Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka generation Z:s uppfattning om trovärdig grön marknadsföring från kläd- och modeföretag, vilka faktorer som påverkar den samt hur marknadsföringen kan utformas för att öka trovärdigheten. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Populationen för studien är generation Z, vilket innefattar individer födda mellan år 1995 och år 2010. Vi såg potentiella svårigheter att kunna samla in meningsfull kvalitativ data från alla årskullar inom generationen. Utifrån detta resulterade en avgränsning av urvalet till den grupp inom generation Z med individer födda mellan år 1995 och år 2000. Vidare utfördes sju intervjuer som gav oss nödvändig data för analys. Genom tematisk kodning fann vi gemensamma teman och underkategorier i uttalanden från respondenterna Resultaten från studien visar att respondenterna anser att de finns en brist på kunskap kring hållbart mode, men också en avsaknad av grön marknadsföring kring det. Modeföretag borde kommunicera information som ökar kunskapen om miljömässig hållbarhet hos konsumenterna för att således skapa trovärdighet, där transparens visade sig vara ett viktigt verktyg. Att inkludera fakta, statistik, tredjepartscertifiering i form av miljömärkning och förklara tillverkningsprocesser påverkar den uppfattade trovärdigheten av modemarknadsföringen. Då transparens är frånvarande misstänker generation Z, likt våra respondenter, gröntvättning. Den gröna marknadsföringen borde innehålla förklarande koncisa texter i kombination med video eller bilder. Produkten borde även ha en central roll i marknadsföringen för att visa konsumenten vad hen betalar för. Att förklara varför produkten är miljövänligt istället för att endast påstå det ökar trovärdigheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate generation Z’s perception of crediblegreen marketing from the fashion industry, as well as understand which factors affect thecredibility of what is communicated. Furthermore, we look at how the green marketing couldbe designed in order to be perceived as credible as possible by generation Z.The data was collected through semi-structured interviews. Our population was generation Z,which constitutes an age span from 1995 to 2010 according to the literature, but to obtainmeaningful data we chose to make a delimitation to individuals born between 1995 and 2000.This resulted in seven interviews that gave us the necessary data which was then transcribedand analyzed. Through thematic coding, common themes and patterns were identified fromthe respondents.The result of the study shows that our respondents consider that there is a lack of bothknowledge about sustainable fashion and exposure to green marketing. Fashion companiesshould communicate information that leads to increased consumer knowledge ofenvironmental sustainability in order to create credibility. Another important factor toincrease their credibility is for fashion companies to be transparent in their green marketing.To include facts, numbers, third party certification (environmental labeling) and theexplanation of processes positively affects the perceived credibility. In the absence oftransparency generation Z, including our respondents, suspect greenwashing. The greenmarketing should contain short texts with explanatory and easily understandable concepts incombination with films or pictures. The product should have a central role in marketing inorder for the consumer to see what they pay for. Explaining why the products areenvironmentally sustainable, rather than simply stating that they are, increases the credibilityof the green fashion marketing.

The purpose of this thesis is to investigate how green marketing can bridge the gap between young consumers' attitudes towards green fashion and their actual purchase intentions. In order to identify and gain an understanding of the factors that influence the effect of green marketing, a multi-research method is used (a combination of qualitative and quantitative methods). The qualitative data is collected through focus groups and is analyzed using thematic analysis. The findings from the focus groups are summarized as three themes: green identity, environmental knowledge, and consumer cynicism. The quantitative data is collected through a questionnaire that is based on the three identified themes. The quantitative data has two main functions, a descriptive one, as it examines a larger sample, and the ability to study the correlation between the identified factors and the affected purchase intention.  The result presents that the green gap between young consumers' attitudes toward green fashion and their purchase intentions is affected by fashion companies' green marketing on social media. The results of the combined statistical and thematic analysis show a significant negative correlation between two of the identified themes (environmental knowledge and consumer cynicism) and the variable affected purchase intention. The third identified theme, green identity, indicates a positive significant correlation with affected purchase intention, although the correlation is weak. / Det finns en vilja hos många konsumenter att konsumera hållbart men den hållbara attityden återspeglas inte alltid i konsumentens köpintentioner eller köpbeteenden. Detta fenomen kallas för attitude-behavior gap och omtalas ibland på svenska som det gröna gapet. I denna uppsats undersöks hur svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier påverkar det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner. För att identifiera och studera vilka faktorer som påverkar effekten av grön marknadsföring används en flermetodsforsknings, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen utgörs av fokusgrupper och den kvantitativa av en enkätundersökning. Genom en tematisk analys av fokusgruppernas data identifierades mönster bland de unga konsumenternas tankar och upplevelser, som sammanställts under tre teman: grön identitet, miljömedvetenhet och konsumentcynism. Med utgångspunkt i dessa teman, studiens syfte och uppsatsens teoretiska referensram utvecklades en analysmodell, baserad på delar av Ajzens (1991) modell theory of planned behavior. Utifrån analysmodellens teman utformades enkäten. Data från enkätundersökningen har bidragit med deskriptiv data från ett större stickprov från populationen men har även gjort det möjligt att statistiskt analysera korrelationen mellan variablerna relaterade till analysmodellens teman.  Resultatet visar att det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner påverkas av svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier. Det föreligger signifikanta negativa samband mellan två av analysmodellens teman, miljömedvetenhet och konsumentcynism, som testats mot variabeln påverkad köpintention. Resultatet från fokusgrupperna och enkätundersökningen har visat att en medelhög nivå av miljömedvetenhet har en positiv påverkan på det gröna gapet. En hög nivå av miljömedvetenhet resulterar istället i att konsumenter blir mer skeptiska gentemot företags gröna budskap och har därmed en negativ påverkan på det gröna gapet. Konsumentcynism har i båda undersökningarna visats ha en stark negativ påverkan på det gröna gapet. Bland konsumenter som upplever att grön marknadsföring skapar köpintentioner finns ingen utbredd konsumentcynism vilket kunde identifieras bland en övervägande majoritet av konsumenterna som upplever att grön marknadsföring inte påverkar deras köpintentioner. Det föreligger ett signifikant positivt samband mellan temat grön identitet och variabeln påverkad köpintention. Emellertid är korrelationen svag och inga betydande skillnader kunde identifieras i den sammanställda empiriska data. Grön identitet har således ingen påverkan på det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner.

Hur bidrar reklamfilmer till att producera och reproducera klimatdiskurser i samhället? Genom att undersöka tre svenska reklamfilmer som marknadsför elbilar syftar studien till att öka förståelsen för hur reklam samspelar med allmänhetens åsikter om miljöfrågor. De aktuella bilmärkena är Kia, Volkswagen och Volvo. Utifrån teoretiska perspektiv om grön kapitalism, gröna utopier och industriell fatalism strävar studien efter att avslöja de diskurser som är aktuella i reklamfilmerna, samt att avslöja de strategier som fordonsindustrin använder för att positionera elbilar som lösning på klimatkrisen. Studien använder en kritisk multimodal diskursanalys för att analysera reklamfilmernas visuella, auditiva och textuella element. Resultaten erbjuder värdefulla insikter för marknadsförare, beslutsfattare och forskare som är intresserade av samspelet mellan reklam och hållbara diskurser, samt bidrar till fältet för miljökommunikation. / How do commercials contribute to producing and reproducing climate discourses in society? By examining three Swedish commercials that market electric cars, the study aims to increase the understanding of how advertising interacts with the public's views on environmental issues. The car brands are Kia, Volkswagen and Volvo. Based on theoretical perspectives on green capitalism, green utopias and industrial fatalism, the study aims to reveal the discourses that are embedded in the commercials, as well as to reveal the strategies that the automotive industry uses to position electric cars as a solution to the climate crisis. The study uses a critical multimodal discourse analysis to analyze the commercials' visual, auditory and textual elements. The results offer valuable insights for marketers, policy makers and researchers interested in the interplay between advertising and sustainability discourses, as well as contributing to the field of environmental communication.

Implementation av ett CSR-engagemang innebär stora ekonomiska påfrestelser på ett företag vilket kan visa sig vara problematiskt för företag då konsumenterna uppger att de är villiga att överväga CSR men när det gäller verklig konsumtion är det få konsumenter som tar hänsyn till CSR. Syftet med denna uppsats är därför att kartlägga åsikterna om företags CSR inom mejeribranschen och klädbranschen hos konsumenter i Stockholm län. Frågeställningarna för denna uppsats är “anser svenska konsumenter att det är viktigt med CSR inom mejeribranschen respektive klädbranschen??” samt “vilka CSR-faktorer anser svenska konsumenter påverkar deras köp mest inom mejeribranschen respektive klädbranschen?”. Arbetet i studien är grundat i en kvantitativ undersökning där 307 respondenter deltog i en enkätundersökning. För att studera resultatet av enkätundersökningen har arbetet utgått ifrån teorier inom CSR och konsumentbeteende. Utifrån resultatet kan man konstatera att respondenterna anser att det är viktigare med CSR inom mejeribranschen än inom klädbranschen samt att de faktorer som respondenterna anser påverkar deras köp mest är smak eller utseende, beroende på branschen. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att CSR är viktigare för kvinnor än för män inom respektive bransch, samt att konsumenterna inte anser att CSR faktorer är det som har störst påverkan på deras köp inom respektive bransch. Slutligen kan slutsatsen om att respondenterna anser att CSR faktorer har större påverkan på deras köp inom mejeribranschen än i klädbranschen, bortsett från arbetsförhållanden som anses påverka mer inom klädbranschen. / Implementation of a CSR engagement involves major financial strain on a company, which may prove problematic for companies, as consumers state that they are willing to consider CSR, but when it comes to real consumption, few consumers take CSR into consideration. The purpose of this paper is therefore to map out the opinions about the corporate social responsibility regarding the industries of both clothing and dairy products for the consumers in the Stockholm area. The research questions that were examined was “do Swedish consumers consider CSR to be important in the dairy industry and the clothing industry?” and "which CSR factors do Swedish consumers consider to affect their purchases most in the dairy industry and the clothing industry?". The research has a quantitative base with a survey with 307 respondents. In order to study the result of the survey the use of different theories has been implemented for example CSR, Green Marketing and Consumer Behaviour. The result shows that the respondents think that CSR is more important in the dairy industry than the clothing industry, as well as the most important factor in their purchase is the taste or looks of the product, depending on the industry. Another conclusion is that CSR is more important for women than for men in both industries. Furthermore, consumers don't think that CSR factors is what has the greatest impact on their purchases within each industry. Lastly is that the respondents consider CSR factors to have a greater impact on their purchases in the dairy industry than in the clothing industry, apart from working conditions which are considered to affect more in the clothing industry.

Bakgrund och problem: Fenomenet fast fashion erbjuder inte minst mode med låg prisbild för den stora massan samt nyheter varje vecka, utan bidrar även till massproduktion och masskonsumtion. Miljömässig skada sker under alla steg av en mode- och textil försörjningskedja, där expansionen av både produktion och konsumtion bidrar till ökad miljöpåverkan. I linje med den miljömässiga problematiken går det även att ifrågasätta det sociala ansvaret i form av billig produktion i utvecklingsländer. Hållbarhetsarbetet hos företag grundas alltsomoftast i en CSR-strategi med utgångspunkt i Triple Bottom Line där sociala-, ekonomiska- och miljömässiga aspekter agerar som grundpelare. Dubbla budskap uppstår när ett fast fashion-företag påstår sig vara ett hållbart företag eller arbeta med hållbarhetsfrågor när de samtidigt bidrar och uppmanar konsumenter till att konsumera mer. I och med den rådande “klimat-eran” har CSR i många fall omvandlats till ett marknadsföringsverktyg som syftar till att förbättra företagets varumärkesbild istället för att användas till dess faktiska syfte. Grön marknadsföring används för att differentiera sig på marknaden, och då “grönt” säljer, skapas utrymme för företagen att så kallat “tvätta sina produkter gröna”, även kallat greenwashing. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hållbarhetsrapportering och hållbarhetsarbete hos fyra svenska fast fashion-företag, samt undersöka i vilken utsträckning eventuell greenwashing kan förekomma i samband med CSR-arbetet. Avsikten är att öka förståelsen för fast fashion som princip i relation till hållbarhetsarbetet samt bidra med ett nytänkande perspektiv och uppmana till ett mer kritiskt förhållningssätt gällande hållbarhetsarbete och klädkonsumtion. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där hållbarhetsrapporter har studerats hos fyra svenska fast fashion-företag rörande åren 2012, 2015 och 2018. Datainsamlingen har utgått ifrån teman och frågeställningar som har sin förankring i den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Samtliga av de studerade företagen hållbarhetsrapporterar på olika vis och i olika utsträckning men innehållet är likartat. Samtidigt appliceras de tre grundpelarna i olika grad och tar olika stor plats i respektive företag. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att greenwashing förekommer i hållbarhetsrapporteringen, däremot går det inte att säkerställa huruvida företagen i sin helhet kan klassas som greenwashing-företag. Vidare krävs det att fast fashion-företag har ett mer kritiskt förhållningssätt till hur affärsmodellen som sådan uppmanar till massproduktion, och vidare masskonsumtion, oavsett om klädesplagget är märkt med en grön etikett. / Background: The phenomena of fast fashion provides, not least, cheap fashion for everyone with news every week, but contributes to mass production as well as mass consumption. Every step of the fashion- and textile supply chain causes damage to the environment, where the expansion of both production and consumption contributes to increased impact on the environment. In accordance with environmental problems one can question the social responsibility in terms of cheap production in developing countries. The work of sustainability is oftentimes based on a CSR strategy with focus on the Triple Bottom Line, where social-, economical- and environmental aspects act as keystones. It occurs a double message when a fast fashion company claims to be a sustainable company or work with sustainability questions, when they at the same time contributes and urges consumers to consume even more. Due to the current “climate era”, CSR has in many cases turned into a marketing tool aimed to enhance the brand image of the company, instead of being used for its actual purpose. Green marketing is being used in order for the company to differentiate itself on the market, since “green” sells it creates an opportunity for companies to “wash their products green”, also known as greenwashing. Aim: The aim of the study is to compare the reporting and work of sustainability among four Swedish fast fashion companies, and investigate to what extent greenwashing may occur in connection with CSR. The intention is to increase the understanding for the principle of fast fashion in relation to sustainability as well as contribute with a critical rethinking perspective regarding the work of sustainability and consumption of fashion. Methodology: The study is based on a qualitative content analysis where sustainability reports from four Swedish fast fashion companies have been studied, regarding the years of 2012, 2015 and 2018. The data collection derives from themes and questions which are anchored from the theoretical framework. The following essay is written in Swedish. Findings and conclusion: All of the studied companies report their sustainability in different ways and extent but with similar content. The three keystones are at the same time applied in varied degrees and takes place in a varied extent among the companies. The result shows that greenwashing occurs in the reports, however it can’t be stated whether the companies can be classified as greenwashing-firms or not. Furthermore, fast fashion companies need to have a more critical approach towards the business model as such, which urges to mass production and mass consumption regardless if the garment is marked with a green label.

Återvinningsföretag och deras utbyten med sina kunder spelar en viktig roll för möjliggörandet av återcirkulering av restmaterial, något som bidrar till en mer effektiv och hållbar resurshantering i samhället. Denna studie har därför undersökt hur återvinningsföretag kan utveckla sin miljökommunikation genom att studera hur kunder värderar miljönytta, vilka miljöåtgärder och -effekter de främst prioriterar samt vilken typ av information de skulle kunna ha användning av. Detta för att stärka marknaden för produkter och tjänster kopplade till återvinning av restmaterial och på så sätt bidra till en mer hållbar resursanvändning och slutna kretslopp.  Studien baseras på teorier och kunskap utvecklade inom de vetenskapliga områdena industriell ekologi och industriell symbios, grön marknadsföring samt gröna inköp. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en intervjustudie med kunder till ett återvinningsföretag, kompletterad med dokument- och litteraturstudier. Kunder till återvinningsföretaget Econova intervjuades rörande hur de värderar miljönytta och miljökommunikation samt hur de själva prioriterar miljöfrågor. Även säljare på Econova tillfrågades om hur de ser på behovet av utökad miljökommunikation.  Studien visade på att minskade växthusgasutsläpp var den miljönytta som prioriterades och efterfrågades främst på alla nivåer i värdekedjan, vilket gör det till en bra aspekt för återvinningsföretag att lyfta i sin miljökommunikation. Studien visade även att företagens restmaterialhantering idag inte är ett av deras mest prioriterade områden för miljöåtgärder, och det är inte heller något som deras kunder frågar om i någon större utsträckning. Därför är det heller inte det område där det finns störst betalningsvilja för åtgärder med bättre miljönytta. Det är dock möjligt för Econova och andra återvinningsföretag att vara i framkant av hållbarhetstrenden genom att tydligare lyfta fördelarna kopplade till deras cirkulära tjänster. En utökad grön marknadsföring kan bidra till att de ökar medvetenheten hos sina kunder och hos allmänheten, vilket i slutändan kan stärka marknaden för gröna affärer kopplade till återvinning av restmaterial och främja industriella samarbeten. / the enabling of recirculation of waste materials, which can lead to a more efficient and sustainable use of resources. This study explores the possibilities for recycling companies to develop their environmental communication by studying how customers value the environmental benefits generated from the re-use of waste materials. This may contribute to strengthening the market for products and services related to the recycling of waste materials and in that way create a more sustainable use of resources and close material cycles.  The study is based on the scientific knowledge developed within the fields of industrial ecology, industrial symbiosis, green marketing and green purchasing. To answer the research questions, an interview study was undertaken alongside with document and literature studies. Interviews were held with customers of the recycling company Econova, concerning how they value environmental benefits and communication and how they prioritize environmental issues. Further interviews were held with sales personnel at Econova, concerning their views of the need for further environmental communication.  The findings suggest that decreased emissions of greenhouse gases is the environmental benefit most valued at all levels of the supply chain. This indicates that it is a benefit worth highlighting in the marketing materials of recycling companies. The findings also show that the handling of waste is not a highly prioritized area for green investments, at least not within the interviewed companies. Neither is it an aspect that is prioritized by their customers. However, it is possible for companies like Econova to be proactive by clearly highlighting the benefits of their circular services. Improved environmental communications can contribute to greater awareness among their customers and in society. This awareness could, in the long run, lead to a stronger market for green products associated with the re-circulation of waste materials, which in turn could promote industrial collaborations.

Hållbarhetsfrågor är en ständig diskussion som på senare år har intensifierats. I och med detta kräver både lagstiftningen och samhället idag att företagen ska arbeta och redovisa sitt hållbarhetsarbete. Med en ökad konsumtion som även bidragit till massproduktion har klädindustrin väckt extra mycket uppmärksamhet på lokal och global nivå. Detta gör att det nu ställs hårdare krav på företagen. Tidigare forskning tyder på att det inte alltid är lätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete då företag måste ta hänsyn till flera CSR-aspekter. Vidare har även den tidigare kommunikationen avgränsat sig till fast-fashion för vuxenkläder. I kontrast till vuxenkläder finns barnkläder där fast-fashion sker som en naturlig del av tillväxtprocessen. Hos en människa sker den snabbaste tillväxten de första åren av ens liv som då ständigt är i behov av nya kläder. Detta leder till hög konsumtion samt en enorm påverkan på miljön. Problemområdet för denna studie är att den omfattande tidigare forskningen främst har fokuserat på hållbarhetsarbete hos vuxenkläder. Till vår studie, där vi har valt att fokusera på barnklädesföretag för att studera företagens kommunikation gällande deras hållbarhetsarbete då även de är med och bidrar till en ökad konsumtion och befinner sig i samma industri. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för hur svenska barnklädesföretag kommunicerar ut sitt hållbarhetsarbete i relation till CSR samt diskutera vilka implikationer det kan ha för företagens legitimitet genom en kvalitativ innehållsanalys. Avsikten med denna studie är att få en ökad förståelse för företagens kommunikation inom en marknad som ännu är relativt outforskat och bidra till en ökad uppmärksamhet inom barnklädesbranschen. Denna studie undersöker hållbarhetsrapporter publicerade av Mini Rodini och Polarn O. Pyret. Utifrån det teoretiska ramverket bestående av bland annat CSR, strategisk kommunikation och gestaltningsteorin genomförs denna studie utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka sociala och miljömässiga aspekter framhåller barnklädesföretagen i sin hållbarhetsrapport och hur framhålls dessa? 2. På vilket/vilka vis framhävs eventuella olikheter och likheter i hållbarhetsrapporterna? Resultatet visar att de båda företagen redovisar sitt hållbarhetsarbete på olika sätt och omfattning men med liknande innehåll. Skillnaderna som lyfts uppstår i form av tonalitet eller på vilket sätt företaget väljer att lyfta fram informationen. Vidare indikerar resultatet att kommunikationen från företagen används som en marknadsföringsstrategi för att skapa bilden av sig själva som ansvarstagande företag. Slutligen uppvisar resultatet att det finns delar av respektive rapport där kommunikationen blir missvisande eller vagt. Vår studie bidrar därmed till en ökad förståelse för hur svenska barnklädesföretag kommunicerar ut sitt hållbarhetsarbete. / Sustainability issues have been an ongoing discussion that has intensified in recent years. As a result, both legislation and society today require companies to work and report their sustainability work. The increased consumption that has also contributed to mass production and the clothing industry has attracted special attention at a local and global level. This means that stricter requirements are now placed on companies. Previous research shows that it is not always easy to communicate their sustainability work as companies must take several CSR aspects into account. Furthermore, the previous communication interest has also been limited to fast-fashion for adult clothing. At the same time, the fastest growth of a human being occurs in a child in the first years, who then constantly is in need of new clothes where fast fashion takes place as part of the natural process. This leads to high consumption and a huge impact on the environment. The problem area for this study is that the extensive previous research has mainly focused on sustainability work in adult clothing. For our study, where we have chosen to also focus on children's clothing companies to study the companies' communication regarding their sustainability work as they are involved and contribute to increased consumption and are in the same industry. The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how Swedish children's clothing companies communicate their sustainability work in relation to CSR and to discuss what implications this may have for companies' legitimacy through the use of a qualitative content analysis. The purpose of this study is to gain an increased understanding of companies' communication in a market that is still relatively unexplored and to contribute to increased attention in the children's clothing industry. This study examines sustainability reports published by Mini Rodini and Polarn O. Pyret. Based on the theoretical framework consisting of, among other things, CSR, strategic communication and design theory, the study is carried out based on the following questions: 1. What social and environmental aspects do children's clothing companies emphasize in their sustainability report and how are these emphasized? 2. In which way (s) are differences and similarities highlighted in the sustainability reports? The result of the study indicates that the two companies report their sustainability work in different ways and scope, but with similar content. The differences that are highlighted arise in the form of tonality or in which way the company chooses to present the information. Furthermore, the result shows that the communication from the companies is used as a marketing strategy to create the image of themselves as a responsible company. Finally, the results show that there are parts of each report where the communication becomes misleading or vague. Our study thus contributes to an increased understanding of how Swedish children's clothing companies communicate their sustainability work.

Klädföretagen Fjällräven, Haglöfs och Houdini är ledande inom den svenska friluftsbranschen och toppar Sustainable Brand Index lista över de, enligt konsumenterna, mest hållbara friluftsföretagen. Trots dessa topplaceringar går det inte att bortse från det motsägelsefulla i att företagen producerar kläder, som är skadliga för den natur de är ämnade att användas i – till en målgrupp som värnar om miljön. Med utgångspunkt i denna paradox är målet att i denna studie undersöka hur dessa företag kommunicerar hållbarhet på Instagram. För att genomföra detta har en multimodal kritisk diskursanalys använts. Med hjälp av denna har materialet (som består av Instagram-inlägg) kunnat analyseras såväl visuellt som lexikalt. Därtill undersöker den hur dessa element påverkar och påverkas av maktstrukturer, vilket i detta fall kan liknas med relationen mellan företag och konsument. Materialet som analyseras i denna studie består av sammanlagt 70 hållbarhetsrelaterade inlägg publicerade på Fjällrävens, Haglöfs och Houdinis officiella Instagram-konton under en ettårsperiod. Sammanfattningsvis visar analysen på att företagen kommunicerar hållbarhet genom de tre diskursiva temana hållbarhet genom material, hållbarhet genom kollektiva miljöåtgärder och hållbarhet genom information och utbildning. Studien kommer bland annat fram till att innebörden av begreppet hållbarhet beror på avsändarens ideologi, och därav får varierad betydelse beroende på vilken kontext det sätts in i. Utöver detta visar studien även att företagen tenderar att framställa sig själva som ett slags hållbarhetsideal. Dessutom påvisar studien även att miljöansvaret flyttas över till konsumenterna.

I denna studie har glampingkonceptet studerats utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv som fördjupat sig i svenska glampingföretags praktiska arbetsstrategier för att värna om miljön som glampingen äger rum i, samt hur hållbarhet är framträdande i aktörernas marknadsföring. Vårt intresse till studiens ämne baserades på nyfikenhet kring naturturismens ökande efterfrågan och hur det kommer att påverka den svenska naturen. Vi valde därför att fokusera på det naturbaserade turismfenomenet glamping, som förespås bli en efterfrågad produkt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med etablerade glampingaktörer i Sverige för att samla kunskap om hur de arbetar för att driva en hållbar turismprodukt utan att överexploatera naturens miljö. Vidare studerades också hur hållbarhet framställs i aktörernas marknadsföring då tidigare forskare har konstaterat att glamping är en hållbar variant av naturturism. För att studera likheter och skillnader mellan aktörernas marknadsföring utfördes strukturerade observationer av varje företags Instagram och webbplats. Studien genererade ett resultat som påvisade att de intervjuade aktörerna använde likartade metoder för att värna om platserna som glamping utövas på. Däremot fanns det skillnader i företagens marknadsföring och hur de använde och framställde hållbarhet. / In this study, the glamping concept has been studied from an ecological sustainability perspective, focusing on Swedish glamping companies’ practical strategies to protect the environment in which glamping takes place, and how sustainability is prominent in their marketing. Our interest in this subject was based on curiosity about the growing demand of nature-based tourism and how it will affect the Swedish nature. Therefore, we chose to focus on the nature-based tourism phenomenon glamping, which researchers say will become a high-demand product. We interviewed established glamping companies in Sweden to gather knowledge about how they work to run a sustainable tourism product without over-exploiting the nature and environment. We also studied whether and how sustainability is produced in the marketing as previous researchers have found that glamping is a sustainable alternative of natural tourism. In order to study similarities and differences between the companies marketing, observations were made of each company’s Instagram and website. The study generated a result that demonstrated that the companies used similar methods and strategies to safeguard the environment were glamping is practiced. However, there were differences in the companies’ marketing and how they used and produced sustainability.

This study aimed to get a better understanding for how packaging design, brand and certifications guide Swedish consumers when choosing between different ecological food products. The study further investigated how brands could use packaging design and a certification strategy as a way to advertising the brand and the food as ecological. By using both quantitative and qualitative methods in form of online survey and two semi-structured interviews, the study got a two-sided perspective on the subject. The results from the online survey collected answers from 100 Swedish respondents during a time period of two weeks. By comparing the packaging design of brands selling only ecological food products and brands selling both ecological and non-ecological food products, the later one more often used typical ecological design element on their packaging. From the survey a conclusion was made that there were a difference between what kind of information consumers wanted and what was important for them when choosing ecological food. Both certification and the word ecological on the package were listed highest regarding what was of most importance when choosing ecological food products and close thereafter was the brand listed. Nearly the same results was given regarding what information was of most importance, but here the brand came after factors such as origin and list of contents. Despite that, packaging design, certification strategy, and brand is still of outermost relevance for Swedish consumers when buying ecological food products. / Studien syftade till ökad förståelse för hur förpackningsdesign, varumärken och certifieringar vägleder svenska konsumenter när de väljer ekologiska och miljövänliga livsmedel. Vidare undersöktes hur varumärken skulle kunna använda förpackningsdesign och certifierings-strategier för att marknadsföra sina livsmedel som ekologiska. Genom att använda såväl kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbundersökning och två semistrukturerade intervjuer, gavs ett tvåsidigt perspektiv i ämnet. Webbundersökningen samlade in svar från 100 svenska respondenter under en två veckors period. Genom att därefter jämföra förpackningens design hos varumärken med hel-ekologiskt sortiment och varumärken med ekologiska alternativ, visade det sig att de senare oftare använde typiska ekologiska designelement på förpackningsdesignen. Från webbundersökningen upptäcktes det att konsumenter efterfrågade olika saker när det gällde att få information jämfört med vad som var viktigt vid val gällande ekologiska livsmedel. Både certifieringar och ordet ekologiskt på förpackningen var högst rankat som faktorer över vad som viktigt för konsumenterna. På denna lista placerades varumärket kort därefter. Liknande resultat gavs för vilken information som var viktigast, dock kom både ursprungsland och innehållsförteckning före varumärke. Trots rankingen så tycks fortfarande förpackningsdesign, certifieringsstrategi och varumärket vara av högsta relevans för svenska konsumenter vid köp av ekologiska livsmedel.