Grön infrastruktur påstås ha möjligheten att minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer och därigenom höja städernas motståndskraft mot ökade nedbördsmängder. Denna undersökning har undersökt hur grön infrastruktur kan höja fem stadsmiljöers resiliens mot översvämningar och hur stadsmiljöerna kan få större inslag av ekologi. Undersökningen har visat att det förvisso är en möjlighet att den gröna infrastrukturen kan längs med gator, parker och hustak minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer. Satsningen på grön infrastruktur kan bli otroligt dyr i en större stad om hela stadens dagvatten ska tas om hand om och det gick inte att ta fram en mall för grön infrastruktur som enkelt kan kopieras från en stad till en annan. Det krävs även uträkningar av flödesemängder för att säkerställa hur stor del av staden som skyddas mot ökade nederbördsmängder. / It is claimed that green infrastructure has the ability to reduce the amount of storm water in urban areas and by extension increasing the resilience of urban areas. This study has investigated how the resilience against flooding can be strengthened and at the same time how an increase in ecological wildlife within five urban areas can be increased with greeni nfrastructure given the limitations of an urban area with preexisting buildings. The study concluded that it is possible to implement green infrastructure alongside roads, parks and rooftops with the desired effects of increased resilience and ecological wildlife in urban areas. The issues found were several. One of the issues was the lack of generalized city patterns which lead to that no generalized model for implementing green infrastructure could be concluded. Another issue was the issue of cost, it is not easy nor a cheap undertaking to remodel the road network of a preexisting city. Furthermore, it is required that every contribution of green infrastructure has its potential of storm water consumption calculated to match the local demand.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

Urbanisering och förtätning i stadsmiljön medför miljörelaterade utmaningar som väntas förvärras av klimatförändringar. Urban grön infrastruktur är metoder för att hantera dessa utmaningar, men det implementeras inte i den utsträckning som krävs. Undersökningens syfte var att genom en fallstudie i en nyutvecklad stadsdel i Ronneby kommun där grön infrastruktur implementerats, bidra med kunskap om de mekanismer som är viktiga för implementeringen av grön infrastruktur, samt hur förutsättningarna för dessa kan främjas. Vi applicerade transition management med syfte att förstå dessa mekanismer i ett bredare perspektiv, samt green inside activism för att förklara agensen bakom implementeringen. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och privata aktörer involverade i stadsdelsprojektet och en analys av offentliga dokument kom vi fram till att sex mekanismer är av vikt för implementeringen; ett långsiktigt tänkande; ett fokus på flexibilitet; ett gränsöverskridande samarbete; att skapa utrymme för praktisk tillämpning; involvering av allmänheten; samt ett fokus på multifunktionalitet. För att främja förutsättningarna för dessa mekanismer att ta plats visar resultatet att det är av vikt att mobilisera kring en brett förankrad gemensam ambition. Vidare betonar vi betydelsen av miljöengagerade tjänstepersoner för att uppnå en sådan bred förankring, men också att yttre faktorer kan ha betydelse för processen. / Urbanization, densification, and climate change cause multiple challenges to the urban environment. To address these challenges, green infrastructure are recognized measures, however not implemented to the extent required. The aim of this study was to contribute to the knowledge of the mechanisms important for the implementation of green infrastructure and how these mechanisms can be promoted. Therefore, we conducted a case study of a newly developed urban area in Ronneby, Sweden, where green infrastructure has been implemented. We applied transition management with the aim of understanding these mechanisms in a broader perspective, as well as green inside activism to add an element of agency for the implementation process. We combined qualitative semi structured interviews with public officials and private actors involved, as well as a content analysis of official documents related to the development of the investigated area. We found that six mechanisms are important for the implementation; long term thinking; a focus on flexibility; interdisciplinary collaboration; creating space for practical application; public involvement; and a focus on multifunctionality. To promote these mechanisms, the results show an importance in the mobilization of a widely shared ambition. Further, in order to achieve such a broad ambition, we emphasize that public officials with an environmental engagement can play an important role, however, external factors may also impact the process.

Mänskligheten står inför en framtid med klimatförändringar och utmaningar i form av återkommande värmeböljor, ökad nederbörd, urbanisering samt minskad biologisk mångfald. Det blir allt mer attraktivt att bosätta sig i städer och i kombination med befolkningsökningen sker det en snabb global urbanisering. Detta leder till hög exploateringshastighet i våra städer då andelen hårdgjorda ytor ökar och andelen gröna ytor minskar. Vid byggandet av fastigheter tillkommer en stor mängd outnyttjade ytor, ofta i form av mörka tak. Dessa är inte bara outnyttjade ytor på dyr tomtmark utan skapar ytterligare problem kopplade till urbanisering i form av bland annat minskat albedo. Närhet till grönska gör att människor mår både fysiskt och psykiskt bättre vilket avspeglar sig i en högre betalningsvilja för bostäder i närhet till grönska. Privatpersoner samt fastighetsägare vill gärna profilera sig som hållbara då hållbarhet på senare tid kommit att bli en identitetsskapande “statusmarkör”. Hållbara bostäder kan därmed vara en säljande faktor. Grönska på taken är i sig inget nytt påfund men har senaste åren fått en renässans i Sverige då det visat sig kunna ge fördelar såsom tillgång till grönska för de boende, dagvattenhantering, minskad värmeöeffekt och bättre luftkvalitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, arbetar med hållbar urban utveckling genom gröna tak. De gröna taken kan generera en mängd ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar i städer. I studien används urban hållbarhetsteori samt ett egenkonstruerat analysramverk baserat på avsnittet tidigare forskning och teori. Genom en kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerade intervjuer har det framkommit i denna studie att den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling utifrån gröna tak i Norra Djurgårdsstaden överskuggas av de två andra aspekterna; ekonomiskt och ekologiskt. Detta trots att hållbarhetsarbetet med Norra Djurgårdsstaden tagit med alla tre aspekter inom hållbar utveckling; ekonomiskt, ekologiskt och socialt i beaktande när det kommer till planering av stadsdelen. / Humanity is today facing a future with climate change and challenges in the form of periodic heatwaves, increased rainfall and reduced biodiversity. The urbanization processes are driven by expanded population growth and it’s becoming more attractive to live in the cities. This causes the dimension of hard surfaces to increase and consequently the proportion of green spaces sinks. In the construction of housing, a large amount of unused space is added in form of dark areas on roofs. These are not only unused areas on expensive land but create additional problems linked to urbanization in the form of decreased albedo. Furthermore, citizens' willingness to pay has been shown to rise with closeness to green surfaces which can provide recreational and health benefits. Private individuals and property owners would like to profile themselves as sustainable, as the term “sustainability” recently has become an identity-created “status marker”. Sustainable housing can therefore also be a selling factor. Green roofs are not a new invention but have had a renaissance over the years as it has proven to provide the availability to green surfaces for the citizens, stormwater management, heat island effect, and provide healthier air quality. The aim of the study was to examine how the district Norra Djurgårdsstaden in Stockholm, Sweden works with sustainable urban development through green roofs. In this study we have used urban sustainability theory as the green roofs can generate a wealth of economic, ecological and social benefits in urban areas. We have also used our own constructed analysis framework based on previous research and urban sustainability theory. By doing a qualitative content analysis, as well as semi-structured interviews, it has appeared that the social dimension of urban sustainable development in Norra Djurgårdsstaden is overshadowed by the two other aspects; the economic and the ecological. Although the sustainability work in Norra Djurgårdsstaden has taken all three aspects; economic, ecological and social into account when it comes to planning of the district, the social aspect is often neglected.

Studien handlar om hållbar utveckling med utgångspunkt i stadsutveckling där byggandet idag står för en stor del av klimatförändringarna vilket är något som behöver åtgärdas enligt Agenda 2030. Att bygga hållbart är en förutsättning för att minimera klimatförändringarna.Grön Stadsby är ett förslag i en motion från Centerpartiet i Växjö kommun för en hållbar stadsutveckling med de globala målen Agenda 2030 och Växjös hållbarhetsprogram som utgångspunkt. Syftet med studien var att göra en fördjupning av den Gröna Stadsbyns kriterier samt att ta fram ett förslag på en gestaltning i from av en illustrationsplan. Målet var att få en bebyggelse med en så låg klimatpåverkan som möjligt som även uppfyller kriterierna för en Grön Stadsby i motionen.Insamling av data skedde genom studier av artiklar, avhandlingar, rapporter, dokument, GIS-analyser av kartor samt intervjuer med sakkunniga personer inom området. Resultatet av insamlingen visar att en viktig förutsättning för en Grön Stadsby är att den har en låg klimatpåverkan och i övrigt kan uppfylla de globala målen för en hållbar stadsutveckling. Det framtagna förslaget på en Grön stadsby visar att en sådan mycket väl kan byggas och utvecklas i Jonsboda, en plats i Växjö kommun där kommunen själv föreslår att en Grön Stadsby skulle kunna förläggas. / The study is about sustainable development based on urban development where construction today accounts for a large part of climate change, which is something that needs to be addressed according to Agenda 2030. Building sustainable is a prerequisite for mitigating climate change.Green Urban Village is a proposal in a motion from the Center Party in Växjö Municipality for a sustainable urban development with the global goals Agenda 2030 and the sustainability program of Växjö as a starting point. The purpose of this study was to make an in-depth study of the Green Urban Village criteria and a proposal for a design in devotion of an illustration plan. The goal was to get a settlement with as low a climate impact as possible, which also meets the criteria for a Green Urban Village.The collection of data consisted of a study of articles, dissertations, reports, documents, GIS analyzes of maps and interviews with experts in the area. The results of the study show that a Green Urban Village a low climate impact is vital in order to meet the global goals for sustainable urban development. The conclusion that can be drawn from the study is that the proposed concept of Green Urban Village could contribute to a sustainable development of urban areas.

I Sverige kommer klimatförändringarna innebära ett varmare klimat med kraftigare nederbörd. I kombination med en stor andel hårdgjorda ytor i våra växande städer kommer detta innebära en risk för dagvattenöversvämningar. Ett angreppssätt för att klimatanpassa städerna och öka dess resiliens är att använda sig av gröna dagvattenåtgärder för hanteringen av dagvatten. Gröna dagvattenåtgärder, till exempel gröna tak eller växtbäddar, är multifunktionella då de bidrar med flera ekosystemtjänster samtidigt. Exempel på ekosystemtjänster är rening och fördröjning av dagvatten och lokal sänkning av temperaturen. Studier visar även en lägre mortaliteten hos människor boende i områden med mer grönska. Syftet med examensarbetet var att utforma en multikriterieanalys för att föreslå placering av gröna dagvattenåtgärder inom ett sjukhusområde. Akademiska sjukhuset i Uppsala användes som fallstudie. Multikriterieanalys är en väletablerad metod för att utvärdera olika alternativ baserat på en uppsättning kriterier. Metoden beaktar hur de undersökta alternativen uppfyller de olika kriterierna och kan användas som beslutsunderlag. Multikriterieanalysens kriterier baserades på en litteraturstudie samt samtal med personer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med dagvattenhantering. De resulterande kriterierna delades in i tre grupper: Primära och sekundära restriktioner samt faktorer. De primära restriktionerna representerade markområden som helt uteslöts ur analysen. Faktorerna och de sekundära restriktionerna poängsattes på ett enhetligt vis (mellan 0 och +1 respektive med -1 och 0 poäng) samt tilldelades vikter baserat på hur viktiga de ansågs vara att ta hänsyn till vid beslut om plats för en grön dagvattenåtgärd. Vikterna beräknades enligt två metoder, vilka baseras på rangordning av kriterierna. Metoderna var centroid rangordning (ROC) och summerad rangordning (RS). Rangordningen av kriterierna utfördes under en workshop enligt Delphimetoden. Multikriterieanalysens resultat summerades i ArcMap enligt linjär additiv metod, vilket innebär att en slutpoäng beräknades som summan av respektive kriteriums poäng multiplicerat med dess vikt. Resultatet bestod av rasterkartor över Akademiska sjukhuset, där varje pixel tilldelats en slutpoäng som visade dess lämplighet för placering av en grön dagvattenåtgärd. Resultatet visade att kriterier kopplade till rening av dagvatten, klimatanpassning (flödesfördröjning, temperatursänkning) samt praktiska genomförande- och kostnadsaspekter prioriterades högst av workshopgruppen. Enligt multikriterieanalysen var följande områden mest lämpliga för placering av gröna dagvattenåtgärder: marken runt hus A9, marken söder om J-huset och centralblocket samt mark i anslutning till parkeringsplatser och den Inre sjukhusvägen. En känslighetsanalys med avseende på val av viktningsmetod visade inga större skillnader i resultatet framtaget med vikter beräknade enligt ROC- respektive RS-metoden. / Climate change is resulting in both a warmer climate and heavier rains. At the same time the amount of paved surfaces in the cities are increasing. This will lead to both higher urban temperatures and higher risks of urban flooding. One way to tackle this and to increase urban resilience is by adapting to the climate change using green infrastructure for stormwater management. Green infrastructure has the potential to contribute with several ecosystem services, for example purification of stormwater and reducing the stormwater discharge. The aim of the thesis was to conduct a multicriteria analysis for localisation of green infrastructure for stormwater management in a hospital setting. The hospital Akademiska sjukhuset was used as a case study. The criteria for the analysis was based on a search of the literature and on conversationswith people who come in contact with stormwater management in their professional lives. The analysis was carried out using the linear additive method in ArcMap. Each criterion was assigned weights according to how important the criterion was to take into account when choosing a location for green infrastructure such as green roofs. The importance of the criteria was established by conducting a workshop according to the Delphi method. The workshop established a list ranking the criteria. The weights were then calculated using two methods: Rank Order Centroid and Rank Sum. The results conclude that criteria linked to purification of stormwater, climate adaptation (reducing discharge, lowering temperature) and aspects having to do with costs and practical feasibility were given the highest priority by the workshop group. Accordingto the multicriteria analysis, areas most suitable for installation of green infrastructurefor stormwater management were areas adjacent to house A9 and the southern parts ofCentralblocket and house J, together with areas in connection to parking lots and the road Inre sjukhusvägen.

I denna beskrivande studie tas ett steg i att kartlägga höga naturvärden inom tätortsnära skog. Studiens syfte är att bidra med värdefull data som beskriver höga naturvärden i Östersunds tätortsnära granskogar med utgångspunkt i ett grön infrastruktur-perspektiv. Resultaten av studien kan sedan användas som grund för förslag på särskilt intressanta områden där myndigheter och samhälle bör satsa på att arbeta med grön infrastruktur och bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet. För studien utformades följande mål: 1. En översiktlig kartläggning av skogsbestånd med höga naturvärden inom de tätortsnära granskogar som innefattas i denna studie och vilka typer av indikatorer på höga naturvärden som kan påträffas där; 2. En beskrivning av skogsbestånden utifrån förekomst av studiens naturvårdsarter, deras substrat och livsmiljöer samt skogsmiljöns potential att hysa höga naturvärden. Studien baseras på fältinventering i 10 provytor inom 9 skogsbestånd med främst äldre granskog, belägna längs en sträcka på ca 6 km i tätortsnära skog nordöst om Östersund i Jämtlands län. Undersökningsområdet förlades längs en specifik sträcka utifrån en idé om att sträckans skogsbestånd kan vara delar i ett värdenätverk för grön infrastruktur. Sträckan löper mellan Källmyrens och Rannåsens naturreservat. Fältinventeringen genomfördes under 21 dagar perioden februari till maj 2020 och bestod av två huvudmoment. Det ena momentet innefattade inventering av ett urval epifytiska signalartslavar som indikerar höga naturvärden i sin livsmiljö. Moment två utgjordes av en naturvärdesbedömning enligt metod framtagen av Skogsbiologerna där bedömt område får en viss poäng som kan indikera om där finns höga naturvärden. Lavinventeringen innefattade fem indikatorarter som är knutna till lövträd; lunglav (Lobaria pulmonaria); skrovellav (Lobaria scrobiculata); luddlav (Nephroma resupinatum); stuplav (Nephroma bellum) och skinnlav (Leptogium saturninum). I granskogsbestånd längs den specifika sträckan placerades provytor baserat på förekomst av stora lövträd som kunde observeras på flygbilder och rekognosering i fält. Lavinventeringen innefattade bland annat datainsamling för lavart, lavens täckningsgrad på trädet, trädart som laven växer på, trädets brösthöjdsdiameter och barkstruktur samt närhet till lucka och andra träd etc. Naturvärdesbedömningen utfördes i de 9 skogsbestånden inom en 0,5 ha ruta över varje provyteområde. Resultaten av lavinventeringen visar att det finns trädlevande indikatorlavar som indikerar höga naturvärden inom varje provyta och det var särskilt lunglav som påträffades i de flesta provytorna. Ymniga förekomster av lunglav och fertil lunglav, vilket indikerar extra höga naturvärden, påträffades även i flera provytor. Sammantaget visar kartläggningen att både lavinventeringens och naturvärdesbedömningens resultat indikerar höga naturvärden i 6 av 9 skogsbestånd. Slutsatsen av studien är att det finns flertalet skogsbestånd inom undersökningsområdet som indikerar höga naturvärden både på artnivå och utifrån skogsbeståndens miljökaraktär. Bland studiens indikatorarter förekom lunglav och skrovellav mest frekvent inom provytorna. Dessa två arter har höga krav på sin livsmiljö vilket särskilt visar på områdets betydelse för höga naturvärden. Merparten av skogsbestånden som kartlagts i studien är till synes relativt orörda sedan lång tid vilket möjliggör en bra grund för utveckling av höga naturvärden som gynnar biologisk mångfald i Östersunds tätortsnära skogar. / This describing study stands for one step of mapping high natural values in forests close to urban areas. The aim of this study is to contribute with valuable data that describes high natural values in urban spruce forests of Östersund based on a green infrastructure perspective. The results of this study can then be used as a basis for proposals of particularly interesting areas where authorities and society could invest in working with green infrastructure and conservation of biodiversity in the forest landscape. The following goals were designed for this study: 1. An overview mapping of forest stands with high natural values within the spruce forests close to urban areas included in this study and what types of indicators of high natural values that can be found there; 2. A description of the forest stands based on the presence of the study's nature conservation species, their substrates and habitats and the forest environment's potential to harbor high natural values. The study is based on field inventory in 10 sample areas within 9 forest stands with mainly older spruce forest, located along a stretch of about 6 km in urban forests northeast of Östersund in Jämtland County. The study area was located along a specific stretch based on an idea that the forest stands of that stretch could be parts of a value network for green infrastructure. The stretch of the study area runs between Källmyrens and Rannåsens nature reserves. The field inventory was implemented during 21 days in the period February to May 2020 and consisted of two main parts. The first part included an inventory of selected epiphytic lichens that are signal species which indicates high natural values in their habitats. Part two consisted of a natural value assessment, according to a method developed by Skogsbiologerna, where the assessed area receives a certain score that can indicate whether there are high natural values. The lichen inventory included five indicator species linked to deciduous trees; lung lichen (Lobaria pulmonaria); textured lungwort (Lobaria scrobiculata); pimpled kidney lichen (Nephroma resupinatum); naked kidney lichen (Nephroma bellum) and saturn skin lichen (Leptogium saturninum). In spruce forest stands along the specific stretch, sample areas were placed based on the presence of large deciduous trees that could be observed on aerial photos and reconnaissance in the field. The lichen inventory included data collection for lichen species, the lichen's coverage of the tree, tree species on which the lichen grows, the tree's diameter in breast height and bark structure as well as location near gaps and other trees etc. The natural value assessment was implemented in the 9 forest stands within a square of 0.5 ha over each sample area. The lichen inventory results shows that there are epiphytic lichens that indicate high natural values within each sample area and especially lung lichen was found in most of the sample areas. Abundant occurrences of lung lichen and fertile lung lichen, which indicates extra high natural values, were also found in several sample areas. Overall, the study shows that the results of the lichen inventory and the natural value assessment indicates high natural values in 6 of 9 forest stands. The conclusion of the study is that there are several forest stands within the study area that indicates high natural values both at the species level and based on the environmental character of the forest stands. Among the study's indicator species, lung lichen and textured lungwort occurred most frequently in the sample areas. These two species have high habitat demands, which especially shows the study area's importance for high natural values. Most of the forest stands included in the study have seemingly been relatively untouched by forestry for a long time, which enables a good basis for the development of high natural values that benefit biodiversity in urban forests of Östersund. / <p>2020-09-12</p>

Outdoor artificial light at night (ALAN) is raising concern as a possible cause of the loss of insect diversity. Due to a diurnal bias in standard methods in environmental monitoring and urban ecosystem service assessments, the issue has remained in the dark and especially relevant for nocturnal pollination, which is less well known. This umbrella review analyses the effects of light pollution on pollination services at night through a cascade framework. The report aims to gather understanding of the state of scientific knowledge to date of the combined interdisciplinary field of pollination, ecosystem services and light pollution. Findings show that outdoor lighting works as barriers and habitat fragmentation for nocturnal pollinators reducing flower visitation and pollen transport affecting plant reproduction. Integrating the understanding of stressors of light pollution and the benefits of darkness into urban land use planning have the possibility of improving the abilities of pollination services in a nightscape usually overlooked. Case studies on the benefits of darkness in the management of urban ecosystem services are of interest in future studies together with the mapping on the values of nocturnal pollination networks. / Nattbelysning utomhus har väckt oro som möjlig orsak till förlusten av insektsmångfalden. Det är särskilt relevant för nattliga pollinatörer, som är mindre känt. På grund av en partiskhet till att metoder för miljöövervakning och bedömningar av urbana ekosystemtjänster sker främst på dagen har problemet förblivit skymt i mörkret. Denna paraplygranskning analyserar effekterna av ljusföroreningar på pollineringstjänster på natten genom ett kaskadramverk. Rapporten syftar till att samla förståelsen för det vetenskapliga kunskapsläget inom det kombinerade tvärvetenskapliga området pollinering, ekosystemtjänster och ljusföroreningar. Resultat visar att utomhusbelysning fungerar som barriärer och fragmentering av livsmiljöer för nattaktiva pollinatörer, vilket minskar blombesök och pollentransport och i sin tur växternas reproduktion. Att integrera förståelsen för stressorer av ljusföroreningar och fördelarna med mörker i urban markanvändningsplanering ger möjligheter att stärka förmågan hos pollineringstjänster i ett nattlandskap som annars blivit förbisett. Fallstudier om fördelarna med mörker i förvaltningen av urbana ekosystemtjänster är av intresse i framtida studier tillsammans med kartläggningen av värdena av nattliga pollineringsnätverk.

Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.