Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några gymnasielever som har Svenska som andraspråk reflekterar kring sin egen språkutveckling. Ett annat syfte är att få en inblick i hur samma elever ser på andraspråksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andraspråkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras språkutveckling har skett. De känner till olika inlärningsmetoder, även om de inte alltid aktivt använder sig av dem. De anser också att läsning är A och O för att kunna utvecklas i sitt andraspråk. Läsning är således, enligt deras åsikt, den mest effektiva språkutvecklande aktiviteten, vid sidan av att titta på tv, och att prata med sina kompisar. Dock läser de knappt någon litteratur. Vidare har informanterna ett stort intresse av att förändra andraspråksundervisningen, de vill individanpassa den och utöva elevdemokrati. Svenska som andraspråksläraren kan med fördel, lyssna på elevernas förslag till förändringar gällande undervisningen, för att kunna tillgodose deras behov och skapa en språkutvecklande miljö. Det är också lärarens uppgift att informera sina elever om hur språkinlärning sker. Informanterna i denna undersökning förespråkar i huvudsak en funktionaliserad undervisning, där t ex verklighetsbaserade kommunikationssituationer betonas.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet. Dock bör man framhålla att deliberativa samtal är sällan förekommande och kommunikationen är anpassad till den institutionella omgivning som den skapas i – den formas av betygsättning, elevernas inställning till lärande och att läraren har ett övergripande ansvar för elevernas utbildning.

Syftet med följande arbete är att öka förståelsen för vad en likvärdig bedömning och betygssättning i gymnasieskolan innebär, samt studera förutsättningarna för att en sådan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem är tänkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som på ett eller annat sätt behandlar frågor kring bedömning och betygssättning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielärare resonerar kring bedömning och betygssättning. I undersökningen har både lärare som undervisar elever på studieförberedande program och lärare som undervisar elever på yrkesförberedande program kommit till tals. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att förutsättningarna för att en likvärdig bedömning och betygssättning skall kunna nås inte är optimala. Vad de olika lärarna uppger vara betygsgrundande varierar stort.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur uppgiftskonstruktioner i läromedlet Svenska Impulser 2 kan inverka på hur läromedlet används i en undervisningssituation. Jag frågar mig vilka spår av ämneskonceptioner som kan finnas i lärobokens uppgiftsmaterial och hur delar av detta material används i en undervisningssituation. Metoden för genomförandet av studien är triangulär och innefattar en kvalitativ textanalys av uppgiftsmaterialet, en observation av ett lektionstillfälle och en kvalitativ intervju med läraren som var ansvarig för lektionen. De teoretiska angreppssätt som används för tolkning av materialet är dels ämneskonceptionell teori och dels teorier om frågors och uppgifters autenticitet. Jag använder mig också av begrepp från tidigare läromedelsforskning för att identifiera olika sorters uppgiftskonstruktioner i läroboken. Mitt resultat visar att uppgiftsmaterialet för Svenska Impulser 2 är brett och mångfacetterat med spår av olika ämneskonceptioner. Det tycks dock som att svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne är något dominerande i läroboken som helhet med avseende på skönlitterärt urval och indelning mellan språklära och skönlitteratur. Trots detta verkar en betydande del av det undersökta uppgiftsmaterialet sätta elevernas egna erfarenheter i centrum – genom en flykt från den skönlitterära texten. Den observerade undervisningen är inte slaviskt kopplad till lärobokens uppgift och förordnar ett mer dialogiskt och erfarenhetsbaserat arbete, men tycks ändå, likt uppgiftsmaterialet, åstadkomma detta genom en flykt från texten.

Enligt mätningar (2012) fullföljer ca 25 % av Sveriges ungdomar i gymnasieskolan inte sina studier. Samtidigt ökar kraven på utbildning för att få arbete och undvika utanförskap. Tidigare forskning visar på att det saknas strategier och åtgärdsprogram för elever som avbryter skolan eller har hög frånvaro en längre tid. Steget vidare är ett tvåårigt projekt i Varbergs kommun som erbjuder stöd för ungdomar mellan 16-20 år som har eller funderar på att hoppa av gymnasieskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka vad Steget vidare kan erbjuda ungdomar som inte har gått ur gymnasiet, vad sex av dessa ungdomar hade velat ha för hjälp redan innan projektet och hur deras erfarenheter av skolan samt projektet har påverkat deras egen syn på deras framtidsutsikter. Denna undersökning genomfördes genom kvalitativa intervjuer, två av dem spelades in medan de övriga informanterna kände sig mer bekväma utan inspelning så där fördes enbart anteckningar. Intervjuerna transkriberades och tillsammans med anteckningarna analyserades de utifrån Hodkinson och Sparkes careershipteori och Krumboltzs social learning theory of decision-making för att lättare kunna förklara hur informanternas erfarenheter påverkar deras egen syn på sina framtidsutsikter. Resultatet visar att i likhet med tidigare forskning så bidrar faktorer som dåligt självförtroende samt känslan av att inte bli sedd av lärare och föräldrar m.m. till att ungdomar hoppar av skolan. Ungdomarna från Steget vidare efterfrågar stöd i ett tidigare skede och mer individanpassade insatser med bl.a. specialpedagoger. Deras egna upplevelser är att Steget Vidare har hjälpt dem att komma vidare i livet och kunna se mer positivt på framtiden. De har via projektet lärt sig att om de får mer stöd och uppmärksamhet kan de klara av studier och arbete och bygga sig en framtid.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i samhällskunskap arbetar med begreppen jämställdhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte är jämställt i skolan idag. Vilka problem uppstår i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför är inte skolan jämställd idag? Frågeställningarna som undersöks är: Hur arbetar en grupp samhällskunskapslärare med begreppen genus och jämställdhet i dagens gymnasieskola? Vilka svårigheter identifierar dessa lärare i arbetet med dessa begrepp? Metoden är en kvalitativ forskningsintervju där fyra gymnasielärare i samhällskunskap har intervjuats. Utifrån Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet. Resultatet visar att alla lärarna har en grundläggande förståelse för genus och jämställdhet. De främsta svårigheterna som uppkommer i arbetet med genus och jämställdhet i gymnasieskolan enligt informanterna är att få eleverna att förstå att de är en del av en större struktur. Svårigheter uppkommer även på grund av att det finns få strategier för hur man verkligen ska komma närmre en jämställd skola. Styrdokumenten talar ett tydligt språk om att man i skolan ska arbeta för att motverka stereotypa könsroller men de ger oss få riktlinjer om hur vi ska komma dit. Det finns en diskrepans mellan teori och praktik som försvårar arbetet med jämställdhet och genus i skolan. / The aim of this study is to discover how social science teachers work with gender and gender equality in school. Studies show that Swedish schools today are not equal. What problems emerge when you are working with gender equality in school? And why is school today still not equal? This study is based on semi-structured interviews with four social science teachers. The interviews are analysed using Judith Bulter's and Reywend Connell's gender theories. The results show that all teachers have a basic understanding of gender and gender equality. The main difficulty according to the informants is to get the pupils to understand that they are part of a bigger structure. Difficulties also arise because there are very few guidelines available for how to create a more equal school system. The official guidelines state that schools should work with gender equality, but they do not give clear guidance on how it should be done. There is a discrepancy between theory and practice when it comes to working with gender equality in school, which further complicates the issue.

This licentiate thesis examines how history teachers in Swedish upper secondary school translate the syllabus for History 1b into practice when they construct, assess and grade student assignments and exams, and how this, in turn, affects students’ final grades and the equivalence of grades. The empirical material was collected from six teachers at five different upper secondary schools, and consisted of, on the one hand, authentic students’ assignments and exams, along with partial grades and resulting final grades, and, on the other hand, the teachers’ reflections on the processes involved in assessing and grading said assignments and exams, and subsequently awarding final grades. The teachers’ reflections were obtained through interviews, in which the informants were asked to go through their students’ work and “think aloud” about the reasons for their assessments. The empirical material was analysed based on a modified version of Bloom’s revised taxonomy, in terms of how well it aligned with the syllabus, as well as in terms of whether assignments and exams differed between student groups as a result of the teachers’ different interpretations of the syllabus. The results of the analysis were subsequently used to discuss the equivalence of grades. In conclusion, the study shows that there are clear differences in how the teachers participating in the study translate and implement the intentions of the syllabus in their assignments and exams – as regards content as well as cognitive levels. Whereas some teachers base their assignments and exams on the full range of content categories and cognitive levels covered by the syllabus, others focus on fewer content categories at less advanced cognitive levels. It seems reasonable to assume that this, in turn, affects grading in that it will be harder for students belonging to the former group to achieve a high final grade, than it will for students belonging to the latter group. Consequently, the equivalence of grades is negatively affected.   Keywords History education, assessment, grading, alignment, upper secondary school, curriculum, syllabus.

Under denna uppsats undersöks frågan om hur relationen mellan religion och vetenskap ser ut på gymnasieskolan idag. Uppsatsen syfte är att undersöka vad som prioriteras i undervisningen om religion och vetenskap för kursen religionskunskap 1 på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formuleras tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är hur läroböcker för kursen religionskunskap 1 framställer området religion och vetenskap, vad verksamma lärare anser är viktigt att prioritera i undervisningen av detta moment samt vilka skillnader och likheter det finns mellan läroböckerna och de åsikter som lärarna yttrade. De teoretiska perspektiv som används genom denna uppsats är diskursanalys samt den kognitiva traditionen. Det resultat som framkom var att det är ett stort område med mycket delade åsikter. Olika författare framställer området religion och vetenskap på olika vis och väljer att ha med olika delar i sina läroböcker vilket gör att skillnaden mellan de tre läroböckerna som analyserats under denna uppsats skiljer sig mycket åt. De lärare som bevarade enkäten var även dem delade i sina åsikter om momentet, en del anser att det är ett viktigt moment som ska finnas med i undervisningen medan andra ser det som överflödigt och att det inte borde vara en del av betygskriterierna.

The aim of this study is to investigate students’ attitudes towards the subject religious education at upper secondary school. In Sweden, the subject of religious education is a compulsory subject at upper secondary school and something that has always been debated and questioned. In the formulation of the problem, it is highlighted that with the help of exploring which attitudes are outstanding, this can help teachers as future teachers in knowledge about the climate in different classrooms and student groups. In the study, a quantitative method was used, and a survey was carried out. A total of 397 students participated, distributed over 6 counties in southern Sweden. Most students were in year 3 and on a college preparatory program or on a vocational training program. The responses from the survey and the various variables were in turn connected with theoretical points such as the socialization theory and the secularization theory as well as previous research in the field. The results show that statistically, it can be assumed that the students have positive general attitudes towards the subject of religious knowledge. Furthermore, it can be assumed that the student groups “believing” and “college preparatory” have a more positive attitude towards the subject of religious knowledge in comparison with the student groups “non-believing” and “vocational training”. The result means that there are big differences in students’ attitudes, and this creates different climates in the classrooms that you as a teacher of the subject will have to deal with.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.