Spelling suggestions: "subject:"grön marknadsföring"" "subject:"rön marknadsföring""
41 |
"Det här tror dina grannar om din miljövänliga konsumtion" : En kvantitativ enkätstudie om generation Y ochgeneration Z's motivation till inköp av miljövänligalivsmedel.Hellgren, Alexandra, Norqvist, Stina January 2020 (has links)
Miljöfrågor har under senare tid blivit ett allt mer uppmärksammat och prioriterat ämne. Den ökade uppmärksamheten har medfört att fler och fler börjat engagera sig mer i dessa frågor. Detta har resulterat i ett skifte på marknaden där miljövänlig konsumtion haft en markant effekt på många aktörers marknadsföringsstrategier. Syftet med denna studie var därför att undersöka generation Y och generation Z’s motivation till att handla miljövänliga livsmedel. Dessa två generationer ansågs relevanta till studien då de är två unga, stora och därmed betydelsefulla segment som erhåller mycket köpkraft. Produktkategorin livsmedel valdes ut att studeras då de står för en betydande del av hushållens utsläpp. Studien använde sig av en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Det skapades hypoteser som grundades i den teoretiska referensramen. Studiens data samlades in genom en enkät som skickades ut till respondenter som tillhörde generation Y och Z. Den insamlade datan analyserades därefter i SPSS där hypoteserna testades för att kunna accepteras eller förkastas. Studiens resultat visade att generationerna motiverades av samma faktorer då det inte uppdagades några signifikanta skillnader mellan dem. De faktorer som utifrån respondenternas svar påvisade högst medelvärde angående vad de själva ansåg att de motiverades mest av, var miljö, hälsa samt delvis etik. Studiens resultat visade också på att generationerna svarade olika gällande vad de själva uppgav att de motiverades av och vad de trodde att andra motiverades av gällande vissa faktorer.
|
42 |
Miljömässig hållbarhet inom besöksnäringen : En kvalitativ textanalys om hur Green Key kommunicerar kriterier via stöddokumentCarleson, Emilia January 2020 (has links)
Tourism is increasing with each passing year, which places increasing demands on businesses in the hospitality industry to achieve environmental sustainability. One way for businesses to show their commitment to the environment is by acquiring and becoming certified with an eco-‐label. However, the views on ecolabelling may vary as it is a way for businesses to show their voluntary commintment to achieve environmental sustainability. The purpose of the study is to investigate how the eco-‐label Green Key presents criteria for hotels in its support documents and how the hotel chains Elite Hotels of Sweden and Radisson Hospitality AB describe these criteria in their sustainability and annual report for 2018. A qualitative text analysis has been carried out on a total of six support documents regarding criterias, where questions are asked to the documents to answer the purpose of the study. The study has shown that the Green Keys support document presents criteria as both mandatory and voluntary scoring criteria in a total of 13 areas. The supporting documents also describe that important parts such as knowledge and information are decisive in whether the business succeeds in achieving a change through criteria or not. Criticism directed at eco-‐labels is largely about the question of whether environmental sustainability can be achieved through an eco-‐label, as certain criteria cannot measure the actual environmental performance of the business. The study shows that Green Key’s support document with criteria places requirements on hotel operations to introduce measurable goals in the main ares of energy, water, chemicals and waste where all criteria require documentation, but there is some uncertainty as to whether a criterion is mandatory or not depending on whether or not it is considered applicable to the business. / Turismen ökar för varje år som går vilket ställer allt högre krav på verksamheter inom besöksnäringen till att uppnå en miljömässighållbarhet. Ett sätt för verksamheter att visa sitt åtagande och engagemang för miljön är genom att införskaffa och bli certifierad med en miljömärkning. Åsikterna om miljömärkningar kan dock variera då det är ett sätt för verksamheter att visa sitt frivilliga engagemang för att uppnå miljömässig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur miljömärkningen Green Key framställer kriterier för hotell i sina stöddokument samt hur hotellkedjorna Elite Hotels of Sweden och Radisson Hospitality AB framställer dessa kriterier i sin hållbarhets-‐respektive årsredovisning för 2018. En kvalitativ textanalys har genomförts på totalt sex dokument gällande kriterier, där frågor ställts till dokumenten för att besvara studiens syfte. Studien har visat att Green keys stöddokument framställer kriterier som både obligatoriska och frivilliga poängkriterier inom totalt 13 områden. Stöddokumenten beskriver även att viktiga delar som att kunskap och information är avgörande i huruvida verksamheten lyckas att uppnå en förändring genom kriterier eller inte. Kritik som riktats mot miljömärkningar handlar till stor del om ifrågasättandet av huruvida miljömässig hållbarhet kan uppnås genom en miljömärkning då vissa kriterier inte kan mäta verksamhetens faktiska miljöprestanda. Studien visar att Green Keys stöddokument med kriterier ställer krav på hotellverksamheter att införa mätbara mål inom huvudområdena energi, vatten, kemikalier och avfall där samtliga kriterier kräver dokumentation, det finns dock en viss osäkerhet i vad som avgör om ett kriterium är obligatoriskt eller inte beroende på om det anses vara tillämpningsbart på verksamheten eller inte.
|
43 |
Grön marknadsföring - Beroende av förtroende : En kvalitativ studie om utformandet av förtroendeingivande grönmarknadsföring. / Green marketing - Dependent on trust : A qualitative study on the design of trustworthy green marketing.Höglund, Linus, Olsson, Erik, Andervi, Jonatan January 2020 (has links)
Det har skett en kraftig ökning kring intresset för hållbarhet de senaste två decennierna hos konsumenter. Företag har även insett att nyttjande av marknadsföring där de hållbara aspekterna lyfts fram lett till en ökad lönsamhet. I takt med att fler företag marknadsför grönt har det lett till att konsumenter översköljs av information kring hållbara tjänster, produkter och företag. Konsumenter vet inte längre vilket alternativ som är mest hållbart eller vilket företag de kan lita på. Uppmärksammade fall av felaktig grön marknadsföring har också bidragit till det sänkta förtroende hos konsumenter. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen kring utformandet av förtroendeingivande grön marknadsföring. För att uppfylla uppsatsens syfte har litteratur, artiklar och rapporter kring ämnet förtroende i grön marknadsföring samlats in. Teorin kompletterades med semistrukturerade intervjuer där personer på marknadsföringsbyråer med bred kompetens och erfarenhet inom grön marknadsföring valdes ut. Inom marknadsföring definieras förtroende som konsumenters tillförlitlighet och välvilja till ett varumärke. När konsumenters förtroende för ett varumärke ökar så minskar även deras oro samt osäkerhet och därför stärks varumärket som helhet. För att genomföra grön marknadsföring som inger förtroende är strategierna cause marketing, influencer marketing samt grön demarketing frekvent återkommande. Uppsatsen visar att faktorerna transparens, trovärdighet samt faktabaserade påståenden var grundläggande för förtroendeingivande grön marknadsföring. Den visar också att användandet av cause marketing kräver ett högt förtroende hos konsumenter samt en image som är i linje med problemet som ska bistås. I användandet av influencer marketing krävs även här ett befintligt högt förtroende, men också en analys av influencerns sociala medier och värderingar. Inom grön demarketing behövs också ett högt befintligt förtroende hos konsumenter, men också en tydlighet i budskapet samt en image som tillåter en skämtsam jargong. Sammanfattningsvis tyder uppsatsen på att företag med lågt förtroende hos konsumenter inom hållbarhet initialt bör fokusera på de grundläggande faktorerna för att bygga en förtroendegrund att stå på innan marknadsföringskampanjer utformas.
|
44 |
Klimatvänliga burgare : Den gröna marknadsföringens påverkan på miljömässigt konsumentbeteende hos MAX Burgers och McDonald’s SverigeBingmark, Evelina, Blomqvist, Olivia January 2020 (has links)
Till följd av att klimatet utmanas har miljömässig hållbarhet utvecklats och blivit svenskars vedertagna livsstil. Allt fler konsumenter värdesätter miljömedvetna företag samtidigt som forskning påvisar ett miljömässigt attityd-beteendegap. Som effekt har snabbmatsrestauranger börjat använda grön marknadsföring, däribland Sveriges största snabbmatsföretag; McDonald’s och klimatpositiva MAX. Studien syftar till att undersöka samband mellan grön marknadsföring och miljömässigt konsumentbeteende hos MAX och McDonald’s samt om grön marknadsföring har ett samband med intentionen att ha en grön matkonsumtion. Theory of Planned Behavior utgör den teoretiska utgångspunkten och ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Resultatet visar att miljömässigt konsumentbeteende påverkas av intentionen, grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv. Resultatet visar även att konsumenter hellre äter på MAX än McDonald’s, då MAX uppfattas ha ett bättre miljöarbete och grön marknadsföringsstrategi. Förslag ges att vidare undersöka angelägenheten av att vara klimatpositiv inom andra branscher samt om andra attribut än miljöaspekten har betydelse för miljömässigt konsumentbeteende hos snabbmatsrestauranger.
|
45 |
Hållbar konsumtion : IKEA:s möjlighet att uppmuntra kunder till miljömässigt hållbara beteendeförändringarKarlström, Lovisa, Stider, Linnea January 2021 (has links)
För att uppnå hållbar konsumtion krävs förändrade konsumtionsbeteenden. Beteendeförändringar i form av långsiktigt lärande är en tids- och energikrävande process som kräver medvetenhet, reflektion och repetition av önskvärda beteenden. Företag har möjlighet att uppmuntra beteendeförändringar genom nudging, grön marknadsföring och varumärkesbyggande som strategier för att kommunicera hållbar konsumtion. Studien undersöker hur de olika strategierna används för att påverka kunder till långsiktigt lärande relaterat till hållbara konsumtionsbeteenden. Kvalitativ studie genomfördes via intervjuer med respondenter insatta i kommunikation och hållbarhet samt observation av IKEA:s faktiska kommunikation och implementering av strategierna. Resultatet visar att IKEA främst använder en varumärkesbyggande strategi i kommunikationen för att skapa förtroende att IKEA är det hållbara konsumtionsvalet. Analysen indikerar samtidigt att en kombination av olika strategier skapar mest förutsättning för att uppnå beteendeförändring hos kunder. Slutligen är det kundens ansvar att genomföra processen för långsiktigt lärande men IKEA:s strategier har möjlighet att uppmuntra och förenkla processen.
|
46 |
Är det verkligen skillnad? - Trovärdighet i miljöreklamDanielsson, Adam January 2020 (has links)
Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdighet i reklam skapas genom vilka val som görs när det kommer till narratologiska och filmtekniska komponenter. Genom en kritisk retorikanalys med stöd av narratologi och filmteknisk teori, granskas reklamfilmen Gunde Svan och sjungande grenar som drivmedelsbolaget Preem gav ut hösten 2019. I analysen framkommer det att Preem bygger sin trovärdighet i frågan på ethos- och pathosargumentation, där Gunde Svan och de sjungande grenarna spelar en stark roll i det narratologiska, med hjälp av filmtekniska aspekter som iscensättning, ljud och ljus.Sökord: Grön marknadsföring, Greenwashing, Kritisk retorikanalys, Trovärdighet i reklam, Burkes pentad, Filmtekniska komponenter. / This paper aims to investigate how credibility in advertising is created through what choices are made when it comes to narratological and film-technical components. Through a critical rhetorical analysis supported by narratology and cinematic theory, the commercial Gunde Svan och sjungande grenar, issued by the fuel company Preem in the fall 2019 is examined. The analysis reveals that Preem builds its credibility on the issue on ethos and pathos reasoning, where Gunde Svan and the branches play strong roles in the narratological, with the help of film-technical aspects such as staging, sound and light.Keywords: Green marketing, Greenwashing, Critical rhetorical analysis, Credibility in advertising, Burke’s Pentad, Film style
|
47 |
När varumärken möter hållbar marknadsföring. : En kvalitativ analys om hur företag integrerar hållbarhet i sittvarumärke. / Sustainable marketing meets brands. : A qualitative analysis of how companies integrate sustainability intotheir brand.Rama, Ariana, Alsterlind, Clara January 2021 (has links)
Every day customers and companies become more conscious about the choices they makethat affect the society and environment that they live in. It is now more important than ever tocommunicate right, rethink and redo the way we communicate in order to evolvesustainability. In this study we have researched how prominent and established corporations(who’s brand identity have incorporated sustainability and Agenda 2030) communicatesustainability. Furthermore we have analyzed how they successfully have contributed toenhance sustainability in the world today and what part design plays in doing so.Through a semiotic rhetorical qualitative text-analysis based on the theories of brand equityand identity, green washing, sustainable marketing and design we have been able to analyzethree video-campaigns made by the corporates in question. Using the data we have gatheredwe have been able to identify several themes within sustainable marketing; companies needto be transparent in their marketing; use rhetorical tools and figures of speech in order to beviewed as a superior source of sustainability within their field; make sure to be creative andoriginal in their communication and finally companies need to inspire the customer to makemore sustainable choices instead of telling them to.From the results of our analysis we have been able to create a “cheat sheet” for designers instartups that want to integrate sustainability into their market communication and don’t knowhow to go about it.
|
48 |
Greenwashing i fastighetsbranschen : Incitamenten för greenwashing och regelverkets påverkan på fenomenet / Greenwashing in the Real Estate Industry : Incentives for Greenwashing and the Impact of Regulations on the PhenomenonCvijetic, Ana, Kaouria, Fadi January 2024 (has links)
Greenwashing är ett komplext och oroande fenomen i fastighetsbranschen. Begreppet innebär att företag framställer sig som mer hållbara än de i själva verket är, vilket kan vilseleda konsumenter och investerare samt påverka konkurrensen på marknaden. Denna studie undersöker de bakomliggande orsakerna till att företag utövar greenwashing, drivkrafterna bakom det och hur regelverk kan påverka och minska förekomsten av greenwashing. Studien använder en kombination av litteraturstudier och kvalitativa metoder, inklusive intervjuer med olika aktörer i branschen. Intervjupersonerna utgörs av hållbarhetschefer på olika typer av bolag, revisorer, fondförvaltare och andra experter från branschens aktörer. Syftet med dessa intervjuer är att få en djupare förståelse för hur greenwashing uppfattas i branschen, samt hur det påverkar de olika aktörerna och vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka det. Studien undersöker även relevanta vetenskapliga teorier som är tillämpbara, där institutionell teori, legitimitetsteori och signalteori används för att förklara de olika incitamenten som finns. Resultatet visar att greenwashing drivs av flera olika faktorer, bland annat önskan att förbättra företagets image och mer transparant tillgång till grön finansiering. Studien visar även på att det råder en brist på standardisering och tydliga definitioner av hållbarhet. Studien framhäver viktiga regelverk som EU:s taxonomi, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och European Green Deal, vars syfte är att standardisera hållbarhetsrapportering och minska greenwashing. Det är tydligt att dessa regelverk bidrar till att minska greenwashing, men samtidigt kommer implementeringen att innebära utmaningar för företagen. Dessa utmaningar grundar sig i att företag behöver skifta resurser och tid för att tillämpa de satta kraven. Avslutningsvis förs diskussionen om hur greenwashing trenden kommer att utvecklas i framtiden samt vilka utmaningar som kan uppstå. Denna studie förväntas belysa vilka incitament företag har och hur regelverk kan bidra till att reducera greenwashing. Detta i syfte att hjälpa företag, investerare och allmänheten att ta mer medvetna beslut och på så sätt bidra till ett mer hållbart samhälle. / Greenwashing is a complex and concerning phenomenon in the real estate sector. It refers to companies portraying themselves as more sustainable than they are, which can mislead consumers and investors and affect the company's competitors. This study examines the underlying reasons why companies engage in greenwashing, the drivers behind it, and how regulations can influence and reduce the occurrence of greenwashing. The study uses a combination of literature reviews and qualitative methods, including interviews with various actors in the industry. The interviewees are sustainability managers of different types of companies, auditors, fund managers, and other experts from the industry. The purpose of these interviews is to gain a deeper understanding of how greenwashing is perceived in the industry, how it affects the various actors, and what measures can be taken to counteract it. The study also examines relevant scientific theories that are applicable, where institutional theory, legitimacy theory, and signaling theory are used to explain the different incentives that exist. The results show that greenwashing is driven by several factors, including the desire to improve the company's image and more transparent access to green financing. The study also shows that there is a lack of standardization and clear definitions of sustainability. The study highlights key regulatory frameworks such as the EU Taxonomy, the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) and the European Green Deal, which aim to standardize sustainability reporting and reduce greenwashing. While it is clear that these regulations are helping to reduce greenwashing, their implementation will pose challenges for companies in the initial phase. These challenges are based on the fact that companies need to shift resources and time to apply the set requirements. Finally, it is discussed how the greenwashing trend will develop in the future and what challenges may arise. This study is expected to shed light on what incentives companies have and how regulations can help reduce greenwashing. The aim is to help companies, investors and the public to make more informed decisions and thus contribute to a more sustainable society.
|
49 |
Grön Marknadsföring = En Naturlig Strategi : Analys av Grön Marknadsföring i dagligvaruhandelnPersson, Stefan, Pinto, Alexander January 2009 (has links)
<p>Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.</p><p>Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.</p><p>Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.</p><p>Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld.</p> / <p>Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company.</p><p>Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry.</p><p>Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels.</p><p>Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.</p>
|
50 |
Grön Marknadsföring = En Naturlig Strategi : Analys av Grön Marknadsföring i dagligvaruhandelnPersson, Stefan, Pinto, Alexander January 2009 (has links)
Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden. Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln. Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring. Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld. / Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company. Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry. Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels. Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.
|
Page generated in 0.198 seconds