OJJA är en tidskrift för och av Dalarnas kulturcommunity. Ett aktivt motstånd mot storstadsnormen inom kulturvärlden och ett format som vill stärka känslan av gemenskap och utbyte mellan kreatörer.Ojja = ropa eller ‘tillkännage på avstånd’ på äldre Rättviksmål. I mitt examensprojekt kurerar jag och formger två pilotnummer av OJJA.OJJA nr 1; Vid Älvom, på Berg och i Dalom kommer att ha temat plats och utforska platsens betydelse för skapandeprocessen.OJJA nr 2; Vändera Illag – Var och en tillsammans på mål- kommer att ha temat process och samarbete och undersöka skapandeprocessen själv och tillsammans med andra. Jag har en förhoppning att tidningen ska kunna föra samman kreatörer från olika fält för intressanta diskussioner och kreativa möten.

Mitt examensprojekt är ett visuellt utforskande av samband och kopplingar mellan kreativitet och psykisk ohälsa, och om att försöka tänka bara på jordgubbar.Det är ett sorgearbete, en samling, ett experimenterande med materialitet, ett prövande av olika tekniker, ett undersökande av stereotyper och ett försök till att djupdyka i och kommunicera om något som många lever eller har levt med men inte vill, eller kan tala om.

Att arbeta med grafisk formgivning är att arbeta mot samhället. Per definition är det ett yrke som handlar om att nå ut till andra människor, och som grafisk formgivare är det därför viktigt att vara förhålla sig till rådande samhällsfrågor. Genom sin kommunikativa förmåga har den grafiska formgivaren möjlighet att interagera med sin samtid, kommentera samhällsproblem och använda dessa för att skapa debatt och diskussion. En av samtidens högts relevant samhällsfrågor är rasismen, fördelningen av makt och förtryck baserat etnicitet, religion eller nationell tillhörighet. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka huruvida grafiska formgivare kan implementera anti-rasistisk teori (i detta specifika fall Critical Race Theory) i skapandet av grafisk form. Om så är fallet undersöks även vilka användningsområden detta arbetssätt kan ha, och vilken långsiktig effekt det kan få. Genom användandet av semiotisk analys, en normkritisk designprocess och en diskuterande fokusgrupp har ett antal designprototyper tagits fram, utvärderas och analyserats. De viktigaste slutsatserna av studien är att det går att urskilja semiotiska likheter mellan Critical Race Theory och grafiska designprinciper, att dessa kan implementeras i en designprocess, och att arbetssättet har potential att skapa diskussion kring hur normer inom grafisk formgivning förhåller sig till rådande samhällsnormer.

Det här är ett examensarbete i text- och informationsdesign. Utgångspunkten för studien har varit att mottagaren av en text ska kunna förstå innehållet utan att inneha, för området, specifik förkunskap eller utbildning. Denna studie har undersökt fem paragrafer i ett standardiserat köpekontrakt vid köp av fastighet. Frågeställningen till studien var: Hur kan ett standardiserat köpekontrakt för köp av fastighet göras begripligt för lekmän? Fokusgrupper, intervjuer och läsbarhetsanalys visar att köpekontrakt innehåller obegripliga ord och komplex meningsuppbyggnad. Det visar även att språket kan vara mer eller mindre begripligt beroende på mottagarens ålder och kulturella bakgrund.  Examensarbetet grundar sig i huvudsak på teorier och riktlinjer inom begriplighet, human-centered design, klarspråk, typografi och grafisk form. Slutsatsen av studien är att begripligheten går att påverka med hjälp av ett allmänspråk, konsekvent användning av termer och mindre komplex meningsuppbyggnad. Svensk lag säger inte att köpekontraktets innehåll måste innefatta lagtextformuleringar. Det enda kravet enligt lag är att de formkrav som finns i Jordabalkens fjärde kapitel §1 ska finnas med i köpekontraktet. Ett formkrav är en juridisk bestämmelse som specificerar de nödvändiga formaliteterna eller kraven för att ett avtal eller en handling ska vara giltig eller ha rättslig verkan. Att uppfylla formkraven är viktigt för att säkerställa att avtalet eller handlingen är juridiskt bindande. Det är dock fullt möjligt att omarbeta textens formuleringar och på så sätt anpassa språket till en bredare mottagargrupp, såsom säljare och köpare i en fastighetsaffär, som inte har utbildning inom fastighetsmäkleri eller juridik.  Studien visar att det juridiska språket kan omarbetas för att öka begripligheten utan att förändra dess innebörd.

In my bachelor’s project I have examined how different starting points can affect the working process and the results, when making picture books or comics. I have made around 15 experiments, in which I chose a starting point and created a story with this starting point as a framework. The starting points were related to the different components one has when making picture books or comics, such as: drawings, aspects of the book object (size, paper, flickering of pages) and relations between text and image. The purpose has been to investigate working methods, to learn more about the medium-specific qualities of the picture book, and to expand my own storytelling. The final result is four books, in which the four different starting points are interconnected in the stories.

I projektet Lesbisk Litteratur har jag undersökt lesbiskhet, materialitet, pyssel och grafisk form – som innehåll, metod och rumslig gestaltning. Syftet med projektet har varit att genom hand och tanke lära mig bokformgivning – omslag, inlaga och sättning, utforska tekniker och material genom grafisk form samt att läsa, lära och sätta mig in i ny kunskap om detta och praktiskt överföra det till ett fysiskt undersökande. Projektet har materialiserats i och tagit formen av en bok och flera bokomslag, ett bokförlag, ett mobilt kontor och utställningsyta, möbler och diverse bokparafernalier, till exempel ett girdle book belt och bokmärken.

En visuell utforskning av de föremål som min morfar lämnat efter sig; medaljer, uniformer, cigarettpaket, fotografier och diverse dokument. / A visual exploration of the objects my grandfather left behind; medals, uniforms, cigarette packs, photographs and various documents.