Detta arbete syftar till att undersöka hur blå-grön infrastruktur kan användas som en metod för översvämningsskydd vid hamnomvandlingar av industriområden som en del i att öka städers resilience. Forskningsdesignen som används är en fallstudie av fenomenen blå-grön infrastruktur och urban flooding. Arbetets teoretiska ramverk utgörs av non-equilibrium-paradigmets syn på begreppet resilience. Resilience definieras här som ett system som påverkas av externa och interna processer samtidigt som det har en förmåga till kontinuerlig anpassning samt en fortlöpande funktionalitet. Av arbetets analys framkommer att vid implementering av blå-grön infrastruktur är helheten större än summan av delarna. Det är därför centralt att alla delar av det blå-gröna infrastruktursystemet fyller en funktion i sig själva så väl som i förhållande till varandra. Detta är den viktigaste aspekten som måste uppfyllas om blå-grön infrastruktur ska kunna möta de krav som urban flooding och havsnära exploatering ställer. / This studie aim to investegate how blue-green infrastructure can be used as a method for urban flood-prevention in redevelopments of former harbors as a part of increasing the resilience capacity of urban areas. The method is a case study of the fenomenon blu-green infrastructure and urban flooding. The studies theoretical framework is the non-equilibrium paradigm view of resilience. In this studie resilience is viewed as a system that is influenced by internal and external processes as well as retaining the capacity of constant adaptation and functionality.  As a result of the studies analysis it is shown that when implementing blue-green infrastructure the idea of that the whole is bigger than total of the parts is vital. The system that aims to cope with urban flooding has to be functional as a cohesive system as well as in the separate parts. This is the most important idea if blu-green infrastructure is to be useful in coping with the consequences of urban flooding as well as ensuring a more resilient future.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv samt en diskursanalytisk metod skapa förståelse för hur diskurser av maktstrukturer är synliga i svensk klimatpolitik. Det empiriska material som ligger till grund för studien utgår från den europeiska såväl som den svenska strategin för Grön Infrastruktur, samt Norrbottens handlingsplan för Grön Infrastruktur. Diskurserna avgränsas till att undersöka hur kön, klass, etnicitet samt icke-mänskligt annat är såväl explicit som implicit synligt i dokumenten. För att uppnå syftet undersöktes vilka diskurser som framträdde i det valda materialet, samt hur de kunde analyseras utifrån en intersektionell teori, vidare undersöktes vilka intressen som speglades i materialet, samt vilka konsekvenser det leder till. Uppsatsens resultat visar att svensk klimatpolitik baseras på en övergripande dominerande diskurs där ojämlika sociala förhållanden reproduceras och upprätthålls. / The aim of this essay is to create an understanding of how discourses of power structures are visible in Swedish climate policy, using a discourse analysis and an intersectional perspective. The empirical material underlying the study is based on the European as well as the Swedish strategy for Green Infrastructure and therewith Norrbotten´s Action Plan for Green Infrastructure. The discourses are delimited to investigate how gender, class, ethnicity and non-human others are both explicitly and implicitly visible in the documents analyzed.In order to full fill the purpose of the essay it was examined which discourses that appeared in the chosen material as well as how the discourses could be analyzed from an intersectional perspective. Furthermore, the paper asked which interests that were reflected in the material and what consequences that might result in. The result of the essay shows that Swedish climate policy is based on an overall dominant discourse where uneven social conditions are reproduced and maintained.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen kring hur grön infrastruktur används som verktyg i planeringen av grönytor i urbana miljöer för att bidra till hållbar utveckling utifrån konflikter och synergier som identifieras. Grön infrastruktur beskrivs både i form av multifunktionella grönytor och hur de sammankopplas genom att beakta helheten av grönstrukturen. Metoden för uppsatsen är en tematisk analys utifrån insamlat material som utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunalt yrkesverksamma i planeringen av grönytor och kompletterande analys av ledande dokument för grönplaneringen. Resultatet visade på att multifunktionell grön infrastruktur integreras inom strategisk planering i form av rumsliga analyser genom kartläggningar av ekosystemtjänster och funktioner för grönytor. Identifiering av konflikter inom hållbar utveckling kan synliggöra lösningar i integreringen av den multifunktionella gröna infrastrukturen. I implementeringen av multifunktionella grönytor beskrivs ekonomisk tillväxt i form av förtätning som en konflikt, men befintliga multifunktionella grönytor kan verka bevarande av sociala och ekologiska värden mot att exploatera grönytor. Synergier mellan social och ekologisk hållbarhet kopplas tydligt till integreringen av multifunktionella grönytor. Däremot är synergier för ekonomiska hållbarheten vagt formulerade i integreringen av multifunktionella grönytor och behöver vidare utvecklas för hur ekonomiska synergier kan kartläggas i rumsliga analyser.

There is an ongoing negative trend on pollinator abundance worldwide due to different threats that affect their health and living conditions, such as pathogens and parasites in combination with different types of habitat loss among other factors. In this study I investigate if road verges adjacent to cycle paths could be a suitable environment for bumblebees (Bombus spp.) to thrive. 13 sites were sampled to find out what kind of diversity of bumblebees and flowering plants this type of habitat could hold by observing different aspects, e.g. shade and vegetation coverage together with species diversity and abundance. The results showed that shade coverage had an effect on the flower diversity at the sites and also that bumblebee species diversity as well as bumblebee abundance got affected by the diversity of flowers.

We depend on the ecosystem services that nature provides, such as water and air purification. In cities, ecosystem services are decreasing because of anthropogenic activities. To avoid a further reduction in ecosystem services, it is necessary to start mapping ecosystem services. The aim of this study is to develop a GIS-based mapping methodology for these services and to validate this methodology by applying it to two urban areas in Varberg, Sweden. The urban ecosystem services we selected to map in this study are habitats, biodiversity, food production, freshwater, noise reduction, climate regulation, air filtration, pollination, social interactions and health. This study includes a literature review, a field study and a GIS-based working process containing geographic data in ArcMap 10.5.1. Thirteen different policy options, which increase ecosystem services, are listed in the report. The developed five-step methodology include processing, mapping, visualization and analysis. The results show that being able to map urban ecosystem services is a prerequisite to incorporating ecosystem services into city planning. The developed method can also help to map and protect ecosystem services in cities when new urban areas are developed and to promote a sustainable development.

I kombination med kommande klimatförändringar och städers ianspråktagande av markytor som resulterar i hårdgjorda ytor så skapas problem för marken att hantera naturlig infiltration av vatten. En av påföljderna är bland annat översvämningar. Syftet med arbetet är att undersöka hur motståndskraften för översvämningar, i samband med skyfall i Sveriges urbana områden, kan ökas genom fysisk planering och grön infrastruktur. Syftet är även att ta fram ett gestaltningsförslag för hur översvämningsrisken i ett specifikt område, Rönneholm i Malmö, kan minskas. Med hållbar utveckling och resiliens som teoretisk ram, undersöks Sveriges förhållandesätt till översvämningsrisker. Det undersöks även vilka åtgärder som går att implementera i urbana områden som ökar motståndskraften för översvämningar. Arbetet har baserats på metoderna kvalitativ textanalys och platsinventering som sedan presenteras i ett gestaltningsförslag. Fysisk planering förser flera nycklar till gröna lösningar. De lösningar och förslag som presenterats genom arbetet är goda förslag  på åtgärder som kan implementeras i befintliga och på nya områden som ökar motståndskraften för översvämningar.

No description available.

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera dessa samt medels ett åtgärdsförslag i ett gestaltande projekt bidra med en liten pusselbit i detta komplexa ämne. Nyckelord: naturbaserade lösningar, urbana landskap, grön infrastruktur, klimat- och miljömål / Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscaping, green infrastructure, climate and environmental goals.

Sveriges städer står inför en ökad dagvattenproblematik till följd av klimatförändringar och förtätning som ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Blå-grön infrastruktur har föreslagits som en alternativ metod att hantera ökad nederbörd och har därmed integrerats långsamt in i städers dagvattenhantering. Ytterligare forskning krävs för att öka förståelsen för hur implementation av blå-grön infrastruktur kan ske. Studiens syfte är att identifiera möjligheter och hinder vid implementering av blå-gröna lösningar i kommunerna Malmö och Växjö. Studien grundades på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer inom respektive kommuners dagvattenhantering. Studiens resultat visar på att trots många möjligheter för blå-grön infrastruktur så begränsas övergången till en mer hållbar dagvattenhantering av flertal hinder. Fler insatser inom utbildning, lagstiftning och samarbete kan öka implementationen av blå-grön infrastruktur och främja en mer hållbar dagvattenhantering.