I denna rapport undersöks hur fyra gymnasielärare upplever och implementerar varierad matematikundervisning. Studien syftar till att förstå vilka metoder lärarna använder, varför de väljer dessa metoder, samt vilka fördelar och utmaningar de ser med varierad undervisning.     Rapporten redovisar en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultaten visar att lärarna använder en rad olika metoder för att variera matematikundervisningen, inklusive laborationer, gruppövningar och engagemangsskapande aktiviteter. Motiven bakom dessa metoder varierar, men de vanligaste är att öka engagemanget och motivationen, att möta fler elevers behov, samt att följa riktlinjer och bestämmelser.    Fördelarna med varierad undervisning, enligt lärarna, inkluderar ökat engagemang från eleverna och en mer lärorik upplevelse. Dock framkom flera utmaningar, såsom svårigheter med gruppsammansättningar, tidsbrist, osäkerhet kring lärandet, samt begränsningar på grund av styrdokument och traditionella undervisningsmetoder.    Trots de kända fördelarna med varierad undervisning, verkar traditionell matematikundervisning fortsätta att dominera. Enligt rapporten kan detta delvis bero på de många praktiska utmaningarna och restriktionerna som lärare möter i sitt arbete. För att öka användningen av varierade undervisningsmetoder krävs det därför stöd och förändringar på systemnivå.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet arbetar med språkriktighet hos eleverna i kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet. För att uppnå studiens syfte intervjuas åtta svensklärare på gymnasiet. Detta är en kvalitativ studie där den intervjumetod som används är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att svensklärare på gymnasiet arbetar mycket med formativ bedömning och feedback på elevtexter för att utveckla elevernas skrivande. Det framkommer även att lärarna ofta låter eleverna arbeta tillsammans med olika typer av språkriktighetsfrågor, som att rätta texter och liknande. Dock upplever lärarna att det är svårt att finna tid till att arbeta med språkriktighet i den mån de egentligen skulle önska. Något annat som ses som en svårighet i språkriktighetsarbetet är att gymnasieelever sällan ligger på rätt nivå språkligt i förhållande till vad gymnasiestudier kräver. Något samtliga lärare slutligen är överens om är att språkriktighetsarbete och språkriktighetskriterier är något som borde finnas med i alla ämnen på gymnasiet, och inte bara i svenskämnet.

Socialstyrelsens kartläggning i november 2023 visar att andelen barn och unga som får någon form av NPF-diagnos ökar dramatiskt. Samtidigt återfinns dessa barn och unga i skolans värld och hänsyn ska tas till deras svårigheter. Detta väcker frågan om de utmaningar som elever med NPF uppvisar inom historieämnet på gymnasienivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till kunskap om lärares upplevelser av vilka utmaningar som elever med NPF-diagnos(er) har när det specifikt kommer till historieundervisning samt hur en som praktiserande lärare kan anpassa sin undervisning utifrån det. Detta har behandlats genom fem stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma historielärare vid två resursskolor för elever med NPF. En innehållsanalys av intervjuerna visade att det finns stora utmaningar för elever med NPF inom historieämnet, men också att de undervisande lärarna har goda strategier för att kompensera för elevernas svårigheter.

Den aktuella studien undersöker hur retorikundervisning i den moderna svenska skolan förhåller sig till den antika retorikens traditioner, med Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata samt Skolverkets styrdokument som bakgrund. Syftet är att utifrån denna bakgrund undersöka hur retorikundervisning uppfattas, utformas och implementeras i den moderna svenska skolan. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex svenskämneslärare från tre olika skolor, och materialet har analyserats tematiskt.Resultatet visar att deltagarna förknippar retorikundervisningen med utvecklingen av elevernas demokratiska förmågor och såväl viljan som förmågan att tala inför andra människor. Deltagarnas undervisning fokuserar på att ge eleverna praktiska verktyg och kunskaper för att utveckla dessa förmågor, vilket ofta tar sig uttryck i att lära eleverna att arbeta utifrån partesmodellen. Resultatet visar därutöver att retorikens analytiska och reflexiva aspekter hamnar i skymundan till förmån för elevernas actio, och att retorikundervisningen i sig prioriteras lägre än undervisning inriktad på elevernas läs- och skrivförmågor. / The present study examines how education on rhetoric in the modern Swedish school relates to rhetorical traditions, with Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata and Skolverkets curriculum as background. The purpose of the present study is to examine how rhetorical education is perceived, designed and implemented in the modern Swedish school. The empiric material of the study has been gathered through qualitative, semi-structured interviews with six Swedish language teachers from three different high schools, and the material has been analyzed thematically.The results show that the participants associate rhetorical education to the development of their students’ democratic abilities, as well as their will and ability to speak in front of others. Working towards this goal the participants focus their education on giving their students practical tools and knowledge, which often take the form of teaching students about the rhetorical canon. Furthermore, the results show that the analytical and reflective aspects of rhetoric are often held back in favor of the students’ actio, and that rhetorical education is less prioritized than education regarding students reading and writing abilities.

Studien syftar till att undersöka de motivationsfaktorer som påverkar andraspråkselevers på gymnasiet engagemang i läsning av skönlitteratur samt hur lärarnas attityder och känsla av kompetens bidrar till att motivera eleverna till läsning. Studien använder en metodkombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser. Kvantitativa data samlades in genom enkäter till lärare och elever för att identifiera mönster och trender, medan kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer för att fördjupa förståelsen av dessa mönster. Resultaten visar att lärarna upplever sig som kompetenta i att undervisa skönlitteratur, men elevernas uppfattningar överensstämmer inte alltid med lärarnas självuppfattningar. Studien belyser också att motivationen för skönlitterär läsning ökar när elever ges möjlighet att själva välja läsmaterial, vilket pekar på vikten av autonomi i lärandeprocessen. Slutsatserna från studien understryker behovet av pedagogiska strategier som stödjer andraspråkselevers och lärares i svenska som andraspråk kompetens, autonomi och samhörighet för att främja en positiv utveckling av läsmotivation och språkutveckling.

År 2010 fick Sverige en ny skollag för grund- och gymnasieskolan och år 2011 kom dess relaterade nya läroplaner. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras och betonas starkt ”entreprenörskap, företagande och innovation”, som politiska utbildnings- och lärandemål, vilka ska genomsyra alla utbildningsår och ämnen. Syftet med denna studie är att bredda och fördjupa forskningen och kunskapen om hur läroplanen för gymnasiet 2011 transformerats och realiserats, vad avser utbildning och didaktiska praktiker i ”entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande” (EFI Lgy 2011). Med en abduktiv, och hermeneutisk forskningsdesign och fallbeskrivning som metodansats kartläggs, analyseras och beskrivs hur skolledningen och kollegiet på den utvalda skolan ”Sveagymnasium”, och dess erbjudna treåriga högskoleförberedande utbildningsprogram, har transformerat och realiserat läroplanens direktiv om utbildning och lärande i EFI Lgy2011 under perioden 2012–2016. Studiens huvudsakliga bidrag är fallbeskrivningen av Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets läroplansdidaktik (EFID) på Sveagymnasium. Fallbeskrivningen förmedlar förståelsen av en skola där det föreligger formell och fastställd samordning mellan lärandemålen i entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande (EFI Lgy 2011), relaterad schemabunden- och ämnesintegrerad undervisning, bedömning och betygssättning. Detta är den empiriska grunden för deninitierade teoribildningen och forskningen om Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Didaktik (EFID Lgy 2011). Fallstudien kan även användas som pedagogiskt redskap i utbildande och skolutvecklande syfte. Studien avser främst att bidra till den empiriska, läroplansdidaktiska, forskningen och dess teoribildning med en sociokulturell och redskapsmedierad betraktelselins

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way. / Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

<p>During my practice as a teacher trainee at an upper secondary school it became clear to me that many pupils have difficulties with algebra. Also in a report from the National Agency for Education (1999) you can see that the students algebra knowledge get worse and worse. I was surprised to find that many pupils seemed to get stuck on the level of attainment for the senior level of the nine-year compulsory school. As I have not studied anything about difficulties in algebra during my training to become a qualified teacher I would like to get to know more about this. I also examine why you have to study algebra in upper secondary school. In my examination I have besides studying research used an empirical study. The empirical study consists of four interviews with upper secondary school teachers in mathematics.</p><p>The result of my assignment can be summarized with that algebra gives you general solutions to problems, gives you larger poosibility to manage higer studys and its an important tool in other subjects in Upper Secondary School. The typical mistakes students do depends especially on fault due to lack of arithmetic skills.</p> / <p>Under mina praktikperioder på gymnasieskolan som lärarstudent kom jag i kontakt med många elever som hade det svårt med algebra. Även i en rapport från Skolverket (1999) fastlås gymnasieelevers allt sämre algebrakunskaper. Jag förundrades över att många elever verkade ha fastnat på högstadiets kunskapsnivå. Då jag inte har fått någon undervisning om elever med svårigheter i algebra i min lärarutbildning, vill jag lära mig mer om detta. Jag undersöker också varför man läser algebra på gymnasieskolan. I min undersökning har jag förutom litteraturstudier använt mig av en empirisk studie. Den empiriska studien består av intervjuer med fyra gymnasielärare i matematik.</p><p>Resultatet av mitt arbete kan sammanfattas med att algebra ger generella lösningar på problem, ger större möjligheter att klara av högre studier och att det är ett viktigt verktyg i många andra ämnen i gymnasieskolan. De typiska fel som gymnasieelever gör beror främst på fel p.g.a. aritmetiska färdigheter saknas.</p>

<p>I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna. Av resultatet framgår att valet till gymnasiet inte enbart handlar om val av program. Ungefär lika viktigt tycks valet av skola vara. Det tycks också vara så att valet av program styrs av vad som uppfattas som roligt, och att det är viktigare att ”få” en rolig kurs än att ”slippa” en tråkig kurs. Inriktningen av program tycks vara viktigare för de elever som väljer program mer förutsättningslöst, än för dem som bestämt sig för tekniskt program, då någon enstaka kurs kan ”fälla avgörandet” till fördel för tekniskt program. Trots att eleverna lämnade grundskolan mindre än ett halvår före intervjutillfället, så var elevernas minnen av teknikundervisningen i högstadiet över lag fragmentariska. Den generella uppfattningen var att teknikundervisningen varken hade någon koppling till, eller relevans för de tekniska studierna på gymnasiet, eller att den har påverkat deras intresse för teknik. De menar att teknikundervisningen i högstadiet inte har påverkat deras val, och att den ger en skev bild av tekniskt program. Deras egna förväntningar har dock infriats, och de var nöjda med att ha valt tekniskt program.</p>

The purpose of this essay is to see if the upper secondary school in Sweden meets the acquirements of freedom of religion, in this particular study I focused on the Christian pupils at the school. Could it be that the Christian pupils feel that the school won’t accept them because the school is a secularized institution? Or do they feel that the school encourage their right to practice their religion at school? I interviewed six pupils at two different schools to find out about their experience with the school and the opportunity to practice their religion. The result shows that the pupils feel encouraged to practice their religion, with little or no resistance from the school.