occurred as a result of the violence was traumatic brain injury, which in itself contributed to, among other things, cognitive problems. Social isolation was something that all studies addressed, and the social isolation created a greatly impaired self-esteem among the affected women.  Conclusions Intimate partner violence can manifest itself in several different ways and therefore it is important that the nurse and other professionals who meet these women understand the complexity of the violence. Education, knowledge and financial resources are required to end the violence.

Bakgrund: En stomi är en kirurgisk åtgärd där tarmen läggs upp och bildar en öppning på magen. Denna åtgärd resulterar i att elimination sker via denna öppning, och ändrar därför kroppsfunktionen. Det finns många orsaker till varför en stomi anläggs och det är inom sjuksköterskans arbetsområde att stödja patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar från två olika databaser, PubMed och CINAHL Complete användes. En granskning och analys av artiklarna utfördes utifrån Friberg. Resultat: Efter tematiseringen identifierades två huvudteman en förändrad vardag och psykisk hälsa med två underteman i varje. I resultatet framkom det att en stomi påverkade vardagen både fysiskt och psykiskt samt att personer med stomi upplevde ökat behov av stöd från vården efter stomioperationen. Slutsats: En stomi kan innebära både fysiska och psykiska konsekvenser. Avsaknad av stöd och information kan upplevas, vilket i sin tur kan påverka vardagen negativt. / Background: An ostomy is an intestinal opening placed on the abdomen through a surgical procedure. This procedure results in elimination passing through the opening and changes bodily functions. There are many reasons why a stoma is placed and it is within the field of nursing to support the patient. Aim: To describe adults’ experiences of living with a stoma Method: A literature review was performed using both qualitative and quantitative articles found on PubMed and CINAHL Complete. The articles were examined and analyzed to then form a base for the result. The control was performed with the support of Friberg. Results: When the thematization was completed, two main headings were formed; a changed everyday life and mental health. Each theme had two subheadings. In the results it appeared that the ostomy has both physical and psychological effects and that people with a stoma are in need of support from the healthcare, after the surgery.​ Conclusions: An ostomy can result in both physical and psychological consequences. An absence of support and information can be experienced and this can have a negative influence in daily life.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att, hos äldre personer, över 65 år, samt hos yngre vuxna, mellan 20-30 år, jämföra syreupptagningsförmågan med två olika metoder, fem-minuterspyramidtest (5MPT) samt VO2max-test på löpband. Vid båda mätmetoderna används direkt syrgasmätning. Metod. Totalt deltog 36 personer i studien, varav 17 äldre personer 65 till 85 år (9 kvinnor och 8 män) samt 19 yngre med en ålder mellan 20 till 35 år (10 kvinnor och 9 män). Deltagarnas syreupptagningsförmåga mättes under 5MPT vid två tillfällen som sedan jämfördes med VO2max mätt via ett maximalt test på löpband vid ett tillfälle. Således utfördes sammanlagt tre mätningar med direkt syrgasmätning, via andningsmask, under ett maximalt löpbandstest samt under två separata tester av 5MPT med minst 48 timmar mellan varje testtillfälle. Utandningsluften analyserades sedan, vid 5MPT för alla, via det trådlösa portabla systemet Jaeger Oxycon Mobile och vid test på löpband för testgruppen med yngre deltagare. För den testgrupp med äldre deltagare användes, vid testet på löpband, den fasta on-line-utrustningen Jaeger Oxycon Pro som är en liknande mätmetod för syreupptag. 5MPT är ett fem minuter långt test där individen från golvnivå, med högsta möjliga tempo, förflyttar sig fram och tillbaka på en 5,50 meter lång sträcka med en centralt placerad trappramp som är pyramidformad och med en högsta central höjd på 0,62 meter. Resultat. Det primära fyndet i studien var att en stark signifikant korrelation (r = 0,99) visade sig mellan direkt uppmätt VO2max under maximalt test på löpband gentemot syreupptagningsförmågan vid 5MPT då båda åldersgrupperna var sammanslagna, uppmätt i l·min–1. Slutsats. Då det i undersökningen visades en stark signifikant korrelation mellan direkt uppmätt VO2max vid 5MPT och ett maximalt test på löpband i l·min–1 för äldre och yngre vuxna ger det indikationer på att 5MPT kan används som en tillförlitlig metod vid undersökning och uppföljning av en persons aeroba förmåga. Fyndet kan vara av värde då det genom mindre kostsamma och enklare metoder går att få ett mått på en persons hälsa i form av aerob kapacitet, vilket är betydelsefullt ur flera hälsoaspekter på individ- och samhällsnivå. / Aim. The purpose of the study was to investigate the results and correlation between oxygen uptake levels (VO2max) at five-minute pyramid test (5MPT) against maximal oxygen uptake test (VO2max) on a treadmill test, both measured by direct oxygen measurement, in elderly people over 65 years and younger adults aged 20-30 years. Method. A total of 36 people participated in the study, 17 elderly people aged between 65 to 85 years (9 women and 8 men) and 19 younger adults aged between 20 to 35 years (10 women and 9 men). The participants' oxygen uptake was measured twice during 5MPT and then compared with VO2max measured by a maximal treadmill test at one occasion. Thus a total of three measurements with direct oxygen measurement, via the breathing mask, during a maximum treadmill test and two separate tests of 5MPT with at least 48 hours between each test. The exhaled air was analyzed at 5MPT for all, through the wireless portable system Jaeger Oxycon Mobile and also during the test on treadmill for the test group with younger participants. The test group of older participants, got their exhaled air analyzed through a stationary on-line equipment Jaeger Oxycon Pro instead of the portable system which is a similar reliable method to measure VO2max. 5MPT is a five minute test where the subjects from floor level, with the highest possible speed, moves back and forth at a measured distance of 5.50 meter with a central staircase ramp, which is pyramid-shaped, with a maximum center height of 0.62 meters. Results. The main finding of the study was that there was a strong significant correlation (r = 0.99) between directly measured VO2max during a maximum treadmill test compared to oxygen uptake at 5MPT when both the elderly people and the younger adults were combined, measured in l·min–1. Conclusion. The study showed a strong significant correlation between directly measured VO2max at 5MPT and a maximal treadmill testing l·min–1 for older and younger adults. This indicates that 5MPT can be used as a reliable method for investigation and monitoring a person’s aerobic capacity. This finding may be of value because it shows that less expensive and easier methods can be used to measure a person's health in terms of aerobic capacity, which is important from several aspects of health at both the individual and society level.