I detta självständiga arbete undersöks nio barnböckers framställning av pojkar, flickor och icke-binära samt vilka effekter könsnormer i barnlitteratur kan ha på barns identitetsskapande. Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av en diskursanalys. Böckerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på normaliseringsprocesser. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för vilka budskap om könsnormer som framträder i barnlitteratur på förskolor och hur de kan påverka förskolebarn. För att analysera vilka egenskaper karaktärer tillskrivs i de valda böckerna har Nikolajevas (2004) genusschema använts som analysverktyg. Schemat ger en tydlig överblick på stereotypiska maskulina respektive feminina attribut som Nikolajeva (2004) menar ofta tilldelas pojkar och flickor i barnlitteratur. I resultatet framkommer en reproduktion av stereotypiska könsnormer i övervägande delen av böckerna. I böcker som visar sig inneha andra könsnormer än det heteronormativa finns mer könsneutrala karaktärer men det skymtas fortfarande en stor andel maskulina egenskaper och vissa stereotypiska inslag. Ett av studiens centrala resultat visar att äldre barnböcker visar sig ha starkare stereotypiska könsnormer än nya barnböcker. Dock visar tidigare forskning att det kan behövas barnlitteratur med en variation av könsnormer så att alla förskolebarn får möjligheten att finna meningsskapande i sitt läsande av barnböcker.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur genus framställs i läromedlet Den magiska kulan för årskurs ett. För att göra detta har vi valt att genomföra en diskursanalys. Vi bearbetar resultatet genom Nikolajevas (2017) mall för vad som anses vara kvinnligt respektive manligt men utgår också från egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet. Studien visar att läromedlet till största del ger ett könsneutralt intryck, det finns dock scener som som kan påstås vara könsstereotypiska. Studien visar också att de kvinnliga karaktärerna ges mycket utrymme för att uttrycka sig på varierande sätt, mer än vad de manliga karaktärerna ges.

In this thesis, I explore how lesbian parents in Sweden relate to norms about gender expression and identity when parenting their children. Through semi-structured interviews with six lesbian parents on their gendered parenting practices I explore how norms regarding gender expression and gender identity are present in and affect the choices they make when raising their children. The reflexive, thematic analysis relies on feminist and queer theories such as Yvonne Hirdman’s gender system (genussystemet) and Judith Butler’s heterosexual matrix as well as performativity theory. The study shows that nearly all interviewees dissociate from normative femininity regardless of their children’s sex, although for various reasons. The study also shows that the interviewees renegotiate contemporary norms regarding gender expression and gender identity, by not letting their children be limited by the strict unwritten rules which these norms consist of.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia. I denna studie har jag i två olika klasser i grundskolans senare år utfört en enkätundersökning i syfte att se till hur elevernas uppfattning kring genusuppdelningen i läromedlen stämmer överens med det resultat som den statliga rapporten redovisar. Genom en pilotlektion kring kvinnornas 1900-talshistoria och ett temaarbete kopplat till 1900-talets reklam och kommersialismens historia, knutet till den ordinära människans historia, vill jag med denna studie visa på olika undervisningssätt som kan lyfta fram ett genusperspektiv på historien. Resultaten i enkätundersökningen visar framförallt på att flickorna efterlyser en mer genusinriktad och identifieringsbar historieundervisning i skolan idag. / The purpose of this essay is to show how a gender perspective in the teaching of history can be displayed as well as in history educational materials. This study is based on a report runned by the Swedish Government, which was published in 2010. It indicates an alarming result of gender segregation in today´s edcational materials. In the most of the books it is still the men´s history and the history of the upper class society which is being told. This is the given persective, despite the modern research of today which is available in historical research which tells the women, children och and the ordinary human history. In this study I have carried out a survey in two classes to exam´ine if the pupils´ opinion of gender segregation in the books agree with the report from the Government. I held a pilotlesson about the 20th century history of women and a thematic work connected to the 20th century advertising and the history of commersialism connected to the ordinary human history. I will in this study display the various ways of teaching, which can show a gender perspective on history. The results of the survey shows above all that the girls are searching for a more gender adjusted and a more identifiable history education in schools today.

<p><p>I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.</p></p>

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

Uppsatsen behandlar byxroller i operor av Händel och i kontemporär opera. Byxroller kan delas in i travestiroller, som ursprungligen komponerades för en kvinnlig sångare, och kastratroller som ursprungligen komponerades för manliga kastratsångare. Syftet var att genomföra jämförelser mellan travesti- och kastratroller i operor av Händel och även jämförelser mellan dessa och en byxroll i en kontemporär opera. Därtill kommer en undersökning kring en genusmedveten gestaltning av dessa byxroller. Forskning kring travesti- och kastratroller tas upp i samband med forskning kring genus. Intervjuer har genomförts med Ann Hallenberg, operasångare och Tove Dahlberg, operasångare och doktorand inom opera och genus. Studierna låg till grund för operaföreställningen Travesti i operans byxor, med scener ur Händels Giulio Cesare in Egitto och Radamisto samt Miklós Maros kontemporära opera Kastrater, som undersökte frågorna i uppsatsen. Sammanfattningsvis hittades både likheter och skillnader mellan undersökta byxroller samt verktyg för en genusmedveten gestaltning.