No description available.

I vårt examensarbete har vi genusgranskat två läroböcker som används i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och används i steg 1 i franska och den andra heter Give ’n’ Take: Reader och används i engelska kurs A på yrkesprogrammen. Frågan vi har ställt oss är hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i både bild och text i läroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten ställer på jämställdhet mellan könen. Vi har kommit fram till att läroböckerna bevarar den traditionella begränsningen som finns på grund av kön där mannen framhålls på bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte är lika mycket värda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framställs kvinnan som mer emotionell än rationell och mannen saknar till stor del känsloregister. Det här resultatet gör att ovan nämnda läroböcker inte lever upp till de krav på jämställdhet som styrdokumenten ställer. / In our survey we have investigated gender roles in two textbooks used in upper secondary school: Escalade 1, used for beginners in French and Give ‘n’ Take: Reader, used in English A course in the vocational programs. The aim with the essay is to examine how men and women are depicted in the texts as well as in the pictures and find out if the textbooks correspond to the part of the curriculum dealing with equality between the sexes. The result of our survey reveals that the textbooks preserve the traditional gender roles where the man is the norm. Consequently, focus is set on him at the expense of the woman. This result suggests that men and women do not have the same status, rights and opportunities. Furthermore, the woman is described as more emotional than rational and the man, more or less, lacks feelings. The outcome of our survey makes it clear that these textbooks do not respond to the equal rights and opportunities of the sexes that the curriculum demands.

During my practice as a teacher trainee at an upper secondary school it became clear to me that many pupils have difficulties with algebra. Also in a report from the National Agency for Education (1999) you can see that the students algebra knowledge get worse and worse. I was surprised to find that many pupils seemed to get stuck on the level of attainment for the senior level of the nine-year compulsory school. As I have not studied anything about difficulties in algebra during my training to become a qualified teacher I would like to get to know more about this. I also examine why you have to study algebra in upper secondary school. In my examination I have besides studying research used an empirical study. The empirical study consists of four interviews with upper secondary school teachers in mathematics. The result of my assignment can be summarized with that algebra gives you general solutions to problems, gives you larger poosibility to manage higer studys and its an important tool in other subjects in Upper Secondary School. The typical mistakes students do depends especially on fault due to lack of arithmetic skills. / Under mina praktikperioder på gymnasieskolan som lärarstudent kom jag i kontakt med många elever som hade det svårt med algebra. Även i en rapport från Skolverket (1999) fastlås gymnasieelevers allt sämre algebrakunskaper. Jag förundrades över att många elever verkade ha fastnat på högstadiets kunskapsnivå. Då jag inte har fått någon undervisning om elever med svårigheter i algebra i min lärarutbildning, vill jag lära mig mer om detta. Jag undersöker också varför man läser algebra på gymnasieskolan. I min undersökning har jag förutom litteraturstudier använt mig av en empirisk studie. Den empiriska studien består av intervjuer med fyra gymnasielärare i matematik. Resultatet av mitt arbete kan sammanfattas med att algebra ger generella lösningar på problem, ger större möjligheter att klara av högre studier och att det är ett viktigt verktyg i många andra ämnen i gymnasieskolan. De typiska fel som gymnasieelever gör beror främst på fel p.g.a. aritmetiska färdigheter saknas.

Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens. En stor del av tiden utanför klassrummet ägnas åt planering och förberedelser av olika slag. Även administrativa uppgifter tar en betydande del av lärarens tid i anspråk.Lärarna samtalar också med elever, kollegor och annan skolpersonal, samt utför en mängd andra aktiviteter inom ramen för arbetet. Blandningen av dessa uppgifter varierar kraftigt mellan individer inom korta perioder.

This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks. The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities. The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature. The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ‘roles’ that are assigned to the writers and limits their production. The examined schoolbooks also tend to focus on the themes and meaning of the texts, while neglecting the structure, language and form. Further more, the view on canon is often fairly uncomplicated and seemingly unaware of the many years of canon debates. The selection of the four examined anthologies and textbooks for the Swedish senior high school, Ekengrens svenska, Svenska spår 2, Den levande litteraturen and Möt litteraturen, were based on popularity on the market. The corresponding material for Swedish universities was based on the selection in main courses in comparative literature from four of the largest universities: Göteborg, Lund, Stockholm and Uppsala. The selection of the four different writers and their work was based on a study on the canon of school editions of complete literary works in senior high schools of Stockholm.

Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens. En stor del av tiden utanför klassrummet ägnas åt planering och förberedelser av olika slag. Även administrativa uppgifter tar en betydande del av lärarens tid i anspråk. Lärarna samtalar också med elever, kollegor och annan skolpersonal, samt utför en mängd andra aktiviteter inom ramen för arbetet. Blandningen av dessa uppgifter varierar kraftigt mellan individer inom korta perioder.

Några av de ändringar som gjordes 2011 i läroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehållet för ämnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förståelse för vektorbegreppet där urvalet omfattar gymnasieelever som har läst eller läste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där uppgifterna agerade frågor och eleven fick svara på följdfrågor så att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras. Svaren som eleverna har gett på de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har således beprövade uppgifter som är skapade med en rad olika områ-den som utgångspunkter. Utgångspunkterna, tillika inspirationen och stödet i uppgiftsskapande, har varit gymnasieskolans läroplan, ämnesplanen för matematik 1c samt forskning kring möjligheter och hinder i förståelsen för vektorbegreppet. I utformandet såväl som under insamlandet av data har revideringar gjorts och vi har uppmärksammat de hinder och tankar som eleverna haft, som också då finns att tillgå. / Some of the changes made in 2011 in the curriculum of secondary schools was that vectors were added to the central content to the plan of the subject Mathematics 1c. This study deals with the design of exercises that test students' understanding of the vector concept, where the selection in the study includes high school students who have read or are reading the course Mathematics 1c within the period of the thesis. The method used was semi-structured interviews where exercises acted as questions and the student had to answer attendant questions, this to observe the students' thoughts, speculations and hindrances. The responses that students gave to the exercises created a wide range of different answers, a space of different responses. This space of different responses became available choices to the exercises in the final test, that the study have brought forth. The test has thus created well-tried exercises that were created with a variety of starting points. The starting points in the task of creating the exercises took inspiration and support from the high school curriculum as well as the plan of the subject Mathematics 1c alongside research about opportunities and hindrances in the understanding of the vector concept. During the creation as well as during the collection of data, changes has been made to the test and we have observed the hindrances and thoughts that the students had, which is available in this thesis.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna. Av resultatet framgår att valet till gymnasiet inte enbart handlar om val av program. Ungefär lika viktigt tycks valet av skola vara. Det tycks också vara så att valet av program styrs av vad som uppfattas som roligt, och att det är viktigare att ”få” en rolig kurs än att ”slippa” en tråkig kurs. Inriktningen av program tycks vara viktigare för de elever som väljer program mer förutsättningslöst, än för dem som bestämt sig för tekniskt program, då någon enstaka kurs kan ”fälla avgörandet” till fördel för tekniskt program. Trots att eleverna lämnade grundskolan mindre än ett halvår före intervjutillfället, så var elevernas minnen av teknikundervisningen i högstadiet över lag fragmentariska. Den generella uppfattningen var att teknikundervisningen varken hade någon koppling till, eller relevans för de tekniska studierna på gymnasiet, eller att den har påverkat deras intresse för teknik. De menar att teknikundervisningen i högstadiet inte har påverkat deras val, och att den ger en skev bild av tekniskt program. Deras egna förväntningar har dock infriats, och de var nöjda med att ha valt tekniskt program.

Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden – demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt. Vi har undersökt hur ett antal gymnasielärare tolkar och använder sig av värdegrunden i sin undervisning, detta genom en kvalitativ enkätstudie. I uppsatsen redovisas närmare hur de uppfattar och arbetar med tolerans, jämställdhet och etnicitet. I resultatet framkom att lärarna är medvetna om vad värdegrunden står för och försöker i den utsträckning de kan inkludera den i undervisningen men de anser att kompetensen inom området är bristande. Vidare framkom det att lärarna i studien ansåg värdegrundsarbete vara en viktig del i undervisningen men att de inte visste hur de skulle omsätta teorin till praktik. Gemensamt för de tillfrågade lärarna var att de ansåg att samtal och diskussion var bra verktyg att använda sig av i värdegrundsarbetet. Enligt Lpf-94 är värdegrunden något som lärare aldrig kommer ifrån, det ska löpa som en röd tråd genom undervisningen. Utifrån vår studie kan vi konstatera att detta inte är något lätt uppdrag. Kompetensen om värdegrundens områden måste öka. Denna finns och efterfrågas av lärare genom ett ökat kollegialt samarbete samt genom större fokus på värdegrunden från bland annat skolledningen.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering. Dessutom skulle datorerna möjliggöra ett mer elevstyrt arbetssätt. Mot bakgrund av dessa förväntningar diskuteras datorlärarnas arbete och de utmaningar som är speciella för deras ämne. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där tre datorlärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades och kodades under sex etiketter: läraren, eleverna, datorerna, undervisningen, ämnet och kurserna samt samarbetet med kollegor. Studien visade att datorlärarna upplevde utmaningar som är speciella i deras ämne: Ämnets stora bredd med många kurser tillsammans med kunskapsområdets snabba utveckling gör det svårt att kunna undervisa i alla kurser. Att det är stor skillnad i elevernas kunskaper och datorvana ställer stora krav på lärarnas förmåga att anpassa undervisningen till individen. Datorerna som arbetsredskap orsakar ofta störningar. Det är få flickor som söker sig till kurserna i Datorteknik. När det gäller den stora bredden i ämnet Datorteknik visar studien att lärarna använde olika strategier för att klara av den. Antingen valde de att specialisera sig eller också använder de sig av en mer handledande roll för att kunna undervisa i ett större antal kurser trots att de inte har hunnit fördjupa sig på alla områden. Datorerna påverkar undervisningen både positivt och negativt. Positivt är att den ger möjligheter till ett mer individanpassat arbetssätt. Negativt är att datorerna ofta stör elevernas koncentration. Lärarna i min undersökning kände inte att de fick något ansvar i skolans utveckling. Detta beror framförallt på att ämneskulturen är stark och hindrar samarbete över ämnesgränserna.