The purpose of this study was to gain insights of which design guidelines are vital for developing anavigation solution with Augmented Reality from a usability perspective. We wanted to raise awarenessof how the technology could be used to enable both indoor and outdoor navigation.Design Science Research (DSR) was applied as the research methodology, and created prerequisites toidentify problems connected to Luleå University of Technology’s existing map. The study applied the 7steps of the design thinking process, which made it possible to identify the problems. Through surveysand qualitative interviews in combination with observations, it was possible to create an overall picture ofthe problems to understand the users needs. Based on the feedback from the user tests, the prototype couldbe developed and improved.In the second step, 4 themes were set up based on the empirical data collected, which were Navigation,Augmented Reality, General design and Feedback. These themes followed as a common threadthroughout the study and were used to structure the design guidelines and to develop the prototype. Ourstudy shows the importance of throughout the process carry out a consistent design when designing digitalservices. Through this the user can see connections and understand how the application is structured. Toestablish user participation is important at an early stage of the design process, because it contributes togaining insights into deficiency and positive aspects of the prototype, which in turn contributes to meetingthe user needs. One difficulty identified in the empirical data was problems in distinguishing differentfloors in already existing navigation solutions. In order to solve this problem we found it important tocomplement the 2D view in the solution. In the study, this was supplemented by a parallel AR view and atext showing the number of the floor in the 2D view.Keywords: / Denna studie syftade till att skapa förståelse kring vilka designprinciper som utifrån ettanvändbarhetsperspektiv är avgörande när det kommer till utvecklandet av en navigationslösning medAR-funktionalitet. Studien riktade sig mot att öka medvetenhet kring hur tekniken skulle kunna användasför att agera som hjälpmedel i inom-och utomhusnavigation.Med Design Science Research (DSR) som forskningsmetod, skapades förutsättningar för att kunnaidentifiera problematik med Luleå tekniska universitets befintliga karta. I studien tillämpadesdesigntänkande-processens 7 steg, vilket möjliggjorde för att kunna identifiera dessa problem. Genomenkäter och kvalitativa intervjuer i kombination med observationer gick det att skapa en bild överproblematiken kopplat till Luleå tekniska universitets befintliga karta. Utifrån enkäterna skapades även enförståelse över vilka behov som finns utifrån användarnas perspektiv och genom användartester kundeprototypen utvecklas och förbättras.I det andra steget av designtänkande-processen sattes 4 teman upp utifrån studiens empiri, närmarebestämt Navigation, Augmented Reality, Allmän design samt Feedback. Dessa teman följde som en rödtråd genom studien och användes för att strukturera designprinciperna och utforma prototypen. Vår studievisar på vikten av att genomgående genomföra en konsekvent design vid utformandet av digitala tjänster.Genom detta kan användaren se samband och förstå hur applikationen är uppbyggd. Det gick även attkonstatera att användarmedverkan i ett tidigt skede av designprocessen bidrar till att få insikter i bristeroch positiva aspekter av prototypen som i sin tur leder till att kunna uppfylla användarnas behov. Ettproblem som identifierades var svårigheter att urskilja våningsplan i befintliga navigationslösningar. Föratt kunna urskilja våningsplan fann studien det avgörande att hitta ett komplement till 2D-vyn i ennavigationslösning. Inom prototypen kompletterades detta genom en parallell AR-vy samt text i 2D-vyn.

In an ever-changing world as ours, the population increases rapidly. There will be great challenges for urban planning when it comes to finding effective, optimized and sustainable solutions. The city planners must find the most optimal way of land usage and one way of reaching this can be obtained through a land-suitability analysis. Land-suitability analysis can be described as a combination of both Geographic information system (GIS) and Multi-criteria analysis (MCA) and is used to obtain the most optimal position for a specific land usage, e.g. residential areas. GIS and MCA can both be used separately but can also be used as described in a combination. The aim of this study is to compare two different municipalities, Nordanstig and Sundsvall, and how the weighting of social functions in planning housing projects differs in them. Another purpose is to compare two different MCA weighting methods and how they affect the final results. The methods used were Analytical Hierarchical Process (AHP) and Fuzzy AHP (FAHP). Using the output of the poll and the interviews from the representatives of the two municipalities weights were computed. The purpose of the study is to find suitable locations where residential areas can be built. The result of the study shows that the officials ranked the weights of the social functions in a new residential area differently. The respondent from Sundsvall ranks public transportation as the most important factor, while the respondent from Nordanstig ranks larger road/railway the highest. The final results end up in the same urban areas in both AHP and Fuzzy AHP methods. The main differences between them are the sizes of the areas and their exact extents. The biggest area was achieved through Sundsvall’s FAHP weighting and was located in the urban area of Gnarp. The area was about 118.5 hectare in size. To check whether the results can be considered appropriate a sensitivity analysis has been performed, using inverted weights taken from the poll and the interviews. / I en värld där befolkningen ökar kraftigt och är i ständig förändring, där ställs samhället och dess beslutsfattare inför stora utmaningar. En av dessa utmaningar är att planera samhällen på ett effektivt och optimerat sätt, som även innefattar hållbara lösningar. Med en strävan att på bästa sätt använda marken i staden, samhället och landet så kan en lämplighetsanalys användas. En lämplighetsanalys är en kombination av att använda Geografisk informationssystem (GIS) och multikriterieanalys (MKA) för att få fram den mest lämpliga platsen som för exempel ett bostadsområde. Både GIS och MKA är var för sig viktiga delar i samhället som även kan användas i kombination. Studiens syfte är att jämföra två kommuner, Nordanstig och Sundsvalls kommun, och deras olika viktning av samhällsfunktioner vid bostadsplanering. Det andra syftet är att jämföra hur två olika MKA metoder påverkar de slutliga resultaten. De två olika metoderna är Analytisk hierarkisk process (AHP) och Fuzzy AHP. Med hjälp av enkät och intervjuer av representanterna från kommunerna så tas vikter fram. De tillfrågade var tjänstemän från de två kommunerna, en från vardera kommunen. Målet med studien är att få fram områden där bostadsområden kan byggas, med hjälp av en multikriterieanalys. En bostadsplanering som tar in hållbarhets aspekter tidigt strävar mot att bidra till ett miljövänligare samhälle, aspekter som busshållplatser och park och fritid. Resultatet visar att de olika tjänstemännen rangordnar kriterierna olika på vad som är viktigast när det kommer till samhällsfunktioner i ett nytt bostadsområde. Representanten från Sundsvall rangordnar Kollektivtrafiken högst och representanten från Nordanstig rangordnar Större väg/järnväg högst. Slutresultatet visar att placering av bostadsområdet hamnar vid AHP metoden ungefär vid samma orter som vid Fuzzy AHP metoden. Det som skiljer är storleken på de olika områden och deras mer exakta utbredning. Det största området blir enligt Sundsvall viktning till FAHP och beläget i tätorten Gnarp, ytan blir då ca 118,5 ha stor. För att kontrollera om resultatet kan anses vara lämpligt har en känslighetsanalys gjorts, genom inverterade vikter tagna från enkäten och intervjuerna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur teorier kring geografisk ojämlikhet, främst beskrivet av Andrés Rodriguez-Pose, kan beskriva den politiska tillväxten Sverigedemokraterna har haft i Sverige mellan valåren 2018 och 2022 på lokal och nationell nivå. Detta har genomförts med en kvantitativ metod, där två multipla regressionsanalyser, en för nationell och en för lokal nivå, har undersökts, där variablerna har operationaliserats från Rodriguez-Pose teorier. Sammanfogningen av demografisk data, såsom arbetslöshet, utbildningsnivå, ekonomisk standard och ålder, och valresultat för Sverigedemokraterna mellan åren 2018 och 2022 har skapats med hjälp av Geografiska Informationssystem-programmet ArcGIS Pro. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan geografisk ojämlikhet och förändringen i Sverigedemokratiskt valstöd mellan åren 2018 och 2022. Resultatet påvisar även ett starkare lokalt än nationellt samband i den multipla regressionsanalysen. Däremot har båda utfallen små determinationskoefficienter, vilket indikerar att de valda modellerna inte i någon betydande mån förklarar förändringen i partistöd för Sverigedemokraterna mellan valen 2018 och 2022. Således har Rodriguez-Pose teorier om ekonomisk ojämlikhets påverkan på populism delvis bekräftats i en svensk kontext, men där sambanden har varit så pass svaga, att fler studier skulle behövas för att vidare bekräfta eller dementera teorin i Sverige.

This dissertation deals with the long-term dynamics and fluctuations of settlements on Gotland for the period from AD 200 up until early modern times. The settlement structure on Gotland is most often described as very stable and consisting of solitary farms, established in the Iron Age. A contrasting view is presented by analyses of a vast source material from different periods. The source material consists of both physical remains, noted in the Swedish national Archaeological Sites Information System, FMIS and large scale historical maps, as well as other written sources. For the first studied period, the locations of some 2 000 houses are known, since they were constructed with sturdy stone walls and are thus preserved. The source material for the following periods is scarcer, but some hundred Viking Age sites are identified, mainly by the find places of silver hoards. By retrogressive analyses of historical maps, from the decades around the year 1700, and other written sources, later periods are analysed. All available data are gathered in geodatabases, which enables both generalised and detailed spatial and statistical analyses. The results of the analyses show a more varied picture, with great fluctuations in the number of farms; the existence of villages is also clearly indicated in a large part of the settlements. The villages are centred on kinship and the lack of strong royal power or landed gentry meant they were not fixed in cadastres, as fiscal units, as villages were on the Swedish mainland. Two peaks, followed by major dips, were identified in the number of settlements and thus in the population. The first peak occurred during the late Roman Iron Age/Migration period, which was followed by a reduction in the Vendel period of possibly up to 30-50%. After this, a recovery started in the Viking Age, which culminated during the heydays of Gotland in the High Middle Ages, with population numbers most probably not surpassed until late in history. This upward trend was broken by the diminishing trade of Gotland, the Medieval agrarian crisis, The Danish invasion and later events. All this resulted in a decline, probably as great as after the Migration period.

Tillståndsprocessen för att bedriva miljöfarlig verksamhet är manuell och ineffektiv vilket hämmar svenska företag i deras klimatarbete. Geospatial information har till följd av lokaliseringsprincipen i miljöbalken en central roll inom samhällsbyggnad och dess planering för placering av investeringar. Det finns i dagsläget inget geospatialt beslutsstödsystem (SDSS) som ämnar att underlätta för verksamhetsutövare i tillståndsprocessen vid beslut som rör placering av nya investeringar i industri. Syftet med studien var att utveckla en IT-artefakt med intentionen att stödja processen samt beslutsfattande för industriföretag i skapandet av en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet. Detta genom att ta fram en webbapplikation som ska fungera som ett processtöd för användaren genom att redogöra de nödvändiga stegen som ingår i en miljötillståndsansökan med fokus på de aspekter som inkluderar geospatial data och information. Målet är att artefakten i dessa steg ska fungera som ett hjälpmedel för verksamhetsutövaren att fatta strategiska beslut kring geografisk plats för nya investeringar i industri. Studien använder sig av Design Science Research Methodology (DSRM) och har hämtat in empiri genom fokusgruppsintervjuer. Arbetet resulterade i en IT-artefakt som visar att det är möjligt att implementera denna typ av lösning på problemet samt de identifierade designprinciperna som implementerades. / The permit process for conducting environmentally hazardous activities is manual and inefficient, which impedes Swedish companies in their climate action. As a result of the “location principle” in the Swedish Environmental Code, spatial information has a central role in community building and its planning for location of investments. There is currently no spatial decision support system (SDSS) that aims to make it easier for operators to make decisions regarding the location of new investments in industry during the permit process. The purpose of the study was to develop an IT artefact with the intention to support the process and decision making for industrial companies in the creation of permit applications for environmentally hazardous activities. This by developing a web application that will function as a process support for the user by describing the necessary steps that are included in an environmental permit application with a focus on the aspects that include spatial data and information. The aim is that the artifact in these steps should function as an aid for the operator to make strategic decisions about the geographical location for new investments in industry. This research uses Design Science Research Methodology (DSRM) and has obtained empirical data through focus group interviews. The work resulted in an IT artifact that proves that it is possible to implement this kind of solution to the problem and the identified design principles that were implemented.

Given a grid of cells, each having a value indicating its cost per unit area, a variant of the least-cost path problem is to find a corridor of a specified width connecting two termini such that its cost-weighted area is minimized. A computationally efficient method exists for finding such corridors, but as is the case with conventional raster-based least-cost paths, their incremental orientations are limited to a fixed number of (typically eight orthogonal and diagonal) directions, and therefore, regardless of the grid resolution, they tend to deviate from those conceivable on the Euclidean plane. Additionally, these methods are limited to problems found on two-dimensional grids and ignore the ever-increasing availability and necessity of three-dimensional raster based geographic data. This thesis attempts to address the problems highlighted above by designing and testing least-cost corridor algorithms. First a method is proposed for solving the two-dimensional raster-based least-cost corridor problem with reduced distortion by adapting a distortion reduction technique originally designed for least-cost paths and applying it to an efficient but distortionprone least-cost corridor algorithm. The proposed method for distortion reduction is, in theory, guaranteed to generate no less accurate solutions than the existing one in polynomial time and, in practice, expected to generate more accurate solutions, as demonstrated experimentally using synthetic and real-world data. A corridor is then modeled on a threedimensional grid of cost-weighted cubic cells or voxels as a sequence of sets of voxels, called ‘neighborhoods,’ that are arranged in a 26-hedoral form, design a heuristic method to find a sequence of such neighborhoods that sweeps the minimum cost-weighted volume, and test its performance with computer-generated random data. Results show that the method finds a low-cost, if not least-cost, corridor with a specified width in a threedimensional cost grid and has a reasonable efficiency as its complexity is O(n2) where n is the number of voxels in the input cost grid and is independent of corridor width. A major drawback is that the corridor found may self-intersect, which is often not only an undesirable quality but makes the estimation of its cost-weighted volume inaccurate. / Med tanke på ett rutnät av celler, som vart och ett har ett värde som indikerar dess kostnad per areaenhet, är en variant av det billigaste banproblemet att hitta en korridor med en specificerad bredd som förbinder två terminaler så att dess kostnadsviktade område minimeras. Det finns en beräkningseffektiv metod för att hitta sådana korridorer, men som är fallet med konventionella rasterbaserade lägsta kostnadsspår är deras inkrementella orienteringar begränsade till ett fast antal (vanligtvis åtta ortogonala och diagonala) riktningar, och därför, oavsett nätupplösning tenderar de att avvika från de tänkbara på det euklidiska planet. Dessutom är dessa metoder begränsade till problem som finns i tvådimensionella nät och ignorerar den ständigt ökande tillgängligheten och nödvändigheten av tredimensionell rasterbaserad geografisk data. Denna avhandling försöker ta itu med problemen som belyses ovan genom att utforma och testa korridoralgoritmer till lägsta kostnad. Först föreslås en metod för att lösa det tvådimensionella rasterbaserade problemet med billigaste korridorer med minskad förvrängning genom att anpassa en distorsionsminskningsteknik som ursprungligen utformades för billigaste vägar och tillämpa den på en effektiv men distorsionsbenägen billigaste korridoralgoritm. Den föreslagna metoden för distorsionsminskning är i teorin garanterad att generera inte mindre exakta lösningar än den befintliga i polynomtid och i praktiken förväntas generera mer exakta lösningar, vilket demonstreras experimentellt med syntetiska och verkliga data. En korridor modelleras sedan på ett tredimensionellt rutnät av kostnadsvägda kubikceller eller voxels som en sekvens av uppsättningar av voxels, kallade "stadsdelar", som är ordnade i en 26-hedoral form, designar en heuristisk metod för att hitta en sekvens av sådana stadsdelar som sveper den lägsta kostnadsviktade volymen och testar dess prestanda med datorgenererade slumpmässiga data. Resultaten visar att metoden hittar en låg kostnad, om inte minst kostnad, korridor med en specificerad bredd i ett tredimensionellt kostnadsnät och har en rimlig effektivitet eftersom dess komplexitet är O (n2) där n är antalet voxlar i ingångskostnadsnätet och är oberoende av korridorbredd En stor nackdel är att korridoren som hittas kan korsa sig själv, vilket ofta inte bara är en oönskad kvalitet utan gör uppskattningen av dess kostnadsviktade volym felaktig. / <p>QC 20210309</p>

Mångfunktionell grön infrastruktur har en betydande roll för städers resiliens tackvare de ekosystemtjänsterna de bidrar med. På grund av den snabba expansionen avstäder skapas ofta målkonflikter gällande markanvändning vilket har lett till att dengröna infrastrukturen i många fall bortprioriterats. För att motverka denna utvecklingär det viktigt att beakta den gröna infrastrukturen och dess ekosystemtjänster tidigt iplaneringsskedet. Syftet med arbetet är att skapa en modell för att utvärderamångfunktionalitet samt hur ekosystemtjänster påverkas vid förändring i urban miljö.Metoden som legat till grund för arbetet har varit analyser av öppna rumsliga datakombinerat med multikriterieanalys. Arbetet har avgränsats till endast inkluderamiljömångfald, konnektivitet, klimatreglering, samt rekreation. Resultatet av arbetetvisar att genom kombinationen av rumsliga analyser och multikriterieanalys kan fleraekosystemtjänster och ekologiska funktioner analyseras samtidigt. Vidare kanmodellen användas som planeringsunderlag för att identifiera styrkor och utmaningarvid förändring av den gröna infrastrukturen i urbana miljöer. / Multifunctional green infrastructure (GI) is central for the resilience of cities, due tothe ecosystem services (ES) it provides. The rapid expansion of cities often createsconflicting interests regarding the land use, which has led to the undermining of theurban green infrastructure (UGI). It’s, therefore, important to consider GI and ES inthe early stages of urban planning. The aim of this study is to develop a model for GImultifunctionality and ES evaluation. The method used to accomplish this is acombination of a multi-criteria analysis (MCA) and spatial analyses. This study’sscope only incorporates environmental variety, connectivity, climate regulation andrecreation. The results of this study show that the combination of MCA and spatialanalyses allow the evaluation of several ES and ecological functions simultaneously.Furthermore, the model can be used as a basis for the urban planning process throughthe identification of strengths and challenges of the UGI.