After almost one and a half years at University studying sports science you constantly hear about society moving towards a sedentary lifestyle with a higher rate of everyday screen time, which is also stated by Livsmedelsverket (2020). In a scientific article by Inger Karlefors (2012) you also hear about students viewing PE as some sort of “active break from theoretical studies”, maybe some of us can even relate to this? But then; are students really taught to understand the meaning and weight behind a favorable physical health? Are they aware how to behave to develop their physical health and how a developed physical health affect their mental health? These thoughts helped shape the foundation of my study - how do students view and treat the concept of “health” and health as education?  To get an answer to my issues, I decided to perform a quantitative study with the help of digital questionnaires aimed for high school students, regarding this very topic. The number of students that participated was 67 of which 19 were men, 47 were women and 1 student whom identified as “other”. The result of this study proved that for the majority of students their perspective of health is similar to that of the syllabus – mostly pathogenic, focusing on the physical health. The study also proved that Swedish high school students reckon the health education as sufficient, this is also proven in their own judgement regarding their knowledge considering physical activity. Most of the students considered themselves as being well knowledgeable regarding how physical activities affect the physical as well as the mental health.

Denna studie syftade till att undersöka rektorers, specialpedagogers och lärares erfarenheter av stödinsatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), samt vilka möjligheter och utmaningar dessa yrkesgrupper erfar i arbetet med att utforma och genomföra stödinsatser för denna elevgrupp. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med de tre ovan nämnda yrkeskategorierna vid tre olika gymnasieskolor. Resultatet visade att det är viktigt att skapa tydliga lektionsstrukturer för elever med NPF. Ett sätt att åstadkomma detta var att arbeta med pedagogiskt utvecklingsarbete för att bättre möta elevernas förutsättningar för lärande. Det framstod som utmanande att möta elever med NPF i stort behov av stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen, vilket ofta ledde till att elever fick undervisning i särskilda undervisningsgrupper. Det var även svårt för lärarna att konsekvent lyckas implementera de extra anpassningarna inom ramen för den ordinarie undervisningen. En stor del av ansvaret för att lyckas med detta lades på lärarna och det efterfrågades ett utökat samarbete mellan specialpedagog och lärare. Ytterligare en aspekt som framkom i denna studie var relationers betydelse för att stödinsatser för elever med NPF skulle bli lyckade.

Enligt läroplanen Gy11 är en av den svenska gymnasieskolans skyldigheter att stimulera varje elevs självförtroende. Ända sedan implementeringen av den nuvarande versionen av läroplanen, som alltså inkluderar självförtroende-aspekten bland gymnasieskolans uppgifter, har det presenterats omfattande forskning kring just självförtroende. Man har kunnat uppvisa tydliga samband mellan elevers självförtroende och hur väl de presterar i skolan. Eftersom stimulering av elevers självförtroende inte är ämnes- eller yrkesrollsspecifikt tenderar mycket av forskningen i ämnet att hamna på en generell nivå som berör upplevelsen av skolan i stort och inte i specifika ämnen. Denna empiriska studie ämnade därför specifikt undersöka hur stimulans av självförtroende yttrade sig hos elever i ämnet bild. Denna studie har sin metodologiska grund i fenomenologi, kvalitativa intervjuer samt diskursanalys och sin teoretiska grund i compassionfokuserad terapi. Undersökningen utfördes i form av kvalitativa intervjuer där sex elever som, under tiden för studien, har studerat ämnet bild som en valbar kurs på gymnasiet. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån ovan nämnda kvalitativa metoder. Resultaten pekade på ett antal faktorer som påverkade elevernas självförtroende där elevens prestation och feedback från den undervisande läraren spelade en avgörande roll. Eleverna uttryckte också en koppling mellan sin kunskap om styrdokumenten och deras upplevda möjlighet att nå kunskapskraven.

Forskning visar att lyrikundervisningen på gymnasiet har blivit en internationellt bortprioriterad del av förstaspråksundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga de olika faktorer som påverkar denna utveckling och att därmed väcka en diskussion om de förutsättningar som krävs för att lyfta lyrikundervisningen. Tio forskningsstudier ligger till grund för översikten. Dessa valdes ut enligt en systematisk litteratursökning. Samtliga studier är utförda inom ramen för lyrikundervisning i förstaspråksämnet på gymnasiet eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Översiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman, framtagna genom en tematisk analys. Lyrikundervisningen på gymnasiet visar sig formas av faktorer kopplade till: 1) utbildningspolitik; 2) lärares attityder till lyrik som genre; 3) lärares syn på elever och deras attityder till lyrik som genre; och 4) lärares didaktiska kompetens och kunskap om lyrik. Översikten visar att lärare och elever i det prestationsorienterade utbildningsklimatet inte ser lyrikens värde, samt att lyrikundervisningen i de fall den bedrivs blir mer formalistisk och lärarcentrerad i detta klimat. Vidare visar översikten hur lärare saknar nödvändig pedagogisk ämneskunskap för lyrik, bestående av kreativitet samt en förmåga att stötta elevers individuella tolkningar. Dessa resultat sammanfattas och diskuteras i översiktens diskussionsdel, där även lärares mod och trygghet föreslås som viktiga aspekter. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Något som elever ständigt upplever i sin skolgång är lektionsmoment som de anser äro intressanta, onödiga eller icke motiverande. Delaktighet i utbildningen är inte bara motiverande för eleverna utan något som lärare och skola måste eftersträva enligt skollagen. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskap om vilka strategier gymnasielärare kan använda sig av för att göra elever delaktiga i bildämnet. Syftet ämnas besvaras genom intervjuer med fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet från intervjuerna analyseras sedan med hjälp av relationell pedagogik samt en teoretisk modell fördelaktighet. Resultaten från studien visar hur bildlärare använder sig av generella metoder för elevinflytande som även framkommer inom andra ämnen, såsom samtal om demokrati och acceptans, grupparbeten, medveten gruppuppdelning, uppmuntra elever att hjälpa varandra, se till så uppgifterna förstås och visa intresse i ämnet. Resultatet från studien visar också hur bildlärare använder sig av strategier som är mer speciella för bildämnet, såsom öppna uppgifter, gruppdiskussioner, användning av exempelbilder och exempeluppgifter, lära ut grundkunskaper i Bild, se misslyckande som något positivt och tillgång till bildsalen utanför lektionstid. Goda relationer och kommunikation är något som behövs som grund för att främja elevdelaktigheten i alla ämnen. De behövs även för att de speciella strategierna för bildämnet ska fungera så bra som möjligt. Slutligen bekräftar resultaten från studien att elevdelaktighet är ett komplext ämne där olika faktorer behöver överlappa varandra för att främja elevdelaktigheten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar i gymnasiet hanterar klimatförändringar och om det finns skillnader mellan ungdomar som har läst geografi i gymnasiet och de som inte har läst geografi i gymnasiet. En kvalitativ metod har använts och data har hämtats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med elever på samhällsvetenskapliga programmet och naturvetenskapliga programmet. Resultatet visade på att eleverna som deltog i studien, och som läser geografi, i större utsträckning använder sig av problemfokuserad coping. Eleverna som deltog i studien och som inte har läst geografi i gymnasiet använder sig i större utsträckning av emotionell coping. Däremot fanns det tendenser kring att eleverna på samhällsvetenskapliga programmet även de använder sig av emotionell coping och att eleverna på naturvetenskapliga programmet använder sig av problemfokuserad coping, i båda fallen är detta dock i mindre utsträckning jämfört med varandra. Både eleverna på naturvetenskapliga programmet och samhällsvetenskapliga programmet har visat sig ha en svag hållbar utveckling eftersom eleverna fortsatt väljer att konsumera varor och produkter men gör detta med en miljömedvetenhet.

SyfteStudien syftar till att bidra med kunskap om dyslexi som upptäcks på gymnasiet. Syftet är att få en uppfattning om hur diagnosen dyslexi upptäcks samt vilken betydelse diagnosen har. Vidare är syftet att beskriva hur dyslexi påverkar elevens syn på sig själv. De frågor studien vill besvara är hur gymnasieskolans aktörer uppfattar elever med dyslexi och vilken funktion läs- och skrivutredningar har på gymnasiet. Andra frågor studien vill besvara är hur eleven förhåller sig till sin diagnos och svårigheter samt om stödet är anpassat för eleven.Teoretisk förankringStudien utgår från den sociokulturella teorin men har även ett psykosocialt och salutogent perspektiv. Den sociokulturella teorin vilar på den ryske psykologen Lev Vygotskijs idéer om att människan föds in i ett socialt sammanhang där kunskaper och färdigheter skapas i relation till andra. Med rätt stöd kan individen nå den proximala utvecklingszonen för lärande menar BrunerVygotskij, vilket innebär att man inte ska se begränsningar hos individen (Alexandersson, 2009; Hjörne & Säljö, 2013). Perspektivet innebär också att man måste se lärandet i sitt sociala och kulturella sammanhang och inte låta det skymma och styra individen mot normativa förväntningar.Det psykosociala perspektivet i studien anser att den omgivande sociala miljön påverkar individen och har betydelse för utvecklingen enligt psykoanalytikern Erik Homburger Eriksson och menar vidare att individer utvecklas genom åtta olika faser i livet. I varje fas står individen inför en förändring och svårigheter som måste lösas. Om individen lyckas upplever individen kompetens och om den misslyckas upplever individen en känsla av att inte duga. I ungdomsåren 12-20 år dominerar identitetsutveckling och rollförvirring och det är viktigt att individen har en framtidstro för att en positiv identitet ska utvecklas och individen är bättre rustad inför vuxenlivets utmaningar (Havnesköld & Mothander, 2009).Antonovsky y beskrev det salutogena perspektivet i vilket han menade att man måste se till friskfaktorerna och vad det är som vidmakthåller hälsa. Han kom fram till individens behov av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet inför livets uppgifter var de komponenter som påverkade hälsan, vilket han kallade för en känsla av sammanhang (KASAM) (Jacobsson, 2008). MetodDatainsamlingen i studien genomutfördes med semistrukturerade intervjuer av med specialpedagoger och elever på gymnasieskolan och en Komvuxenhet. Studien hade en kvalitativ ansats där informanternas berättelser transkriberades och analyserades med hjälp av tematisering av materialet. Materialet bearbetades induktivt samt tolkades sedan hermeneutiskt och rimliga slutsatser drogs. ResultatI studien framkom att specialpedagoger och elever såg olika på diagnosens funktion. Specialpedagogerna på skolorna ansåg att diagnosen inte hade någon funktion för deras arbete med eleverna med några få undantag. Eleverna däremot ansåg att diagnosen var viktig för deras förståelse för problematiken samt att det stärkte dem i deras rätt till stöd. En diagnostisk utredning kunde ge både specialpedagogen och eleven en fördjupad kunskap om styrkorna och svagheterna hos eleven vilket kunde motivera nya sätt att arbeta med svårigheterna. Alla elever i studien tyckte det var märkligt att deras problematik inte hade upptäckts på grundskolan och kände sig svikna. Eleverna menade vidare att mer explicita problem på grundskolorna var orsaken till att de inte blivit synliga som dyslektiker. Ingen av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt stöd på grundskolan. De ansåg däremot att diagnosen hade underlättat deras studier. Stödet eleverna fick på gymnasieskolorna och Komvux var relativt likvärdigt med små variationer.Metoden att upptäckta dyslektiker skilde sig något mellan skolorna där en gymnasieskola använde kommunens screeningsverktyg som en första ingång medan andra skolor förlitade sig på personliga brev skrivna av eleverna eller lärarnas kompetens. Gemensamt var att specialpedagogerna tyckte kommunens screeningsverktyg var ett alltför trubbigt instrument för att hitta dyslektiker.Det framkom i studien att attityder mot dyslektiker lever kvar bland unga människor, att de ser dyslektiker som dummare än andra och att elever med dyslexi har en mer negativ bild av sig själva och sina möjligheter. Specialpedagogerna i studien menade att detta har blivit bättre med åren eftersom kända personer har kommit ut med sin dyslexi och förebilder är viktiga om attityder ska förändras.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka, belysa och diskutera hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i gymnasieskolan. Genom studien vill jag utforska vad eleverna kan och får påverka av undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några delar av ämnet som lärare uppfattar som enklare eller svårare att ge eleverna inflytande över. Dessutom utforskar studien vilka problem respektive möjligheter som kan uppstå vid arbetet med elevinflytande samt de positiva faktorer som finns när elever får påverka undervisningen. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för denna studie är Bernsteins teori om makt och kontroll. De begrepp som är centrala i studien är elevinflytande, klassifikation och inramning. Metoden som använts är kvalitativ och insamlingen av empiri är gjord genomintervjuer med sex lärare. Resultat från studien är att lärare ofta sätter upp ramar för undervisningen och inom ramarna får eleverna möjlighet att bestämma med vad och hur de vill arbeta. Ett vanligt problem är att elever kan få för mycket inflytande och att det tar tid att uppfylla allas önskemål. För elevinflytande är viktiga egenskaper hos läraren lyhördhet och tydlighet. Slutsatser är att elever får påverka olika delar av undervisningen beroende på lärarens arbetssätt och tolkning av kursplanen. Den del av undervisningen där lärarna är samstämmiga att ha kontroll över är studietakten. Starka ramar bidrar till minskade påverkansmöjligheter. Elevinflytande är en levande fråga och ett ständigt utvecklingsområde i svenska skolor. Det är viktigt att lärare skaffar sig en bra förståelse av elevinflytande och hur elevinflytande kan användas då det visat sig vara viktigt för att motivera och göra eleverna mer delaktiga i ämnets undervisning.

Studien har tagit sin utgångspunkt ur läraryrkets frågor som handlar om likvärdig bedömning. Syftet har varit att ge ett kunskapsbidrag till forskningsfältet om bedömningspraktiker med fokus på likvärdighet utifrån tre svensklärares ifyllda bedömningsmatriser av tre elevers novellanalyser i kursen svenska 2. Studien har tagit sin utgångspunkt ur forskningsfrågorna (1) hur uppfattar de deltagande lärarna begreppet likvärdighet, (2) hur likvärdigt har lärarna bedömt novellanalyserna och hur har de gått tillväga, (3) hur är matrisen utformad utifrån kursen svenska 2. Tre svensklärare har bedömt tre novellanalyser i kursen svenska 2. Lärarna har bedömt novellanalyserna genom att fylla i en bedömningsmatris. Metoderna som studien använts sig av är semistrukturerade intervjuer och textanalys av matriserna. Matriserna och intervjuerna har sedan jämförts för att utläsa lärarnas bedömningar. Studiens resultat visar att lärarna inte är helt samstämmiga i sina bedömningar, utan enbart helt samstämmiga för en av de tre novellanalyserna. Resultatet för studien har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt ur begreppen validitet och reliabilitet som visat att det finns en problematik kring uppgiftens utformning för att bedömningen ska vara valid.