SAMMANFATTNING Det här är en kvantiativ studie som har utförts inom Magisterprogrammet i utbildningsledning- och skolutveckling vid Karlstad universitet. Alla som arbetar i skola kan läsa och ha nytta av uppsatsen då undersökningen handlar om den implementering av formativ bedömning som påbörjades 2011. Syftet har varit att belysa statistiska samband, bland annat sambandet mellan olika lärarkategorier och till inställning och arbete med formativ bedömning samt sambandet mellan fortbildning, förutsättningar och uppskattning av formativt arbete. Jag har undersökt en gymnasieskola i en medelstor kommun i Västsverige och min webbenkät skickades ut till cirka 300 lärare men antalet svaranden blev bara totalt 65 stycken, vilket är en för liten andel för att vara representativ.   Jag har också försökt att kartlägga i vilken utsträckning det formativa arbetat har förändrats i den undersökta gymnasieskolan sedan Skolverket lanserade reformen 2011, samt i vilken utsträckning gymnasielärarna arbetar formativt idag. Undersökningen visade att många lärare har arbetat formativt redan innan reformen, men att totalt sett så har andelen formativt arbete ökat efter reformen. Störst inverkan verkar Skolverkets initiala implementering haft på den ökade andelen formativ arbete. Majoriteten av gymnasielärarna var positivt inställda till formativ bedömning som undervisningsmetod.   Undersökningen visade ett samband mellan vilken inställning lärarna hade till formativ bedömning och i vilken utsträckning de arbetade formativt. Detta är logiskt då lärarna inte arbetar med metoder de inte tror på. Det finns också ett samband mellan hur lärarna har tagit till sig fortbildningen om formativ bedömning samt om de anser att de har fått tillräckliga förutsättningar av arbetsgivaren i förhållande till  i vilken utsträckning de arbetar formativt. Studien har visat att det endast fanns ett samband mellan en programtillhörighet och inställning till formativ bedömning och att det finns inte finns något samband mellan kön, legitimation samt yrkeserfarenhet och arbete och inställning till formativ bedömning. Slutsatsen blir att inställningen och arbetet med formativ bedömning är individbaserat. Den största anledningen till att gymnasielärarna inte arbetade formativt var bristen på tid och det innebär att man från huvudmannens håll har genomfört implementeringen utan att lösa de praktiska problemen. / ABSTRACT This is a quantitative thesis performed within the Master programme in Education Leadership and School Development at Karlstad University. Everyone who works in school organizations can read and benefit from this thesis as the survey concerns the implementation of formativ assessment that began in 2011. The purpose has been to highlight statistical connections, including the connection beteween different teacher categories and  the attitude and work with formative assessment and the connection between education, conditions and appreciation of formative assessment. I have studied an upper secondary school in a medium-sized municipality in western Sweden and my web survey was sent to approximately 300 teachers but only 65 answered the survey, which is a too small amount to be representative.   I have tried to mapp out to what extent the work with formative assessment has changed since the National Agency for Education launched the 2011 reform and the extent to which teachers in upper secondary school work with formative assessment today. The survey showed that many teachers have worked with formative assessment before the reform, but overall, the proportion of formative assessment has increased after the reform. The National Agency for Education initial reform has had the greatest impact on the increased proportion of formal work. The majority of the teachers in the upper secondary school had a positive attititude towards formative assessment as a teaching method.   The study showed a connection between the attitude to formative assessment and to what extent the worked formatively. This is logical since teachers do not work with methods they do not believe in. There is also a connection between the extent to which the teachers have embraced the training, if they consider the have had sufficient conditions and to the extent which they work formatively. The study has shown that there is only one connection between program affiliation and attitude towards formative assessment and that there are not any connections between sex, teacher education and workexperience and attitude and work with formative assessment. The conclusion is that the attitude towards and work with formative assessment is indivual based. The main reason teachers did not work formatively was the lack of time and it means that the project have been implemented without solving the practical problems first.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända afghanska mäns bakgrund har påverkat deras skolkarriärer i Sverige, genom att använda kvalitativa intervjuer med sex afghanska elever. De berättar i retrospektiv om erfarenheterna och kapital i hemlandet och tiden som nyanländ på gymnasieskolan. Tre av dessa bor i medelstor stad och resten bor i småstäder. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bourdieus sociologiska teori, Hodkinson och Sparks Careership-teorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna hade en låg klassposition i hemlandet och Sverige. Dessa nyanlända saknade svenska språket och kulturella normer vilket bidragit till utanförskap på gymnasieskolan som nyanlända, där eleverna känner sig tvingade att söka stöd hos utländska eleverna istället för svenska klasskamrater. Vidare har lärarens stöd varit en viktig faktor för att lyckas på gymnasiet, men det förekommer att läraren agerar dörrvakt i samband med karriärvalet för att minska elevernas möjlighet att välja högre studier. Det visar sig även att det pedagogiska stödet att hantera utanförskapet i skolan och framtida karriärutveckling är bristande. Vårt resultat visar också att klass och etnicitet i samspel skapar social reproduktion, medan kön samspelar med sociala klassen genom att eleven väljer manliga traditionella yrken som leder antingen till social reproduktion eller uppåtgående klassresa. Vi förslår framtida forskare att studera motivationens påverkan på de nyanlända elevernas skolkarriär.

Syftet med studien är att undersöka vad läs- och skrivsvårigheter innebär för gymnasieelevers studiesituation, självbild och motivation. Studien vill också beslysa skolans ansvar för studieinsatser, vad stödet innehåller och om det upplevs meningsfullt. En mer övergripande fråga har varit skolans och elevens ansvar för studiesituation och måluppfyllelse. En analys har gjorts med utgångspunkt från intervjuer med gymnasieelever, specialpedagoger och en utvecklingschef i en kommun. Resultaten bekräftar skolverkets rapport (2010) om att gymnasieskolan måste ta ansvar och erbjuda gymnasieelever det stöd de har rätt till. En förutsättning är, enligt denna studie, att kartlägga och erbjuda gymnasieelever i specifika läs- och skrivsvårigheter relevanta insatser inom ett åtgärdsprogram. Vidare visar studien att stödets utformning, skolpersonalens bemötande och lärares kompetens att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers självbild och motivation att ta del av skolans insatser. Det framgår av studien att gymnasieelevers grundförutsättningar att läsa och skriva kan påverka valet av program, studieintresse, självbild och måluppfyllelse. Studien gör även gällande att läs- och skrivsvårigheter inverkar på gymnasieelevers möjlighet att studera självständigt, att tillägna sig kunskap och redovisa denna. Gymnasieskolan har därmed ett viktigt uppdrag i att bedriva en verksamhet som tar hänsyn till elevers läs- och skrivsvårigheter, men också utvecklar elevers läs- och skrivkompetens för att stimulera lusten att lära - inte minst ur samhällsperspektivet - ett livslångt lärande.

Syftet med den här studien var att undersöka representationen av män och kvinnor i ett läromedel i svenska för gymnasieskolan för att studera om det speglar den värdegrund som läroplanen har i fråga om genusmedvetenhet. Läroboken är skriven 2012 och tar avstamp i Gy11. Studien bygger både på en kvantitativ och en kvalitativ analys. Resultatet visar att läroboken har brister som både visar sig i den kvantitativa undersökningen där männen är överrepresenterade och i den kvalitativa analysen där det är tydligt att läroboksförfattarna behandlar manliga och kvinnliga upphovspersoners verk och gärning på olika sätt beroende på vilket kön de har. Kvinnornas verk framställs som mindre viktiga och deras gärningar som trevande och slumpvisa i jämförelse med männens.

Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur några elever i åk 3 upplever litteratundervisningen i gymnasieskolan utifrån ett genusperspektiv samt att ta reda på några elevers attityd till ett arbete med genusperspektiv i litteraturundervisningen. Gruppintervjuer med elever i åk 3 genomfördes på fyra olika skolor. Resultatet visar på en variation mellan grupperna i uppfattningar då vissa elever upplever att de aldrig har arbetat med ett genusperspektiv inom litteraturundervisningen och vissa elever upplever att de arbetar med det litegrann kontinuerligt. Resultatet visar även att eleverna anser att deras lärare arbetar utifrån de traditionella könsrollerna inom litteraturundervisningen. Det visar även att samtliga elever har en positiv attityd till ett arbete med genusperspektiv och anser att det är ett viktigt perspektiv att arbeta med i skolan. Studien visar även att eleverna anser att skolan har en omodern uppfattning kring könsroller samt genus och att eleverna upplever att de själva har ett öppnare synsätt kring genus än lärarna och skolan har.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka examinationsformer som används i den svenska gymnasieskolan och varför lärare anser att de är fördelaktiga att använda. Detta genom en elektronisk enkät som skickas ut till 284 skolor, de 115 svaren som inkom sammanfattas i grafiska representationer samt analyseras med varianstester och χ2-tester för att finna samband utifrån bakgrundsinformationen. Framför allt används skriftliga prov då dessa är tidseffektiva samt bringar en säkerhet i att elevens kunskap blir rättvist bedömd, vidare finns många alternativa examinationsformer som används vid sidan om de skriftliga proven för att skapa ett varierat examinationssätt och ge eleverna chansen att visa sina kunskaper på fler sätt än ett. Skriftliga prov används i högre utsträckning på de högskoleförberedande programmen än på de andra. Det finns en vilja att använda de alternativa examinationsformerna i större utsträckning men både tid i kurserna samt tid att planera sätter käppar i hjulen och förändringen blir därför inte av.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska diskurser som framträder när samhällskunskapslärare på en västsvensk gymnasieskola talar om hur de undervisar om demokrati samt vilka diskurser som framträder genom undervisningens examinationsuppgifter. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare samt av de prov som syftar till att examinera demokrati. Detta material analyseras sedan tematiskt med hjälp utav Basil Bernsteins teorier om bland annat den pedagogiska diskursen, vilket utgör föreliggande studies teoretiska ramverk.  Resultatet visar att undervisningen i demokrati ser olika ut på en och samma skola beroende på vem det är som undervisar. Till största del innehåller den pedagogisk diskursen en horisontell kunskapsstruktur vilket visar sig i framförallt lärarnas examinationsuppgifter, men också till viss del i deras egna utsagor. Uppsatsen visar också att skillnader i elevsyn mellan lärare påverkar undervisningen i olika riktningar. Vidare argumenteras det för att det existerar olika diskursiva grupptillhörigheter på en västsvensk gymnasieskola, men att det finns en dominerande kommunikativ och ämneskonceptuell diskurs som de flesta samhällslärare verkar inom.

Syftet med denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka digitala verktyg som kan användas i matematikundervisningen, inom vilka områden de kan användas och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas för att stödja elevers lärande av matematiken. Syftet är även att undersöka hur elever anser att digitala verktyg berör deras lärande i matematik. Studien baseras på intervju med två lärare, observationer av nämnda lärares lektioner och fokusgruppsamtal med elever närvarande på de observerade lektionerna. Resultatet visar att kompetensen är begränsad i användandet av digitala verktyg hos både elever och lärare vilket även påverkar hur stor del av undervisningen de digitala verktygen används. Däremot anser eleverna att en balansgång av användning med och utan digitala verktyg i matematikundervisningen ger möjlighet till djupare lärande.

Mentorskap har blivit vanligt i svenska gymnasieskolor sedan 1990-talet. Syftet med denhär studien har varit att undersöka och beskriva vad som är mentors uppdrag, med särskiltfokus på frågan om vilken betydelse mentor har för elever i matematiksvårigheter.Forskningsansatsen är fenomenologisk och det empiriska materialet kommer frånindividuella djupintervjuer med en rektor samt fem lärare som har mentorsuppdrag.Resultatet har analyserats ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, och visar attmentorsuppdraget är otydligt. Det råder delade meningar om vad som är viktigt imentorsrollen. En funktion är dock entydig, att mentor utgör ett personligt stöd för sinaelever. Studien visar därmed att eftersom framgångar och misslyckanden imatematikstudier är starkt kopplat till självförtroende kan mentor vara av stor betydelseför elever i matematiksvårigheter. Ett hinder för detta upptäcktes dock då flera avmentorerna uttryckte en osäkerhet inför att stötta eleverna när det gäller studier imatematik till skillnad från alla andra ämnen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka historielärares förståelse för begreppet historiebruk och hur de undervisar om historiebruk i kursen Historia 1b i gymnasieskolan. Historiebruk infördes i kurs- och ämnesplanen i gymnasiereformen 2011 och blev då en av tre övergripande mål som historieämnet bygger på, tillsammans med kunskap om historiskt innehåll och förmågan att tänka historiskt genom historisk metod. Denna uppsats undersöker det nya övergripande målet, historiebruk, ur ett lärarperspektiv.   För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra historielärare intervjuades. Resultatet analyserades framförallt genom en typologi av Klas-Göran Karlsson. Analysen synliggjorde att lärare har olika förståelse om vad historiebruk är och det kan behövas kompetensutveckling så historielärare förstår hur de kan uppfylla kursplanens mål. Resultaten visade även att undervisning om historiebruk, eller undervisning som inkluderar ett historiebruksperspektiv, sker på många olika sätt. Synliggörandet av undervisningsexempel kan ses som inspiration till lärare för de många ingångar som undervisning om historiebruk kan ha.