Denna uppsats består av en läromedelsanalys av samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Texten tar avstamp i några teoretiska utgångspunkter: den universalistiska liberalismen är inte värdeneutral och kan stå i konflikt med andra idétraditioner, massutbildningssystemet i västvärlden har varit en viktig komponent för att bygga en nationell identitet och utbildningssystemet konstruerar en samhällsgemenskap med traditioner och normer som riskerar att andrafiera och utöva symboliskt våld mot dem som står utanför normen. Metoden är en diskursanalys och fyra läroböcker har undersökts. Klassrummet och de läromedel som används i det är en del i en samhällelig kontext och påverkas av omvärlden. Med teorierna som utgångspunkt genomförs analysen i tre steg: inledningsvis undersökte jag hur samhällsgemenskapen – vi:et – konstruerades. Med hjälp av liberal universalism som analytiskt begrepp letade jag efter nyckelord som exempelvis: kristendom, Sverige, Europa och demokrati. I det andra steget diskuterades följderna av att konstruera en samhällsgemenskap genom begreppen andrafiering och symboliskt våld. Avslutningsvis diskuterades dessa följder i kontexten av det mångkulturella klassrummet och vad det kan få för konsekvenser för lärare som vill använda dessa läroböcker. Resultatet visade att läroböckerna på ett tydligt och genomgripande sätt lyfte det svenska och europeiska genom att beskriva demokrati, mänskliga rättigheter och andra västerländska ideal som självklara och bör spridas till resten av världen. Urvalet kan betraktas som eurocentriskt och det icke-konfessionella politiska styret beskrevs som det mest rationella och moderna. Då vi:et gestaltades som positivt på ett så tydligt sätt argumenterade jag för att andrafieringen och det symboliska våldet hade ännu större risk att utövas, i synnerhet i det mångkulturella klassrummet. Vidare påstod jag att lärare som vill använda tillgängliga böcker i samhällskunskap för gymnasieskolan bör göra det på ett medvetet sätt genom att komplettera det eurocentriska innehållet med material som belyser andra perspektiv och ökar elevers förståelse och tolerans för andra kulturer, vilket även läroplanen betonar.

No description available.

”Digitala ungdomar” är en studie av interrelationen mellan ungdomar, utbildning och internet. Genom kvalitativa intervjuer och etnografiska observationer på nätet, så kallad nätnografi undersöks värdestrukturer och kamratkulturer på internet. De digitala ungdomarna ses genom sina intersektioner som såväl gymnasie- som estetiska ungdomar, och således diskuteras deras förhållningssätt till såväl den meritokratiska ordningen som den konstnärliga logiken. Med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp och Corsaros tankelinje om tolkande reproduktion så ställer sig detta arbete frågan: vad spelar utbildningen för roll? Resultatet visar att digitala ungdomar står någonstans mittemellan, som en hybrid vilka förhåller sig till utbildning som en sorts reservplan, men samtidigt anammar det konstnärliga fältets värderingar, om än i förhandling med det digitalas roll för såväl samhällsvetenskaplig utbildning som konstnärligt skapande. Deras innehållsskapande på nätet ger även mening genom de digitala ungdomarna som kunskapsförmedlare av erfarenheter, de utgör representanter som genom informellt lärande tillför kunskaper och sammanhang åt ungdomar som saknar motsvarande inom ramarna för den formella utbildningen. På nätet värderas de sociala och kulturella tillgångarna, vilka formar den sociala ordning inom ungdomars gemensamma livsvärld som kommer till uttryck genom deras bruk av sociala medier. Utbildning utgör fortfarande en central aspekt av många ungdomars liv och deras förutsättningar för framtiden, men genom den ökade tillgängligheten till sociala medier så skapas nya villkor för vilka som kan utgöra centrala aktörer för ungdomars kunskapsproduktion och identitetsarbete.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse och hur den kan användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att utbilda elever i den svenska skolans etiska principer. Dessa etiska principer innefattar bland annat respekt för miljön, alla människors lika värde och jämställdhet. Tjänarinnans berättelse kommer i denna studie läsas ur ett ekofeministiskt perspektiv och analyseras tematiskt. Den tematiska analysen har vidare identifierat fyra teman: miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, utnyttjande av kvinnokroppen och religiös frihet. I den didaktiska analysen kopplas dessa fyra teman till läroplanen och diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv. Analysen visar den didaktiska potentialen i Tjänarinnans berättelse och att romanen är lämpad för att undervisa i svenska skolans etiska principer.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men för de elever som hoppar av gymnasiet eller går utgymnasiet utan fullständiga betyg begränsas möjligheterna i livet efter skolan avsevärt. Tidigare studiervisar att stöd i form av specialpedagoger och speciallärare i gymnasieskolan är lågt, jämfört med grundskolan. Tidigare studier visar också att många gymnasieskolor i Sverige, i stor utsträckning, ger individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur stöd till elever organiseras på två fristående gymnasieskolor och vilka dilemman skolorna måste hantera. Det teoretiska ramverket var dilemmaperspektivet. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och fallstudier användes som metodansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet om inkludering och målet är att alla elever ska få det stöd de behöver i den vanliga klassrumsmiljön, även om visst individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet finns. En implikation till specialpedagoger är att det behövs mer kunskap om anpassning av undervisning för att öka graden av inkludering. Ett förslag till vidare forskning är studier av orsaker till att ett relativt högt antal elever hoppar av gymnasiet ellergår ut gymnasiet utan examen.

The purpose of this study is to examine teachers experiences of student’s motivation in dance at Upper Secondary School. Furthermore, the study aims to visualize how teachers feel that they can promote student’s motivation. An additional goal is to create interest and discussions among dance teachers in general about how teachers can promote student ́s motivation. The research questions are: “How do teachers experience that student’s motivation is affected in dance education?” and “What strategies do teachers feel that they can use to promote student ́s motivation in dance?”. The theoretical frameworks of the study are sociocultural perspective on learning, goal theory, McClellands theory about needs and self-determination theory with its understanding of internal and external motivation. The method of the study is to conduct semi-structured interviews and then analyze the material with a qualitative method. The result shows that teachers experience that student’s motivation is affected by goals, experience of dancing and development, social environment, student ́s health and assessment. The study also resulted in strategies which teachers use to promote student’s motivation in dance. Teachers can establish goals together with their students, give students opportunities to make decisions on their own, acknowledge student’s emotions, give feedback, adjust movements according to student’s knowledge and adjust the lessons dramaturgy.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur bildlärare upplever och beskriver bedömning gentemot gällande styrdokument. Studien utgår från fenomenologin i metod och analys. Kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare från tre olika skolor har genomförts. Studiens resultat tyder på att bildlärares beskrivningar och bedömningar av elevers förmågor i relation till styrdokumenten och utvalda elevarbeten skiljer sig markant åt. Den pekar också på att bildlärare upplever svårigheter i att tolka ämnets betygskriterier i de gällande styrdokumenten, samt att verbalisera sina bedömningar, speciellt då elevernas arbeten är av en friare karaktär.

Mot bakgrund av debatten om bristande skrivkompetens i skola och högskola syftar föreliggande kunskapsöversikt till att belysa vad som kännetecknar gymnasieskolans skrivundervisning i svenska. I anslutning till det undersöks vilken påverkan skrivundervisningen har på elevernas skrivutveckling.   Via systematisk informationssökning i universitetets databaser togs tio empiriska forskningsstudier kring skrivdidaktik och metoder för skrivande fram, varav åtta inhemska och två internationella. Frågeställningen lyder: ”Vad kännetecknar skrivundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och hur påverkar undervisningen elevernas skrivande?”   Resultatet visar på omfattande brister i skrivundervisningen avseende avsaknad av explicit undervisning, oklara instruktioner, svagt metaspråk, outtalade skrivtekniker och skrivstrategier, produktinriktad och betygsorienterad undervisning, bristande stöttning, låga förväntningar och tidsbrist, för att nämna några.   Utifrån dessa omständigheter dras slutsatsen att skrivprocessen inte får det utrymme i svenskundervisningen som motsvarar styrdokumenten och som krävs för att tillgodose elevernas behov för att utvecklas som skribenter. Att lärandet om skrivandets hantverk brister får därmed negativa konsekvenser för elevernas skrivutveckling.

This study investigates how senior year high school students experience their vocalparticipation in the subject of social science and how these experiences may differ from anintersectional perspective. The study will also present some measures to counteract theprevailing differences depending on the student's gender, ethnicity, and class affiliation. Tocollect the empirical material, the study used a qualitative method. The results show thatstudents, regardless of gender, ethnicity, and class affiliation, are very satisfied with theircurrent vocal participation. However, most students still see themselves as silent during thelessons, most remarkable was the large proportion of the working-class students compared tothe middle-class students who expressed themselves as silent. Of the few students whoexpressed dissatisfaction, all were of the female sex. This could be explained by existinghegemonic structures within the classroom that do not give these students enough room toparticipate vocally. This study shows that the teacher has an important role in resolving thecurrent problems.

Elever som börjar en klass i gymnasieskolan i Sverige kommer oftast från olika högstadieskolor. Deras skilda bakgrunder leder till att de har med sig skilda kunskaper till skolan. Detta har bidragit till att eleverna skriver en diagnos i matematik i början av gymnasiet för att läraren skall kunna kartlägga elevernas kunskaper. Vidare är syftet med diagnoserna att läraren skall kunna använda kartläggningen för att stödja eleverna och anpassa undervisningen efter deras behov. Syftet med detta examensarbete är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärarna använder resultaten av matematikdiagnoserna för planering, undervisning, uppföljning och stöd. Ett andra syfte med studien är att få syn på hur diagnoserna kan användas i ett formativt syfte. Vi valde att undersöka våra frågor genom att skicka ut en enkät till samtliga matematiklärare på tre gymnasieskolor i en stad i södra Sverige. Vår studie genomförs utifrån en sociokulturell syn på lärandet med fokus på formativ bedömning.Resultatet visar att lärarna på de skolorna vi har undersökt har en relativt klar bild över vad syftet med matematikdiagnoserna är, även om det skiljer sig i detaljerna. Trots lärarnas medvetenhet om syftet framgår det i undersökningen att de inte använder resultaten av diagnoserna i undervisningen för att stödja eleverna i den utsträckningen som är möjligt. Däremot visar studiens resultat att samtliga lärare önskar att arbeta mer med diagnoserna formativt för att stödja eleverna samt att det största behovet för att kunna uppnå detta är mer tid.